Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "Uppbackningar"

Sort by: Order: Results:

  • Holmström, Susanna (2019)
    Syftet med min avhandling är att granska uppbackningar i andraspråkssamtal samt att jämföra uppbackningsbruket i mitt material med studier om uppbackningar i förstaspråkssamtal. Jag undersöker också om det finns en koppling mellan andraspråkstalarnas bruk av uppbackningar och deras interaktionella kompetens. Den teoretisk-metodologiska ramen för avhandlingen är en kombination av samtalsanalys (CA) och andraspråksforskning (SLA), närmare bestämt CA-for-SLA. Centrala teorier för avhandlingen är interaktionell kompetens, samt deltagarram och kontextualiseringssignaler. Materialet för avhandlingen består av två ca 30 minuter långa lediga gruppsamtal mellan sammanlagt sex stycken andraspråkstalare och mig själv. Studien i avhandlingen är en analys av samtalen där jag dels ser på uppbackningarna och dels diskuterar den interaktionella kompetensen i samtalen som en helhet. Dessutom granskar och diskuterar jag sambanden mellan uppbackningarna i samtalen och den interaktionella kompetensen i dem. Resultaten av min avhandling tyder på att det inte finns en skillnad i det funktionella bruket av uppbackningar mellan första- och andraspråkstalare. Det som däremot, baserat på mitt material, är en skillnad är att andraspråkstalarna inte har en lika bred repertoar av uppbackningsuttryck som förstaspråkstalarna. Resultaten av min studie pekar också på att såväl samtalsstil, individuella skillnader som språkkunskap och språklig input har en betydelse för hurdant uppbackningsbruket är. Kopplingen mellan uppbackningar och interaktionell kompetens är utgående från mitt material inte entydig. Uppbackningsbruket har en betydelse för hur den interaktionella kompetensen bland deltagare i ett samtal realiseras, men är inte ensam en relevant faktor. Framom bruket av uppbackningar, verkar det som att samtalsdeltagranas grad av aktivitet och engagemang har en betydelse för realiseringen av den interaktionella kompetensen. Utgående från resultaten av denna avhandling föreslår jag mer detaljerade studier av interaktionell kompetens i andraspråkssamtal utgående från ett större material. Jag föreslår också fortsatt forskning i uppbackningar hos olika åldersgrupper och inom olika samtalsstilar samt icke-verbala uppbackningar.
  • Holmström, Susanna (2019)
    Syftet med min avhandling är att granska uppbackningar i andraspråkssamtal samt att jämföra uppbackningsbruket i mitt material med studier om uppbackningar i förstaspråkssamtal. Jag undersöker också om det finns en koppling mellan andraspråkstalarnas bruk av uppbackningar och deras interaktionella kompetens. Den teoretisk-metodologiska ramen för avhandlingen är en kombination av samtalsanalys (CA) och andraspråksforskning (SLA), närmare bestämt CA-for-SLA. Centrala teorier för avhandlingen är interaktionell kompetens, samt deltagarram och kontextualiseringssignaler. Materialet för avhandlingen består av två ca 30 minuter långa lediga gruppsamtal mellan sammanlagt sex stycken andraspråkstalare och mig själv. Studien i avhandlingen är en analys av samtalen där jag dels ser på uppbackningarna och dels diskuterar den interaktionella kompetensen i samtalen som en helhet. Dessutom granskar och diskuterar jag sambanden mellan uppbackningarna i samtalen och den interaktionella kompetensen i dem. Resultaten av min avhandling tyder på att det inte finns en skillnad i det funktionella bruket av uppbackningar mellan första- och andraspråkstalare. Det som däremot, baserat på mitt material, är en skillnad är att andraspråkstalarna inte har en lika bred repertoar av uppbackningsuttryck som förstaspråkstalarna. Resultaten av min studie pekar också på att såväl samtalsstil, individuella skillnader som språkkunskap och språklig input har en betydelse för hurdant uppbackningsbruket är. Kopplingen mellan uppbackningar och interaktionell kompetens är utgående från mitt material inte entydig. Uppbackningsbruket har en betydelse för hur den interaktionella kompetensen bland deltagare i ett samtal realiseras, men är inte ensam en relevant faktor. Framom bruket av uppbackningar, verkar det som att samtalsdeltagranas grad av aktivitet och engagemang har en betydelse för realiseringen av den interaktionella kompetensen. Utgående från resultaten av denna avhandling föreslår jag mer detaljerade studier av interaktionell kompetens i andraspråkssamtal utgående från ett större material. Jag föreslår också fortsatt forskning i uppbackningar hos olika åldersgrupper och inom olika samtalsstilar samt icke-verbala uppbackningar.