Helsingin yliopisto

 

Helsingin yliopiston verkkojulkaisut

University of Helsinki, Helsinki 2006

Adult-type hypolactasia: Genotype-phenotype correlation

Heli Rasinperä

Doctoral dissertation, May 2006.
University of Helsinki, Faculty of Medicine, Haartman Institute, Medical Genetics and University of Helsinki, Hospital for Children and Adolescents.

Laktosmalabsorption: från genotyp till fenotyp

Malabsorption av mjölksocker, dvs. laktos, (vuxen-typs hypolaktasi) är karakteristiskt för alla däggdjur, och beror på att endast ungar som ammas uttrycker hög mängd av laktasenzym i tarmen för att kunna bryta ner laktos så att den kan absorberas. Enzymaktiviteten vid vuxen-typs hypolaktasi avtar successivt under uppväxten till ungefär 10-15% av aktiviteten vid födseln. Hos människan har det för årtusenden sedan skett en mutation som medförde att vissa individer uppvisar höga nivåer av laktas i tarmen även som vuxna. Vår forskningsgrupp upptäckte år 2002 denna mutation som är ett enbasparsutbyte C>T-13910 och är belägen 14 kb uppströms från genen som kodar för själva laktas-enzymet. Mutationen nedärvs recessivt, dvs individer med genotypen C/C-13910 har låg laktasaktivitet i tarmen medan individer med genotyperna C/T-13910 och T/T-13910 uttrycker hög mängd laktas även som vuxna. Av finländare har 18% laktosmalabsorption.

I min doktorsavhandling studerade jag minskningen av laktasaktiviteten i tarmen m.h.a. den nyligen identifierade polymorfismen C>T-13910, och mekanismen hos denna nedgång. I delarbeten upptäckte vi att genotypen C/C-13910 är associerad med låg aktivitet av laktasenzymet i tarmen hos alla barn över 12 år, oberoende av deras etniska bakgrund. Hos finska barn skedde sänkningen vid 5-12 års ålder, och hos barn med afrikansk bakgrund före 8 års ålder. Sensitiviteten av gentestet för laktosmalabsorption var 93% och specificiteten 100% hos barn över 12 år. Vi konstaterade även att laktas budbärar-RNA:t som producerats av allelen C-13910 minskade till en femtedel vid 4-6 års ålder jämfört med det som producerats av T-13910 allelen, och bevisade med det här experimentet att polymorfismen associerar sig med regleringen av laktasaktiviteten på transkriptionsnivån.

I den här studien undersökte vi även konsumtionen av mjölkprodukter och symptomen de orsakar i ett underlag på > 2100 finska barn och vuxna med hänsyn till deras C/T-13910 genotyper. Både barn och vuxna med genotypen C/C-13910 drack signifikant mindre mjölk jämfört med de med genotyperna C/T-13910 och T/T-13910. Av de klassiska symptomen förknippade med laktosintolerans rapporterades endast luftbesvären signifikant oftare av de med laktosmalabsorption. Någon association mellan mjölkallergi i barnåldern och laktosmalabsorption upptäckte vi inte.

Våra forskningsresultat tyder även på en association mellan låg laktasaktivitet och tjocktarmscancer i den finska populationen. Eftersom vi inte hade möjlighet att studera mjölkkonsumtionen av deltagarna, har vi pågående studier som syftar till att reda ut den intagna laktosmängdens betydelse för uppkomsten av tjocktarmscancer.

Namn: Heli Rasinperä. Född i Vasa, den 18 maj 1978. Studentexamen: Vaasan yhteislukio 1997. Grundutbildning: Magisterexamen i biomedicin, Medicinska fakulteten vid Umeå Universitet, Sverige.

Julkaisun nimiösivu

This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.

© University of Helsinki 2006

Last updated 05.05.2006

Yhteystiedot, Contact information E-thesis Helsingin yliopisto, University of Helsinki