Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "TBEV"

Sort by: Order: Results:

  • Puonti, Petteri (2023)
    Punkkivälitteiset patogeenit (PVP) ovat yleisimpiä zoonoottisten tartuntojen aiheuttajia Suomessa. Tautitaakkaan vaikuttavat erityisesti Borrelia burgdorferi sensu lato -bakteerien (BBSL) ja puutiaisaivokuumeviruksen (TBEV) aiheuttamat tartunnat. Molemmat ovat lisääntyneet Suomessa viime vuosikymmeninä. Tapausten lisääntymisen voi pääosin laskea taudinaiheuttajien päävektorien, puutiaisen (Ixodes ricinus) ja taigapunkin (I. persulcatus), levittäytymisen ansioksi. Ulkoloisina punkit välittävät tauteja useisiin selkärankaisiin ruokinnan yhteydessä. Ankarat talvet ovat rajoittaneet punkkien levittäytymistä pohjoiseen, mutta ilmastonmuutoksen aiheuttamat leudommat talvikelit ovat edistäneet valloitusretkeä uusille alueille. Vaikka sopiva ilmasto on olennaista punkkien esiintyvyydelle, vaikuttaa punkkien isäntälajiston rakenne mitä luultavimmin punkkien ja PVP:ien yleisyyteen paikallisella tasolla. Tässä tutkielmassa punkkeja kerättiin 6 aitausalueelta ja niiden ympäristöstä. Samoilta alueilta määritettiin lisäksi piennisäkkäiden ja hirvieläinten määrät. Koska aitaukset ja niiden ympäristöt luultavasti edustavat samankaltaista ilmastoa, pyrittiin tutkielmassa tutkia, kuinka punkki-isäntiin liittyvät tekijät vaikuttavat punkkien ja PVP:ien esiintyvyyteen. TBEV-positiivisen poolin sekä TBEV-vasta-aineita kantavien piennisäkkäiden perusteella Hangossa varmistettiin mahdollisesti uusi TBEV pesäke. Aitausten, piennisäkäsmäärien ja hirvieläintiheyksien pohjilta luotiin yleistettyjä lineaarisia sekamalleja (GLMM) selittämään punkkien ja PVP:ien esiintyvyyttä tutkimusalueilla. TBEV jätettiin mallinnuksen ulkopuolelle pienen otoskoon takia. Hirvieläintiheydet olivat erittäin merkitsevä punkkien esiintyvyyteen vaikuttava tekijä. BBSL:n yleisyyteen ei yksikään tekijä vaikuttanut merkitsevällä tasolla – mahdollisena syynä piennisäkäspopulaatioiden muutoksen viiveellinen heijastuminen kerättyjen punkkien tartunta-asteeseen.
  • von Troil, Gabriel (2020)
    Antalet smittfall av fästingburet encefalitvirus (TBEV) har ökat och nya riskområden för TBEV har identifierats årligen i Finland under det senaste årtiondet. Som resultat av ökat intresse hos lokala invånare att utreda över nyintroducerade TBEV riskområden initierades detta projekt år 2016 i samarbete med Helsingfors universitets virologiska avdelning och det privatägda företaget Skärgårdsdoktorn Ab, att samla fästingar från Drumsö och senare testa dessa på TBEV (RNA). Senare kom projektet också att innefatta Esbo. Materialet samlades under åren 2016 - 2017 och bestod av fästingar samlade lokalt både direkt från naturen, samt fästingar som låtits hämtas in utav privatpersoner till utgivna lokalisationer. Det slutliga materialet bestod av 754st fästingar varav 666st härstammade från Esbo och 88st härstammade från Drumsö i Helsingfors. Laboratorieanalyserna gjordes i Helsingfors universitets virologiska avdelnings utrymmen. Utav enstaka fästingar isolerades RNA och DNA lösning i separata provrör i en manuell laboratorieprocess, och senare genomgick dessa lösningar automatiserade TBEV (RNA) respektive Borrelia Burgdorferi tester. Denna rapport behandlar endast TBEV testerna och deras resultat. I de slutliga TBEV testerna hittades 7st TBEV RNA positiva fästingar, av vilka alla härstammade från 3 olika regioner i Esbo; Esbogård, Tomtekulla och Larsvik. Av dessa områden var Larsvik det ända varifrån det inte tidigare rapporterats några TBEV smittor. Resultaten i denna studie är i linje med tidigare kända uppgifter över TBEV demografi i den finska huvudstadsregionen och antyder för potentialen även till ytterligare spridning till övriga lokalisationer inom detta område.
  • von Troil, Gabriel (2020)
    Antalet smittfall av fästingburet encefalitvirus (TBEV) har ökat och nya riskområden för TBEV har identifierats årligen i Finland under det senaste årtiondet. Som resultat av ökat intresse hos lokala invånare att utreda över nyintroducerade TBEV riskområden initierades detta projekt år 2016 i samarbete med Helsingfors universitets virologiska avdelning och det privatägda företaget Skärgårdsdoktorn Ab, att samla fästingar från Drumsö och senare testa dessa på TBEV (RNA). Senare kom projektet också att innefatta Esbo. Materialet samlades under åren 2016 - 2017 och bestod av fästingar samlade lokalt både direkt från naturen, samt fästingar som låtits hämtas in utav privatpersoner till utgivna lokalisationer. Det slutliga materialet bestod av 754st fästingar varav 666st härstammade från Esbo och 88st härstammade från Drumsö i Helsingfors. Laboratorieanalyserna gjordes i Helsingfors universitets virologiska avdelnings utrymmen. Utav enstaka fästingar isolerades RNA och DNA lösning i separata provrör i en manuell laboratorieprocess, och senare genomgick dessa lösningar automatiserade TBEV (RNA) respektive Borrelia Burgdorferi tester. Denna rapport behandlar endast TBEV testerna och deras resultat. I de slutliga TBEV testerna hittades 7st TBEV RNA positiva fästingar, av vilka alla härstammade från 3 olika regioner i Esbo; Esbogård, Tomtekulla och Larsvik. Av dessa områden var Larsvik det ända varifrån det inte tidigare rapporterats några TBEV smittor. Resultaten i denna studie är i linje med tidigare kända uppgifter över TBEV demografi i den finska huvudstadsregionen och antyder för potentialen även till ytterligare spridning till övriga lokalisationer inom detta område.
  • Bisikalo, Kyrylo (2023)
    Members of the genus Flavivirus are enveloped single strand positive sense RNA viruses, that include many human pathogens. An emerging flavivirus threat in Finland and elsewhere in Europe is tick-borne encephalitis virus (TBEV), which can cause severe, often debilitating and even lethal neurological infections. There are no specific antivirals against TBEV, and only symptomatic treatment is available for affected individuals. The search for specific antivirals backed up by detailed understanding the virus structure, function and interactions with the host is therefore an unmet need. TBEV work requires biosafety level (BSL) containment facilities of level 3 or higher. This poses significant limitations on experimentation approaches for studying TBEV, and especially its highly virulent subtypes and variants. BSL2 models for TBEV can facilitate research, and such a model has been generated by our collaborator Anna Överby (MIMS, Sweden) based on a non-pathogenic Langat virus expressing surface glycoproteins from a highly virulent TBEV isolate. This model virus, rLGTVch, shows greatly reduced virulence in mice and is genetically tractable. In this thesis project, I have performed the initial structural characterization of this virus. I have optimized the production of rLGTVch, now routinely obtaining virus stocks of titers as high as 109 plaque forming units/ml. I have also established a simple and rapid purification protocol for rLGTVch. Using size exclusion chromatography resin, I obtained a highly concentrated, purified rLGTVch preparations. The purified sample was imaged using cryogenic electron microscopy (cryo-EM), and the three-dimensional structure was determined to a resolution of 4.77 Å. The 3D electron density map allowed me to analyse the structural features of the virion and confirm the similarity to a wild type TBEV strain Kuutsalo-14 structure, thus, confirming the usefulness of this model for antigen presentation. This work paves the way for further studies of TBEV using the significantly safer BSL2 model.