Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "Socialarbetare"

Sort by: Order: Results:

  • Björkqvist-Rasmus, Sophia (2021)
    Under de senaste åren har samhällsvetare i Norden visat ett ökat intresse för hur socialt arbete framstår i nyhetsmediers behandling. En förklarande faktor för denna ökning av intresse är mediernas växande betydelse i dagens informationssamhälle och en allt mera betydande maktposition. Nyhetsmedias informationsspridning påverkar både direkt och indirekt läsaren eller tittaren när de formar sina åsikter och sin uppfattning om verkligheten. Centrala teorier inom detta ämne och i denna avhandling är inramningsteorin och agendasättande journalistik. Syftet med studien är att undersöka hur finländsk media framställer bristen på socialarbetare. Ytterligare forskas vilka aktörer som ges utrymme i medias rapportering om socialarbetarbristen. Forskningsmaterialet inför denna avhandling består av nyhetsskrifter producerade av Helsingin Sanomat, Hufvudstadsbladet och YLE under tidsperioden 1 januari 2018 till 17 november 2020, totalt 84 stycken. Denna studie utgår från både en kvalitativ och en kvantitativ analys, med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. I sin helhet stämmer studiens resultat överens med tidigare forskning och teori om ämnet. De kvalitativa och kvantitativa resultaten stämmer överens och stöder varandra. Finländsk nyhetsmedia skriver en hel del om bristen på socialarbetare, dock oftast ur en negativ, konstaterande, infallsvinkel, det vill säga ram. Jämfört med de andra medier, var HBL den mest konsensusbaserade. Ett nytt och centralt forskningsresultat som lyfts upp i studien och som svarar på den andra forskningsfrågan är att media inte tillräckligt skiljer mellan första- och andrahandsinformation då man framställer bristen på socialarbetare. Detta är en väsentlig brist i medias rapportering om socialarbetarbristen eftersom det i många fall förblir oklart om aktörer som ges utrymme i artiklar blivit direkt intervjuade eller om journalisten hämtat informationen från andra källor och kontexter. Andra ramar förutom, negativ, positiv och neutral, som åtskiljes var, arbetsförhållanden, strukturell förändring, ekonomi och problemlösningsfokus. Sammanfattningsvis kan man konstatera att detta är ett intressant område som både väcker medias och allmänhetens intresse. I rådande Corona-situationen ökar behovet på välfärdsstatens socialservice ytterligare. Studiens resultat ger både stöd åt tidigare forskning samt kommer med nya forskningsresultat. Intressanta ämnen för fortsatt forskning är att utföra källanalys gällande medias rapportering om socialt arbete, speciellt med tanke på att i denna studie framkom att andra- och förstahandskällor inte åtskiljs tillräckligt då man framställer bristen på socialt arbete.
  • Storrank, Malena (2020)
    Denna avhandling har syftet att ge en bredare förståelse för socialarbetares upplevelser och erfarenheter kopplade till yrket. Forskningsfrågorna tar upp socialarbetares syn på sitt yrkesval, vilka upplevelser som har format yrkesvalet samt vilken roll som krävs i arbetet och om denna roll sammanstämmer med den professionella identiteten. Sammanlagt intervjuades tre socialarbetare i semi-strukturerade intervjuer för att besvara forskningsfrågorna. Materialet analyserades med hjälp av narrativ analys i två delar, först i en råkategorisering av transkriberingen och senare i en djupare analys och tolkning. Fenomenologi har varit det överhängande perspektivet genom hela forskningsprocessen och begreppet ”livsvärld” är relevant för forskningen. Eftersom ett stort fokus finns på professionen blev professionsforskning den praktiska teorin som användes. Resultatet visar att socialarbetare långt motiverar sitt yrkesval baserat på sin egen personlighet. Yrkesvalet ses som högst personligt och ett resultat av uppväxt, familj, erfarenheter och inställning till samhällsfrågor. Upplevelserna (narrativen) som presenterades i intervjuerna visar på högt empatiskt kännande redan i barndomen och en vilja att hjälpa utsatta genom praktiska handlingar. Upplevelserna visar även på att respondenterna var uppmärksamma på samhällets orättvisor och en ovilja att acceptera dessa orättvisor. Studiens resultat visar att rollen som krävs i arbetet ofta sammanstämmer med socialarbetarnas professionella identitet, men konflikter kan förekomma när respondenterna tvingas vara allvetare eller när en situation kräver att man innehar en disciplinär roll samtidigt som man ska vara opartisk. Det kom även upp att socialarbetarna upplever att deras professionella och privata roll går in i varandra och att egna värderingar och politiska åsikter långt sammanstämmer med det sociala arbetets traditionella värderingar. Studien liksom resultatet är kvalitativt och medför ökad kunskap om socialarbetare i Finland. Resultatet är användbart för socialarbetare för att väcka självreflektion, för utomstående för att få en inblick i professionen samt för arbetsplatser för att få ökad kunskap av yrkesgruppen och vad som kan göras för att förbättra arbetsförhållanden.