University of Helsinki, Helsinki 2006
Damp building moulds: Assessment of sensitization in patients and studies into mechanisms of airway inflammation using experimental models
Marina Leino
Doctoral dissertation, November 2006.
University of Helsinki, Faculty of Medicine, Institute of Clinical Medicine and University of Helsinki, Department of Allergy, Skin and Allergy Hospital and Finnish Institute of Occupational Health, Department of Health and Work Ability.
Mögelsvampar: Från förekomsten av IgE medierad allergi till karakterisering av inflammationen i luftvägarna med hjälp av en experimentell modell
Mikroorganismer i fuktskadat material som tex. mögelsvampar, anses ha en negativ inverkan på hälsan. Ett samband har kunnat påvisas mellan allergiliknande symtom i de övre och nedre luftvägarna och vistelse i fuktskadade byggnader i epidemiologisk-kliniska undersökningar. Trots ett samband finns det för tillfället mycket få medicinska bevis för att mögelsvamp orsakar besvär i luftvägarna.
I den här avhandlingen har vi gått tillväga på två olika sätt. I den första delen kartlades antalet positiva pricktest mot mögel hos patienter som undersöktes pga misstänkt allergi. Pricktest-resultaten tyder på att mögelallergi är sällsynt. 2.7% av patienterna reagerade positivt på Cladosporium herbarum och 2.8% på Alternaria alternata, som är de två vanligaste mögelarter som kan ge upphov till allergiska reaktioner. Därvid kan mögelallergin förklara endast en bråkdel av de symtom som förknippas med vistelse i fuktskadade hus. Dessutom observerade vi att de pricktest-positiva patienterna ofta också reagerade på jästextraktet Pityrosporum ovale. P. ovale (eller Malassezia sp.) är en vanlig jästsvamp som hör till hudens normalflora. Vi undersökte IgE antikroppsbindning i serum-proverna och upptäckte att mögelspecifikt IgE delvis binder till både mögel och jästallergenextrakt, vilket tyder på korsreaktivitet. Detta bör tagas i beaktande vid diagnostiseringen av mögelallergi för att undvika felaktiga positiva resultat.
I den andra delen av avhandlingen undersökte vi mögelsvampen Stachybotrys chartarum som förekommer i fuktskadade byggnader. Syftet var att studera mögelsporernas inverkan på slemhinnorna i luftvägarna i en experimentell musmodell. S. chartarum är en av de mögelsvampar som anses utgöra en potentiell hälsorisk i fuktskadade byggnader pga dess förmåga att producera toksiner så som satratoksiner, under gynnsamma förhållanden. Mössen i experimentet exponerades för en satratoksin-producerande och en icke satratoksin-producerande stam i två olika konsentrationer (103 och 105 sporer). Den högre koncentrationen S. chartarum-sporer framkallade en mild inflammation i lungorna. Den inflammatoriska responsen i lungorna var inte med de parametrar vi mätte, satratoksin-beroende. För att undersöka om mögelsporerna fungerar på annat sätt i luftvägarna i samband med en allergisk inflammation, kombinerade vi mögelexponeringsmodellen med en väl etablerad allergisk astmamodell. Då mössen exponerades för mögelsporer samtidigt som de immuniserades med allergen, uppstod en inflammatorisk reaktion i lungorna som var betydligt kraftigare än då dessa utfördes separat.
Fuktskademögel kan påverka luftvägarna och ge upphov till besvär i slemhinnorna. Forskningen påvisar att mögelallergi sällan kan förklara alla symtom. Mögelsporerna kan ha andra icke-allergiska immunologiska effekter. Resultaten från våra experiment tyder på att S. chartarum möjligen utgör en hälsorisk. De immunologiska processerna som mögelsporerna väcker och modulerar i vår experimentella musmodell, ger en bild av de mekanismer som mögelexponering kan inducera i lungorna. De inflammatoriska markörerna som inducerades i vår experimentella modell, kan användas inom diagnostiken av tex lung- eller nässköljningsprov från patienter som vistats i fuktskadade hus. Det immunologiska tillståndet är av stor betydelse. Våra resultat från mössförsöken tyder på att atopiker kan vara mer utsatta för mögelsporernas verkan än icke-atopiker.
Disputanden är född och bor i Borgå, har studerat till biokemist vid Åbo Akademi och jobbar för tillfället som forskare vid Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors.
This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
© University of Helsinki 2006
Last updated 06.11.2006