Browsing by Subject "ansvarsutkrävning"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2021)Syftet med denna pro gradu -avhandling är att undersöka om graden av ansvarstydlighet i politiken spelar en roll i hur nöjda medborgarna är med det demokratiska systemet i Finland. I allmänhet är de medborgare som i riksdagsval röstat på ett regeringsparti mer nöjda med demokratin än de som inte gjort det. Orsaken bakom detta antas vara att då medborgarna representeras av ett regeringsparti i politiken, får de med större sannolikhet sina politiska preferenser tillfredsställda genom den förda politiken, vilket i sin tur leder till att de är mer nöjda med det demokratiska systemet i det hela. I Finland består regeringar i regel av olika koalitioner, både breda och snäva samt till den ideologiska uppsättningen varierande. Detta leder till att regeringarna uppvisar också varierande grad av tydlighet i de politiska ansvarsförhållandena. Ansvarstydlighet är bland de viktigaste faktorerna som påverkar hurdana möjligheter medborgarna har för att utkräva ansvar av de politiska partierna vid val. I denna avhandling undersöks om otydliga eller alternativt tydliga politiska ansvarsförhållanden påverkar hur medborgarna utvärderar demokratin. Är otydliga politiska ansvarsförhållanden en fallgrop ur perspektivet av medborgarnas nöjdhet med det demokratiska systemet? Vidare undersöks effekten av en intressant faktor på individnivå, politisk medvetenhet, som visat sig vara en inflytelserik faktor som påverkar hur medborgarna utvärderar frågor i politiken. Undersökningen görs med statistiska metoder och inkluderar enkel deskriptiv statistik samt regressionsanalyser på datamaterial från European Social Survey (år 2012 & 2016), där regering Katainen (otydliga ansvarsförhållanden) jämförs med regering Sipilä (tydliga ansvarsförhållanden). Resultaten visar i linje med tidigare forskning att de medborgare som röstat på ett regeringsparti och anses därmed vara representerade i politiken, är betydligt mer nöjda med demokratin än de som inte är representerade. Analysen bekräftade inte att ansvarstydlighet skulle ha en avgörande roll i hur nöjda med demokratin de medborgare är som är representerade av ett regeringsparti jämfört med de som inte är. Också mycket breda koalitioner med otydliga ansvarsförhållanden kan tillfredsställa väljarna. Politisk medvetenhet som en intressant faktor bekräftades och det visade sig att då de politiska ansvarsförhållandena är tydliga, förstärks den positiva effekten av att vara representerad av ett regeringsparti hos de med hög politisk medvetenhet jämfört de med låg medvetenhet.
-
(2021)Syftet med denna pro gradu -avhandling är att undersöka om graden av ansvarstydlighet i politiken spelar en roll i hur nöjda medborgarna är med det demokratiska systemet i Finland. I allmänhet är de medborgare som i riksdagsval röstat på ett regeringsparti mer nöjda med demokratin än de som inte gjort det. Orsaken bakom detta antas vara att då medborgarna representeras av ett regeringsparti i politiken, får de med större sannolikhet sina politiska preferenser tillfredsställda genom den förda politiken, vilket i sin tur leder till att de är mer nöjda med det demokratiska systemet i det hela. I Finland består regeringar i regel av olika koalitioner, både breda och snäva samt till den ideologiska uppsättningen varierande. Detta leder till att regeringarna uppvisar också varierande grad av tydlighet i de politiska ansvarsförhållandena. Ansvarstydlighet är bland de viktigaste faktorerna som påverkar hurdana möjligheter medborgarna har för att utkräva ansvar av de politiska partierna vid val. I denna avhandling undersöks om otydliga eller alternativt tydliga politiska ansvarsförhållanden påverkar hur medborgarna utvärderar demokratin. Är otydliga politiska ansvarsförhållanden en fallgrop ur perspektivet av medborgarnas nöjdhet med det demokratiska systemet? Vidare undersöks effekten av en intressant faktor på individnivå, politisk medvetenhet, som visat sig vara en inflytelserik faktor som påverkar hur medborgarna utvärderar frågor i politiken. Undersökningen görs med statistiska metoder och inkluderar enkel deskriptiv statistik samt regressionsanalyser på datamaterial från European Social Survey (år 2012 & 2016), där regering Katainen (otydliga ansvarsförhållanden) jämförs med regering Sipilä (tydliga ansvarsförhållanden). Resultaten visar i linje med tidigare forskning att de medborgare som röstat på ett regeringsparti och anses därmed vara representerade i politiken, är betydligt mer nöjda med demokratin än de som inte är representerade. Analysen bekräftade inte att ansvarstydlighet skulle ha en avgörande roll i hur nöjda med demokratin de medborgare är som är representerade av ett regeringsparti jämfört med de som inte är. Också mycket breda koalitioner med otydliga ansvarsförhållanden kan tillfredsställa väljarna. Politisk medvetenhet som en intressant faktor bekräftades och det visade sig att då de politiska ansvarsförhållandena är tydliga, förstärks den positiva effekten av att vara representerad av ett regeringsparti hos de med hög politisk medvetenhet jämfört de med låg medvetenhet.
-
(2018)Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Laitos – Institution – Department Svenska Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tekijä – Författare – Author Algot Pihlström Työn nimi – Arbetets titel – Title Skillnaden mellan presidentiella och parlamentariska system Oppiaine – Läroämne – Subject Statskunskap med förvaltning Työn laji – Arbetets art – Level Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year 14.6.2018 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 32 Tiivistelmä – Referat – Abstract Det har forskats mycket i skillnaderna mellan parlamentarism och presidentialism. Men vilka socioekonomiska och politiska följder får de två styrelseformerna för ett land på längre sikt? Avhandlingen försöker svara på bland annat denna fråga genom att jämföra det nuvarande politiska systemet i Honduras som är ett presidentiellt land och i Danmark som är ett parlamentariskt land. Dessutom berörs skillnaderna mellan de båda systemen i fråga om dimensioner som regeringsbildning, maktfördelning, partikonkurrens, kontroll (insyn i statens olika grenar) och ansvarsutkrävning. I alla dessa dimensioner skiljer sig de båda systemen åt i mycket stor utsträckning. Regeringen bildas på mycket olika sätt inom parlamentariska och presidentiella system. I presidentiella länder kallas regeringen inte ens för regering utan ministrar fungerar huvudsakligen som presidentens rådgivare. Vid betraktande av dimensionen maktfördelning kan man iaktta att en parlamentarisk styrelseform främjar demokrati och ansvarstagande bland politiker. Politiker, i synnerhet premiärministrar, i parlamentariska system brukar avgå om de inte infriat sina löften eller om de vållat missnöje, gett upphov till kriser eller inte kunnat hävda sig politiskt. I motsats till detta kan politiker eller presidenter i presidentiella system sitta kvar länge eller till och med hela mandatperioden trots kriser. Även polariserande personer kan i presidentiella system väljas till president vilket inte bidrar till att stärka folkets tilltro till politiken. En paradoxal påföljd av detta är att en president som förlorat folkets förtroende kan sitta kvar hela mandatperioden. Detta trots att folket i val kan utkräva ansvar både av den lagstiftande församlingen och den verkställande makten. I ett parlamentariskt system kan däremot parlamentet fälla en regering som förlorat dess förtroende. Regeringen motsvarar alltså den exekutiva makten i presidentiella system. Utmärkande för många presidentiella system är ett så kallat ”checks and balances” system som skall försäkra att kontrollen mellan statens olika grenar fungerar. Kontrollen mellan domstolsväsendet (den dömande makten), regeringen (den verkställande makten), och riksdagen (den lagstiftande makten) fungerar generellt bättre i parlamentariska system är i presidentiella. Avhandlingen belyser detta genom att granska det dagsaktuella läget i Honduras. Kontrollen mellan de olika makterna skulle i teorin förhindra maktfullkomliga presidenter. Avhandlingen berör även flyktigt en tredje styrelseform, nämligen semipresidentialism. Utmärkande för semipresidentiella system är en slags dualism mellan president och premiärminister. Styrelseformerna parlamentarism, presidentialism och semipresidentialism uppträder i mycket olika skepnad i länder som representerar de tre systemen. Alla länders system är unika. Avhandlingen dryftar även frågan om vilket av de två systemen kunde betraktas som ”bättre”, presidentialism eller parlamentarism. En artikel som i detalj gått igenom fördelarna och nackdelarna mellan de två systemen citeras. I en mängd olika variabler såsom BNP och förväntad livslängd brukar parlamentariska länder klara sig bäst. Det gäller även Honduras och Danmark. Den komparativa teorin ”most different systems design” stöder sig på dessa iakttagelser. Den oberoende variabeln är styrelseform och den beroende variabeln till exempel BNP. Skillnaderna mellan Honduras och Danmark i till exempel BNP beror i stor utsträckning på skillnaden i styrelseform. Parlamentarism skapar strukturer som är gynnsamma för variabler som barndödlighet, graden av demokrati och BNP. Avainsanat – Nyckelord – Keywords parlamentarism, presidentialism, maktfördelning, ansvarsutkrävning, regeringsbildning, presidentval, partikonkurrens
Now showing items 1-3 of 3