Browsing by Subject "adoption"

I Finland har antalet barn och ungdomar placerade utom hemmet ökat de senaste åren. Barn och ungdomar som omhändertas och placeras utanför hemmen upplever ofta många byten av vuxna i deras liv. Alltför ofta händer det sig att barn och ungdomar får uppleva att familjehemsplaceringen avbryts oplanerat. Det har även visat sig att omhändertagna ungdomar efterlyser att få växa upp i varaktiga relationer. Syftet med denna avhandling har varit att belysa adoption som ett alternativ för långvarigt familjehems placerade barn i Finland. Jag har varit intresserad av att undersöka huruvida man genom adoption kunde trygga stabilitet och kontinuitet för långtidsplacerade barn i familjehem samt vilka effekter adoption har på långtidsplacerades barns liv. Studien utgår från John Bowlbys (1907-1990) anknytningsteori. Enligt Bowlby börjar ett barn under sitt första levnadsår knyta an till en människa och senare under sitt andra levnadsår kan barnet börja knyta an till några fler anknytningspersoner. Anknytningsteorin förklarar den process som resulterar i ett psykologiskt band mellan ett barn och dess närmaste vårdare. Studien är litteraturbaserad och litteraturöversikt används som metod och för analysen används kvalitativ innehållsanalys. Materialet bygger på sex publikationer. Analysen av studien resulterade i två teman, Känsla av tillhörighet och Psykosocial anpassning. Enligt resultaten i studien kunde adoption vara en alternativ vårdform för barn placerade i långvariga familjehem. Adoption skulle trygga barns och ungdomars möjligheter till att få växa upp i ett stabilt och tryggt hem med bestående vuxna, en familj för livet.

Enligt adoptionslagen kan gifta par och ensamstående adoptera ett barn. Däremot står det också att ”barnet ska placeras i en familj där han eller hon får två adoptivföräldrar, om det inte med tanke på barnets bästa finns synnerligen vägande skäl för placering i en familj med en ensam förälder”. Syftet med avhandlingen var att utreda vad det innebär att ensam adoptera ett barn från utlandet. För att nå detta syfte har jag använt mig av följande delfrågor: 1. Hurdana känslor och tankar hade de ensamstående adoptivföräldrarna under adoptionsprocessen? 2. Vilka stödformer och copingstrategier använde de för att hantera dessa känslor och tankar? 3. Hurdana förutsättningar hade de att adoptera? Avhandlingen studerar adoptivföräldrars erfarenheter av adoptionsprocessen. För att få en helhetsbild över adoptivföräldrarnas upplevelser har jag använt mig av teman såsom känslor, tankar, stöd, copingstrategier och förutsättningar. Som stöd till min forskning har jag använt mig av stödteorier och copingstrategier, skrivna av bl.a. Gottlieb & Bergen (2010) samt Folkman & Lazarus (1980; 1984; 1985). Därtill är också dessa källor väsentliga i min studie: Eriksson (2009), Socialstyrelsen & Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (2007) och Rogers (2018). I min kandidatavhandling har jag valt att använda mig av ett eget empiriskt material, som samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fyra stycken ensamstående adoptivföräldrar som har adopterat barn från Ryssland, Thailand och Indien. Materialet analyserades sedan med hjälp av en styrd kvalitativ innehållsanalys. Ur studiens resultat framkom det att adoptivföräldrarnas adoptionsprocess bestod av bland annat känslor av stress och ångest men också hopp och lycka. För att hantera de känslor som uppstod under adoptionsprocessen använde adoptivföräldrarna främst sig av den emotionsfokuserade copingen samt olika stödformer. I resultatet framkommer det att det inte endast är det emotionella stödet som var viktigt för adoptivföräldrarna, utan alla former av stöd var väsentliga. Det mest betydelsefulla stödet fick de av vännerna och familjen. Dock var också stödet av andra adoptivföräldrar och adoptionssökande viktigt. Även om det fanns ett flertal likheter i adoptivföräldrarnas berättelser framkommer det också i studiens resultat att ”Ingens process är säkert den andras lik”.

The SAVE gypsum pilot project investigated the suitability of gypsum amendment as a new means of agricultural water protection in cooperation with local farmers. The participating farmers acted not only as testers of the method, but also as co-developers, whose expertise, observations and experience were used as part of the effort to produce a new cost-effective, widely accepted method of water protection from gypsum. The study investigated the factors that influenced the participation of farmers in the pilot project developing a new potential water protection method and, on the other hand, the factors that influenced their acceptance of gypsum amendment. The results tell about the acceptance of the method from the point of view of future users and about which factors in the method are relevant for farmers. The information helps in the evaluation, development, furthering and marketing of the method. The thesis was based on research related co-creation of innovations and acceptance of new agri-environmental methods. The material of the study was the answers of the farmers' surveys of the SAVE gypsum project. The surveys were conducted for three consecutive winters, beginning in December 2016 and ending in January 2019. The data were analyzed using descriptive statistics, factor analysis, logistic regression analysis and cross-tabulation (χ² test and McNemar test). According to the results, the main reasons for participating in the pilot were related to the improvement of the environmental reputation of the Finnish agricultural sector, curiosity about the effects of gypsum and the opportunity to promote water protection and related research. These factors, as well as the desire to strengthen Finnish agriculture, the sense of responsibility and the sense of community of farmers, also best predicted the acceptance of the method for reasons of participation. Positive factors in approving the method were the perception of local people's positive attitude towards the method, the experience of gypsum as an easy method for water protection, and the fact that the farmer was not concerned about the effects of gypsum on field condition and productivity or the surrounding environment.