Helsingin yliopisto

 

Helsingin yliopiston verkkojulkaisut

University of Helsinki, Helsinki 2006

Characterization of inhibition of platelet function by paracetamol and its interaction with diclofenac and parecoxib

Edward Munsterhjelm

Doctoral dissertation, October 2006.
University of Helsinki, Faculty of Medicine, Institute of Clinical Medicine, Department of Anaesthesiology and Intensive Care Medicine.

Doktorsavhandligen kullkastar den allmänt spridda uppfattninen att värkmedicinen paracetamol, i motsats till av traditionella antiinflammatoriska värkmediciner, inte påverkar blodplattornas funktion. I avhandlingsarbetet fick friska frivilliga försökspersoner intravenöst paracetamol i doser om 15, 22,5 och 30 mg/kg, varefter blodplattornas funktion avtog med stigande paracetamoldoser. Även efter den största paracetamoldosen förblev dock funktionsrubbningen mindre än efter det traditionella antiinflammatoriska värkmedlet diklofenak. Paracetamol och traditionella antiinflammatoriska värkmedel kan även kombineras för att uppnå en effektivare smärtlindring. Avhandlingen visar att blodplattornas funktion avtar mera då dessa mediciner kombi-neras än efter bara den ena medicinen.

Paracetamol och antiinflammatoriska värkmediciner används ofta efter operationer för att minska behovet av kraftiga morfinliknande mediciner. Eftersom blodplattorna deltar i blodets levring, kan dock de antiinflammatoriska värkmedicinerna öka risken för blödning i samband med ope-rationen. Om blodets levringsförmåga är normal utgör detta fenomen sällan något problem, men exempelvis bloduttunnande medicinering, så som varfarin eller lågmolekylärt heparin, eller en medfödd blödningstendens kan förstärka de antiinflammatoriska värkmedicinernas negativa effekt på blodets levringsförmåga.

Minskad funktion hos blodplattorna kan även vara till nytta. Efter en operation aktiveras blodets levringsfunktion vilket ökar risken för blodproppar i benen och lungorna. En liten dos acetylsalicylsyra minskar blodplattornas funktion för flere dagar genom att permanent stänga av enzymet cyklooxygenas i blodplattorna. Effekten av de övriga antiinflammatoriska värkmedicinerna är likadan, men mycket snabbare övergående. I doktorsavhandlingen konstaterades en liknande effekt av parasetamol. Acetylsalicylsyra minskar risken för blodpropp efter en operation, men ökar risken för blödning under operationen.

En annan bieffekt hos de antiinflammatoriska värkmedicinerna är irritation av magsäckens slemhinna. En ny generation av värkmediciner, coxiber, har därför utvecklats. Coxiberna irriterar inte magslemhinnan lika mycket och påverkar inte blodplattornas funktion. De senaste åren har dock visat att coxiberna orsakar en viss överaktivering av blodets levringsförmåga, vilket kan öka risken för blodpropp i hjärtat. I doktorsavhandlingen kombinerades en coxib och para-cetamol, varvid paracetamolet orsakade en svag störning av bloplattornas funktion. Det är möjligt att denna effekt av paracetamol i viss mån kan motverka den höjda risken för blodpropp i hjärtat i samband med coxibbehandling.

Information on doktoranden:

Edward Munsterhjelm född 1972 i Ekenäs, student 1991 från Ekenäs Gymnasium, medicine licentiat 1999 från Helsingfors Universitet

Publikations titel sida

This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.

© University of Helsinki 2006

Last updated 13.09.2006

Yhteystiedot, Contact information E-thesis Helsingin yliopisto, University of Helsinki