Browsing by Subject "Strategi"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2019)Klimatförändringen är en mycket aktuell fråga och är konstant ett hett diskussionsämne hos dagens politiker. Frågan återstår vad vi ska göra för att sakta ner klimatförändringen, samt när och hur. Det är inte ett lätt ämne att komma överens om, vilket hör till karaktären av svårlösta problem. I den här studien är det svårlösta problemet klimatförändringen. Frågan lyder med hurdana typer av politiska metoder man kan hantera en sådan typ av problem? Syftet med studien är att hitta en lösning, en sorts metod, för att hantera klimatproblemet. Studien tar upp alternativa metoder för att sköta svårlösta problem, varefter dessa operationaliseras i konkreta problemområden. Förutom metoder för att sköta svårlösta problem, används i studien energi- och klimatstrategin fram till år 2030, utarbetad under Juha Sipiläs regering. I studien lyfts upp vilket av de politiska metoderna som går att implementera på energi- och klimatstrategin och därmed även möjligtvis på klimatproblemet. Metoder för att tämja problem syftar till att omformulera ett svårlöst problem, samt att minska problemet genom inramning, så att det blir lättare hanterbart. Problemlösningen ges i ansvar till intressenter, som har auktoritet att definiera problemet och hitta en lösning till det. I studien framstår att klimatproblemet är inramat i energi- och klimatstrategin, så att den har blivit mer lättförstådd för politiker. Det kan anses att metoder för att tämja problem lämpar sig bäst för att hantera klimatproblem. Härmed framstår problemlösningsprocessen inte som allt för svårförståelig eller krånglig.
-
(2022)Resultatstyrningen är ett styrsystem som används i den finländska statsförvaltningen. Systemet innebär att olika nivåer inom förvaltningen ställer upp mål som de sedan strävar efter att uppnå. Strategiarbete och strategisk styrning är en central del av resultatstyrningen och det arbete som görs kring resultatstyrningen. Resultatstyrningen infördes som ett styrsystem inom statsförvaltningen i slutet av 80-talet i Finland och arbetet kring detta tog fart under 90-talet. Resultatstyrningen har sin grund i New Public Management reformen som ledde till flera olika ändringar inom den offentliga förvaltningen. Resultatstyrningen infördes i flera olika länder som en följd av NPM-reformen. Norge, Sverige och Danmark har bland annat tagit resultatstyrningen i bruk under 80-talet några år innan Finland införde detta. Resultatstyrningens centrala strategiska styrinstrument är regeringsprogrammet vilket innebär att resultatstyrningen handlar om ett samspel mellan den politiska ledningen och tjänstemannaledningen. Resultatstyrningen har genomgått flera utvecklingsprojekt sedan det infördes. I avhandlingen undersöks ledarskapets betydelse för den strategiska styrningen och resultatstyrningen med hjälp av resultatsyrningsdokument som har publicerats inom statsförvaltningen och genom enkätmaterial som samlats i samband med utvärderingen av resultatstyrningsmodellen som publicerades år 2021. Metoden som används är en kombinerad metod, där både kvalitativa och kvantitativa ansatser används. De centrala dokumenten som används i analysen är regeringsprogrammen, handboken för resultatstyrningen och dokumenten som publicerats i samband med utvecklingen av resultatstyrningen år 2012, samt utvärderingen av resultatsyrningsmodellen som har publicerats år 2021. Genom en analys av centrala resultatsyrningsdokument och tidigare insamlat enkätmaterial kan man konstatera att det har skett en utveckling. Den strategiska styrningen har utvecklats bland annat genom att nya mekanismer för den strategiska styrningen har införts. Även diskussionen om strategin och den strategiska styrningen har utvecklats. Dock kan det konstateras att det finns skillnader mellan sektorer och att det fortfarande finns utrymme för utveckling.
Now showing items 1-2 of 2