Browsing by Subject "MSF"

Under de senaste decennierna har våld som riktats mot biståndsarbetare, särskilt lokalt anställda nationella arbetare, ökat både i absoluta och relativa termer. Dessutom har rättsfall lyfts mot internationella biståndsorganisationer där man har hänvisat till oaktsamhet i omsorgspliktens (eng: Duty of Care) förverkligande. Omsorgsplikten för biståndspersonalen har därmed lyfts fram i en större utsträckning under det gångna decenniet. Organisationers omsorgsplikt gentemot sin personal betyder kort sagt ungefär att organisationer bör göra allt i sin makt för att skydda sin personal. Trots allt saknar konceptet en universell definition och dess tolkning och operationalisering varierar mellan och inom organisationer. Det finns också oklarhet om dess legala och etiska innebörd samt för vem konceptet bör tillämpas. Syftet med denna magisteravhandling var att studera omsorgspliktens innebörd som koncept och undersöka hur det definieras och tolkas. Samtidigt försökte jag identifiera varför konceptet inte ännu har genomgående institutionaliserats hos biståndsorganisationer. Studien genomfördes via kvalitativa forskningsmetoder, samt en fallstudie analys där omsorgspliktens praktiska implementering studerades. Tidigare forskning hävdar att man för att kunna förstå vem konceptet (omsorgsplikten) berör måste man först definiera dess innebörd vilken må variera beroende på legala implikationer, omgivningen och kontexten. Givet de dynamiska och oförutsägbara förhållandena som organisationer verkar inom är det svårt att tro att organisationer kan reagera och verka med globala regler, -målsättningar och -intentioner och dessutom ha full kontroll över utfallet. På grund av snabb personalomsättning, i synnerhet på fältnivå, kan organisationer förlora (eller glömma) kunskap. Institutioner är också internt potentiellt motstridiga och skapar multipla logiker som tävlar sinsemellan. Överensstämmelse kan således vara svårt uppnå då bemötandet av vissa logiker kräver trotsandet av andra logiker. Genom en institutionsteoretisk och organisatorisk inlärningsteoretisk ansats, har fyra antaganden framkallats som förklarande dimensioner till institutionaliseringsproblematiken, vilka sedan har använts som stöd för forskningen: (i) oklar definition, (ii) komplexa kontexter, (iiii) personalomsättning / organisatoriskt minne och (iv) multipla/ konkurrerande institutionella logiker. Forskningen genomfördes via litteraturanalys av MSFs externa och interna källor, intervjuer, samt en fallstudie av MSFs CoViD-nödprojekt i Mexiko, 2020. Sammanfattningsvis, har konceptet lyfts fram i en större bemärkelse under det senaste decenniet. Då det inte finns en klar universell definition eller tolkning av omsorgspliktens innebörd är det samtidigt svårt att genomgående operationalisera den på lokal nivå. Ändå uppkommer brister i beaktandet av omsorgsplikten, som delvis beror på organisatorisk glömska som resultat av snabb personalomsättning. Men en större förklarande faktor är brister i informationsflödet på grund av den organisatoriska strukturen där avdelningar blivit alltmer isolerade från varandra. Dessa avdelningar, tillika med individers legatproblem, har sina unika institutionella logiker som försvårar omsorgspliktens institutionalisering och operationalisering.