Browsing by Subject "affektivitet"

Hela mediefältet har under det senaste decenniet i och med digitaliseringen genomgått en stor förändring. Mediehusen har tvingats tänka ut nya strategier för att klara sig ekonomiskt och en aspekt av detta är känslornas allt starkare frammarsch i speciellt digitala publikationer. Ibland i den mån att det blivit svårt att skilja åt fakta från känslor. Syftet med den här avhandling är att ta reda på hur affektiviteten syns i kvällstidningen Ilta-Sanomats och dagstidningen Helsingin Sanomats webbrapportering om knivdådet i Åbo 2017. I studien granskas sammanlagt 84 artiklar publicerade under attackdagen och dagen efter attacken 18-19.8.2017 med hjälp kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen användes sedan för att välja ut tre artiklar från respektive medium, som analyseras med kritisk diskursanalys som metod. Mervi Panttis affektivitetsteorier är starkt i fokus i analysen, tillsammans med Tessa Mayes teori om Therapy News. Studiens resultat visar att tidningarnas rapportering skiljer sig rätt så lite från varandra. Ilta-Sanomat publicerade fler korta notiser än Helsingin Sanomat, medan Helsingin Sanomats artiklar är mer satsade och ofta aningen mer affektiva helheter. Detta är typiskt för kvälls- respektive morgontidningens traditionsenliga karaktär. Analysen visar att starkt affektframkallande ämnen i båda medierna är kvinnlighet, invandring och brottets offentliga karaktär, och även nationalismens och invandrarfrågornas konflikt skiftar flera av artiklarna i en rätt så emotionell riktning. Resultaten tyder på att affektiviteten är en stark och levande del av dagens digitala nyhetsjournalistik. Rapporteringen om Åboattacken är i både Helsingin Sanomat och Ilta-Sanomat till dels kryddad med känslosamma uttryck och effekter, till dels helt och hållet fokuserad på vad de intervjuade känt i samband med händelserna. Civila personer får via sina affektiva citat ofta en expertroll, medan politikers uttalanden presenteras med känslorna i fokus. Affektiva element går att finna i så rubrik och text som visuella element och det går inte alltid att med säkerhet säga om affektiviteten är ett resultat av journalistiska val, källans uttalanden eller yttre faktorer – eller alla på samma gång.