Browsing by Subject "barnperspektiv"
Now showing items 1-12 of 12
-
(2021)Många barn tvingas leva mellan sina föräldrars konflikt utan att kunna påverka situationen eller få sina behov beaktade. Skilsmässor och separationer behöver inte innebära negativa konsekvenser för barnet på längre sikt, men de kan vara påfrestande då familjens vardag får en omställning. Däremot är föräldrars långa och intensiva konflikter psykiskt belastande för barnet och kan ha långtgående konsekvenser. Barnets känslor och upplevelser synliggörs sällan tillräckligt, vilket gör att barnet riskerar att bli i kläm mellan föräldrarna. Som bakgrund för denna kandidatavhandling används därför begreppen barns perspektiv och barns rättigheter. I Finland har man gjort väldigt lite forskning om skilsmässor och vårdnadstvister från barnets perspektiv, därför är jag intresserad att granska problematiken från detta perspektiv. Mitt syfte med denna avhandling är att öka förståelsen för barn i skilsmässor där konflikter förekommer. Mitt syfte är att öka kunskapen hos vuxna och professionella som i sitt arbete möter barn i familjekris. Jag är främst intresserad av barns känslor, upplevelser och möjliga konsekvenser av föräldrarnas konflikt. En beskrivande litteraturöversikt baserad på kvalitativa studier har genomförts. Som forskningsmaterial har tio artiklar granskats som en materialbaserad kvalitativ innehållsanalys. Föräldrars högintensiva och långvariga konflikter kan leda till psykisk ohälsa hos barnet. Det som påverkar barnet mest är föräldrarnas försämrade föräldraförmåga, förlorad kontakt till föräldrarna, föräldrars skadliga beteende, föräldrars mående och handlingsstrategier. Faktorer som kan förbättra barnets situation är bland annat professionell hjälp, barnets delaktighet, en fortsatt nära kontakt till föräldrarna och skyddande av barnet från konflikter.
-
(2018)The purpose of this thesis is to get an insight in kindergarten teachers’ thoughts about children’s participation and how children can influence in kindergartens and pre-schools. The focus on this study is kindergarten teachers’ thoughts and experiences on children’s participation. The theoretical background discusses children’s participation and what it means to take a child’s perspective. National regulatory documents and previous research is also discussed. This study is a qualitative study with interviews as method. Five kindergarten teachers were interviewed, three of which work with 3 to 5-year-olds and two at pre-schools. The interviews were recorded and transcribed. The results indicate that the kindergarten teachers consider children’s participation to be important and are encouraging children to influence in kindergarten and pre-school. The age of a child is not an obstacle for them to influence, but the age affects on how they can influence. All interviewed kindergarten teachers work with projects where the theme is decided by the children. Furthermore, children’s participation can be seen in daily routines and spontaneous situations. The kindergarten teachers experience difficulties within both the child group and amongst staff when it comes to children’s participation.
-
(2021)Det övergripande syftet med denna magisteravhandling är att få en helhetsförståelse för samhällets satsning på stöd och hjälp till barn och unga som växer upp i en familj där en förälder har ett missbruk. Avsikten är att lyfta fram social- och hälsovårds experters uppfattningar om hur barn och ungas behov av stöd skall beaktas inom social- och hälsovården då en eller båda föräldrarna har ett missbruk. Barnperspektivet och i vilken utsträckning det tillämpas inom social- och hälsovårdens stödtjänster, är ett genomgående tema i denna studie. Denna studie tillämpar Delfimetoden för att studera hur experter bedömer samhällets satsning på stödtjänster till barn i dagsläget samt hur de bedömer läget om tio år. Särskilt intresserar jag mig för hur de kopplar ihop barnperspektivet med sitt resonemang och sin vision. Som datainsamlingsmetod har jag använt semistrukturerade intervjuer och intervjuat sju experter inom social- och hälsovården. Resultatet har analyserats med tematisk innehållsanalys. Resultatet av denna studie visar att experterna bedömer att nuvarande stödtjänster till barn som har en förälder som missbrukar är otillräckliga, fragmenterade och barnperspektivet är inte etablerat. Experterna bedömer att professionella inom social- och hälsovården har bristande kunskap om tillämpning av barnperspektiv i arbetet och om vilka konsekvenser ett missbruk kan ha för barnet samt hur man upptäcker och bemöter barn som anhöriga. Om tio år anser experterna att vi har utvecklat social- och hälsovårdstjänsterna i vårt samhälle så att barn får rätt form av stöd i tillräckligt god tid. Servicen är då samordnad och strukturerad och därigenom jämlik i hela landet. Professionella besitter kunskap i hur missbruk i familjen påverkar barn och arbetet utgår från ett barnperspektiv, även i de fall då tjänsterna är riktade till den vuxna. Det systemiska tänkandet är etablerat på alla nivåer och sektoröverskridande samarbete bland professionella är en naturlig del av arbetsbilden. För att uppnå denna framtidsvision betonar experterna betydelsen av att den aktuella utvecklingsprocessen som redan pågår i vårt samhälle fortsätter. En förändring kommer även att kräva engagemang och attitydförändring bland professionella i olika branscher och på olika nivåer. Kunskapsluckan gällande konsekvenserna av en förälders missbruk för barnet och innebörden av att jobba med ett barnperspektiv bör fyllas genom fortbildning. Därtill behöver en kulturförändring ske för att avstigmatisera missbruk. I framtiden kommer barnet att ses som subjekt och aktör i sitt eget liv och principen om barnets bästa och övriga rättigheter enligt Barnkonventionen kommer att implementeras allt tydligare inom social- och hälsovården.
-
(2021)Det övergripande syftet med denna magisteravhandling är att få en helhetsförståelse för samhällets satsning på stöd och hjälp till barn och unga som växer upp i en familj där en förälder har ett missbruk. Avsikten är att lyfta fram social- och hälsovårds experters uppfattningar om hur barn och ungas behov av stöd skall beaktas inom social- och hälsovården då en eller båda föräldrarna har ett missbruk. Barnperspektivet och i vilken utsträckning det tillämpas inom social- och hälsovårdens stödtjänster, är ett genomgående tema i denna studie. Denna studie tillämpar Delfimetoden för att studera hur experter bedömer samhällets satsning på stödtjänster till barn i dagsläget samt hur de bedömer läget om tio år. Särskilt intresserar jag mig för hur de kopplar ihop barnperspektivet med sitt resonemang och sin vision. Som datainsamlingsmetod har jag använt semistrukturerade intervjuer och intervjuat sju experter inom social- och hälsovården. Resultatet har analyserats med tematisk innehållsanalys. Resultatet av denna studie visar att experterna bedömer att nuvarande stödtjänster till barn som har en förälder som missbrukar är otillräckliga, fragmenterade och barnperspektivet är inte etablerat. Experterna bedömer att professionella inom social- och hälsovården har bristande kunskap om tillämpning av barnperspektiv i arbetet och om vilka konsekvenser ett missbruk kan ha för barnet samt hur man upptäcker och bemöter barn som anhöriga. Om tio år anser experterna att vi har utvecklat social- och hälsovårdstjänsterna i vårt samhälle så att barn får rätt form av stöd i tillräckligt god tid. Servicen är då samordnad och strukturerad och därigenom jämlik i hela landet. Professionella besitter kunskap i hur missbruk i familjen påverkar barn och arbetet utgår från ett barnperspektiv, även i de fall då tjänsterna är riktade till den vuxna. Det systemiska tänkandet är etablerat på alla nivåer och sektoröverskridande samarbete bland professionella är en naturlig del av arbetsbilden. För att uppnå denna framtidsvision betonar experterna betydelsen av att den aktuella utvecklingsprocessen som redan pågår i vårt samhälle fortsätter. En förändring kommer även att kräva engagemang och attitydförändring bland professionella i olika branscher och på olika nivåer. Kunskapsluckan gällande konsekvenserna av en förälders missbruk för barnet och innebörden av att jobba med ett barnperspektiv bör fyllas genom fortbildning. Därtill behöver en kulturförändring ske för att avstigmatisera missbruk. I framtiden kommer barnet att ses som subjekt och aktör i sitt eget liv och principen om barnets bästa och övriga rättigheter enligt Barnkonventionen kommer att implementeras allt tydligare inom social- och hälsovården.
-
(2021)Ett barn befinner sig i en sårbar position då deras förälder är allvarligt sjuk och mottar palliativ vård. Barns behov riskerar att förbises då stort fokus läggs på patienten och eventuell behandling, även om palliativ vård ska inkludera patientens anhöriga. Syftet med magisteravhandlingen är att undersöka genom en litteraturöversikt vad för typ av forskning som har bedrivits gällande barn vars förälder är döende och att kartlägga nuvarande kunskapsläge vad angår socialt arbete med barn vars föräldrar är döende. Parallellt granskas på vilket sätt barnperspektiv och barns perspektiv tas i beaktande i forskningen. Som grund för avhandlingen har jag valt att använda barndomssociologi som teoretisk referensram där barnperspektiv och barns perspektiv diskuteras. Litteraturöversikten ska besvara dessa forskningsfrågor: 1. Hur ser kunskapsläget ut inom forskning kring barn vars förälder är döende? 2. Vilka barnperspektiv förs fram inom forskningen? 3. Hur definieras socialvården och sociala arbetets roll inom forskningen? Materialet består av 26 vetenskapliga artiklar och har analyserats kvantitativt och kvalitativt. Fyra övergripande kategorier och sju teman identifierades. Barns inkludering, förändrad familjedynamik, betydelsen av öppen kommunikation och uteblivet psykosocialt stöd poängteras starkt. Professionella påpekar otillräcklig kunskap i samtalsteknik och avsaknaden av handledning för att hantera den emotionella belastningen. Barns perspektiv uppmärksammas till viss del, men fortfarande dominerar barnperspektiv i forskning. Stor forskningspotential inom socialt arbete existerar då forskning gällande barn vars förälder är döende främst bedrivs inom vårdvetenskap.
-
(2021)Ett barn befinner sig i en sårbar position då deras förälder är allvarligt sjuk och mottar palliativ vård. Barns behov riskerar att förbises då stort fokus läggs på patienten och eventuell behandling, även om palliativ vård ska inkludera patientens anhöriga. Syftet med magisteravhandlingen är att undersöka genom en litteraturöversikt vad för typ av forskning som har bedrivits gällande barn vars förälder är döende och att kartlägga nuvarande kunskapsläge vad angår socialt arbete med barn vars föräldrar är döende. Parallellt granskas på vilket sätt barnperspektiv och barns perspektiv tas i beaktande i forskningen. Som grund för avhandlingen har jag valt att använda barndomssociologi som teoretisk referensram där barnperspektiv och barns perspektiv diskuteras. Litteraturöversikten ska besvara dessa forskningsfrågor: 1. Hur ser kunskapsläget ut inom forskning kring barn vars förälder är döende? 2. Vilka barnperspektiv förs fram inom forskningen? 3. Hur definieras socialvården och sociala arbetets roll inom forskningen? Materialet består av 26 vetenskapliga artiklar och har analyserats kvantitativt och kvalitativt. Fyra övergripande kategorier och sju teman identifierades. Barns inkludering, förändrad familjedynamik, betydelsen av öppen kommunikation och uteblivet psykosocialt stöd poängteras starkt. Professionella påpekar otillräcklig kunskap i samtalsteknik och avsaknaden av handledning för att hantera den emotionella belastningen. Barns perspektiv uppmärksammas till viss del, men fortfarande dominerar barnperspektiv i forskning. Stor forskningspotential inom socialt arbete existerar då forskning gällande barn vars förälder är döende främst bedrivs inom vårdvetenskap.
-
(2016)Fattigdom bland barnfamiljer har ökat i Finland och allt fler familjer behöver ekonomiskt stöd för att klara av vardagen. Utkomststödet är det stöd som beviljas i sista hand åt familjer som inte har ekonomisk möjlighet att klara av de dagliga utgifterna. I denna studie ligger fokus på handläggningen av utkomststöd till barnfamiljer. I Finland har det sociala arbetet inom arbetet med utkomststöd fokuserat främst på de vuxna. Det är föräldrarnas ekonomi och situation som utreds medan barnens perspektiv syns mycket litet. Barnen utgör en del av familjen och för att det ekonomiska stödet skall bli ändamålsenligt så krävs det att barnens perspektiv blir en del i beslutsfattandet. I denna studie vill jag därför synliggöra hur barn i länderna Finland, Sverige och Norge upplever att det är att växa upp i en familj med knapp ekonomi. I studien har jag tagit fasta på följande frågeställningar: Hur tycker barnen att den knappa ekonomin påverkar vardagen? Hurudana strategier använder barnen sig av för att hantera vardagen med knapp ekonomi? Enligt resultatet så upplever barnen att den knappa ekonomin tar sig uttryck i grundbehov så som mat och kläder, men främst i sociala sammanhang då barnen jämför sig med varandra. Barnen har inte möjlighet att umgås med vänner och ha hobbyn i samma utsträckning som övriga barn. Barnen saknar även materiella resurser som är betydelsefulla för att känna social tillhörighet. Att hela tiden vara tvungen att tänka på ekonomin är psykiskt påfrestande och barnen försöker genom både aktiva och passiva copingstrategier att förhandla, förmildra eller få kontroll över omständigheterna. Kunskapen som denna studie medför, kan socialarbetaren använda som utgångspunkt vid handläggningen av utkomststöd, då familjens ekonomiska behov utreds. Även betydelsen av att höra barnet självt, kommer fram i studien. Att socialarbetaren hör barnet och därmed kan stöda barnet och familjen på ett ändamålsenligt sätt kan även ses som en förebyggande åtgärd. Detta eftersom en fattig barndom utgör en riskfaktor för barnets hälsa och välmående och kan ge upphov till negativa effekter senare i livet.
-
(2019)Den här magisteravhandlingen är en kvalitativ analys av barns- och barnfamiljers upplevelser av delaktighet inom funktionshinderservicen. Syftet med avhandlingen är att undersöka om barn med funktionsnedsättning och deras familjer är delaktiga i serviceplaneringsprocessen samt att synliggöra hur man kan göra barn och barnfamiljer mera delaktiga inom funktionshinderservicen. Forskningsfrågorna som jag söker svar på är; Hurudana möjligheter ges barn med funktionsnedsättning och deras familjer att delta i ärenden som rör dem själva? Vad kunde göras för att öka delaktigheten hos barn och barnfamiljer? De teoretiska perspektiven för avhandlingen är barns delaktighet och barnperspektiv. En förutsättning för barns delaktighet är att vuxna har förmåga att se barns perspektiv. Delaktighet och makt har ett samband; delaktighet är barnens och familjernas rätt att vara delaktig i ärenden som rör en själv. Det empiriska materialet består av enkätsvar insamlade av FDUV, en intresseorganisation för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland. Enkäterna har besvarats av 17 anhöriga till personer med en intellektuell funktionsnedsättning och av ett barn med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet bekräftar sådant som har kommit fram i tidigare forskning och har av mig kategoriserats enligt följande; Ta med barnen, bli tagen på allvar, individanpassade lösningar och de professionellas betydelse. Analysen visar att barnens delaktighet behöver förbättras inom funktionshinderservicen. Familjerna upplever en högre grad av delaktighet jämfört med enbart barnens delaktighet. Det finns utrymme att utveckla service och bemötande av hela familjen.
-
(2016)Tiivistelmä – Abstrakt – Abstract The thesis purpose is to clarify the child's view of the teacher's participation in the outdoor play. Previous research has shown that teachers both should and should not participate in the play. Even the children's perspective is taken up. Pramling Samuelsson and Asplund Carlsson (2003) emphasizes the participation of adults in the play as positive for both children and adults. By the adult participate in the game strengthens the bond between the child and the adult. Adults can also get all the kids to join and play. The research method is a qualitative group interview that took place in three different kindergartens with three to four children in each group. The children were from age three to five. Ten children participated altogether in my study. The results showed clearly how children see the teachers' participation in outdoor play. The children think that the teachers do not participate in the outdoor play. The teachers usually talk with other educators in the yard and they intervene in the event of trouble between the children or when the children get hurt. The children want the teachers participating in the outdoor play, but so that the children get to decide. Over half of the children who were interviewed felt that it would be funny if the teachers took part in the outdoor play.
-
(2023)Den här avhandlingen handlar om hur tre fokusgrupper från åklagar-, polis och barnskyddsmyndigheter ser på barn som bevittnar våld i hemmet. Avhandlingen fokuserar hur dessa myndigheter arbetar med familjevåldsärenden både inom den egna professionsgruppen och i samarbete med andra. I juli 2021 trädde en ny lag om barnfridsbrott i kraft i Sverige. Den innebär att barn som bevittnar våld i nära relationer får en målsägandestatus och har rätt till målsägandebiträde och skadestånd. Det är alltså straffbart att utsätta barn för våld inom familjen, även när våldet inte är direkt riktat mot barnet. I Finland saknar vi en sådan lag. Med dagens lagstiftning framstår barnet som en biperson till våldet, medan en målsägandestatus kunde lyfta barnets aktörskap och därmed stämma mer överens med en modern barnsyn på barnet som en kompetent och medskapande aktör. Magisteravhandlingen undersöker hur man inom åklagar-, polis- och barnskyddsmyndigheter ser på barnets roll i familjer där det förekommer våld mellan föräldrarna genom analys av empiriskt material bestående av tre fokusgruppintervjuer med åklagare, poliser och barnskyddsarbetare som verkar och samarbetar inom Jakobstadsregionen. Materialet analyseras genom kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat ger för handen att samtliga myndigheter ser barnen. Men barnen kommer inte till tals vid våld inom familjen. Det finns en gemensam uppfattning att barnen är offer vid familjevåld och myndigheterna är välmedvetna om möjliga risker och konsekvenser av våldet. Det framkommer en del fokus på barn som offer i behov av skydd, men också uttalanden som ger en bild av modern barnsyn och man använder begrepp som anknytning och resiliens. När det kommer till tolkning och implementering av barnperspektivet i det egna arbetet, ser man fortfarande att barn är offer, men överlag förringas betydelsen av barnets rättskydd och vuxenperspektivet tar ett större utrymme. De intervjuade åklagarna och poliserna förefaller tänka att barnskyddet, och överlag sociala myndigheter, i huvudsak ska ta hand om problematiken, men man kan se ett visst signalvärde i en lagstiftning i linje med den i Sverige. Både åklagare och poliser anser att man i första hand borde satsa på preventiva åtgärder och ifrågasätter om barnets ställning i familjevåldsärenden hör hemma inom rättsväsendet medan man inom barnskyddet saknar en tydlig lagstiftning att stöda argumentationen på.
-
(2023)Den här avhandlingen handlar om hur tre fokusgrupper från åklagar-, polis och barnskyddsmyndigheter ser på barn som bevittnar våld i hemmet. Avhandlingen fokuserar hur dessa myndigheter arbetar med familjevåldsärenden både inom den egna professionsgruppen och i samarbete med andra. I juli 2021 trädde en ny lag om barnfridsbrott i kraft i Sverige. Den innebär att barn som bevittnar våld i nära relationer får en målsägandestatus och har rätt till målsägandebiträde och skadestånd. Det är alltså straffbart att utsätta barn för våld inom familjen, även när våldet inte är direkt riktat mot barnet. I Finland saknar vi en sådan lag. Med dagens lagstiftning framstår barnet som en biperson till våldet, medan en målsägandestatus kunde lyfta barnets aktörskap och därmed stämma mer överens med en modern barnsyn på barnet som en kompetent och medskapande aktör. Magisteravhandlingen undersöker hur man inom åklagar-, polis- och barnskyddsmyndigheter ser på barnets roll i familjer där det förekommer våld mellan föräldrarna genom analys av empiriskt material bestående av tre fokusgruppintervjuer med åklagare, poliser och barnskyddsarbetare som verkar och samarbetar inom Jakobstadsregionen. Materialet analyseras genom kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat ger för handen att samtliga myndigheter ser barnen. Men barnen kommer inte till tals vid våld inom familjen. Det finns en gemensam uppfattning att barnen är offer vid familjevåld och myndigheterna är välmedvetna om möjliga risker och konsekvenser av våldet. Det framkommer en del fokus på barn som offer i behov av skydd, men också uttalanden som ger en bild av modern barnsyn och man använder begrepp som anknytning och resiliens. När det kommer till tolkning och implementering av barnperspektivet i det egna arbetet, ser man fortfarande att barn är offer, men överlag förringas betydelsen av barnets rättskydd och vuxenperspektivet tar ett större utrymme. De intervjuade åklagarna och poliserna förefaller tänka att barnskyddet, och överlag sociala myndigheter, i huvudsak ska ta hand om problematiken, men man kan se ett visst signalvärde i en lagstiftning i linje med den i Sverige. Både åklagare och poliser anser att man i första hand borde satsa på preventiva åtgärder och ifrågasätter om barnets ställning i familjevåldsärenden hör hemma inom rättsväsendet medan man inom barnskyddet saknar en tydlig lagstiftning att stöda argumentationen på.
Now showing items 1-12 of 12