Browsing by Subject "diskussionsforum"

Migrän är en neurologisk sjukdom som orsakar försämrad livskvalitet och sjukfrånvaro för många av dem som drabbas av sjukdomen. Trots att migrän är en allmänt förekommande sjukdom så förknippas den i egenskap av en osynlig sjukdom med ett visst stigma. Som sjukdom kan migrän kräva mycket av den sjuka då det gäller livsstilsval och letandet efter lämpliga vårdmetoder. Genom att granska nätdiskussioner om migrän ger denna magisteravhandling en inblick i hur lekpersoner navigerar förhållandet mellan personliga erfarenheter och biomedicin. Centrala begrepp i avhandlingen är lekpersoners expertis och epistemologisk gemenskap. Till avhandlingens centrala teman hör förutom möten mellan olika typer av kunskap och expertis också den sociala konstruktionen av sjukdomen migrän samt sjukdomens historiska och kulturella arv i form av könsstereotypier och mystiska neurologiska symtom. Studien genomfördes i form av en kvalitativ analys av diskussioner på ett delforum för migrän inom det populära finländska diskussionsforumet Suomi24. I materialinsamlingen och metodvalen fick de etiska frågorna och det naturliga materialets egenskaper en central roll. Analysen består av två huvudsakliga delar, varav den första utgör en analys av konstruktionen av migrän i diskussionerna utifrån en diskursanalytisk ansats. Den andra delen utgör en innehållsanalytisk analys av det sätt på vilket erfarenhetsbaserad kunskap och medicinsk kunskap möts i diskussionerna, samt hur kunskapsmässiga spänningar och osäkerheter hanteras. I diskussionerna framstår migrän som en drabbande sjukdom som kan vara svår för utomstående att förstå och som för den sjuka kan kräva mycket i form av uppoffringar och tålamod. Mycket i sjukdomsbilden kan vara osäkert och individuellt. Detta gör att förhållandet mellan biomedicinsk kunskap och erfarenhetsbaserad kunskap framstår som komplicerat och mångfasetterat. Det sätt på vilket diskussionerna navigerar detta förhållande samt positioneringen av den egna expertisen framstår som nyanserat , men delvis också motsägelsefullt. I diskussionerna sker ett slags rangordning av olika typer av expertis, där personliga erfarenheter samt medicinvetenskap värderas högt, medan enskilda läkare och anekdotiska bevis kan värderas lägre. Diskussionerna handlar även om sökandet efter bekräftelse och stöd- att få känna att man inte är ensam med sjukdomen. Trots att diskussionerna i migränforumet på ytan ser ut att handla om pragmatiska saker som läkemedel, symtom och vårdmetoder, så är det mycket som sker utöver detta. I forumet möts olika typer av kunskap och expertis när lekpersoner navigerar osäkerheter och nyanser gällande sjukdom och hälsa. Avhandlingen bidrar till samhällsvetenskaplig forskning i migrän, nätdiskussioner samt lekpersoners attityder till biomedicin.

Detta är en kvalitativ studie om hur barnskyddet framställs i diskussionsforum på nätet. Syftet är att få en större förståelse för hurudana bilder som målas upp av barnskyddet i diskussionsforum på nätet, samt reda ut vilka röster som hörs i diskussionen. De två centrala frågeställningarna lyder: Hur framställs barnskyddet i diskussionsforum för föräldrar på nätet? Vilka subjektpositioneringar kan man identifiera i diskussionerna och hur relaterar de till framställningarna av barnskyddet? Den teoretiska referensramen baserar sig på socialkonstruktionism, subjektpositioneringar och teorier om kunskap och makt. Som analysmetod används kvalitativ innehållsanalys. Forskningsmaterialet består av fyra diskussionstrådar i tidningen Vauvas diskussionsforum ”Aihe vapaa” på nätet. I diskussionerna kan fyra olika bilder av barnskyddet urskiljas: barnskyddet som onödigt, nödvändigt, skadligt och hjälpande. Fördelningen mellan bilderna är relativt jämn. I analysen framkommer även två komponenter som har betydelse för hur bilden av barnskyddet konstrueras: behovsperspektiv och frivillighetsgrad. I de framställda bilderna av barnskyddet är utomstående röster mest representerade, medan brukare av barnskyddstjänster och professionella är i minoritet. Framställningen av barnskyddet påverkas av vem som deltar i diskussionen. Användare som inte har egen erfarenhet av barnskyddet argumenterar, kritiserar och försvarar både barnskyddet som system, de professionella och föräldrar. Brukarna framställer barnskyddet utifrån sina personliga erfarenheter och de missnöjda brukarna är dubbelt fler än de nöjda. De nöjda brukarna och de professionella framställer barnskyddet som nödvändigt och hjälpande. De slutsatser som har kunnat dras från analysen är att framställningen av barnskyddet är mer varierad i diskussionsforumet än i massmedia överlag. Utomstående röster om barnskyddet representerar motsatta perspektiv som argumenterar mot varandra, kritiserar eller försvarar barnskyddet och föräldrar. När barnskyddet konstrueras ur ett erfarenhetsbaserat perspektiv målas bilderna oftare upp som negativa. De missnöjda brukarna konstruerar bilden av barnskyddet utgående från känslomässiga upplevelser av den stigmatisering och skam som är förknippad med barnskyddet. Att frivilligt söka hjälp, att föräldrarna är av samma åsikt gällande målsättningarna med barnskyddsarbetet, och att de har en god relation till socialarbetaren bidrar till nöjda brukare som förmedlar en bild av barnskyddet som hjälpande. Det framkommer ett behov av professionella röster på nätet, som kan ge aktuell information och svara på anonyma frågor. Det kan ändra uppfattningen om barnskyddet och lugna ner tonen i diskussionsforum, där det annars förekommer hård kritik och hätsk argumentation. Barnskyddets uppgift och maktposition framstår som otydlig, vilket orsakar en mer negativ bild av det. Även motsättningar mellan barns och föräldrars behov samt mellan frivillighet och tvång påverkar framställningen av barnskyddet. Barnskyddets rykte har stor betydelse för föräldrars vilja att söka hjälp, och det är viktigt att uppmärksamma detta mera inom det strukturella sociala arbetet. Resultatet illustrerar barnskyddet som ett uttryck för de motsättningar och inre konflikter som är förknippade med barnskyddets dubbla roll som både stödjande och kontrollerande instans.

Abstrakt Mobbning bland unga är ett problem i de flesta skolor och det kan ge långvariga skador för offret. Forskningar visar att till och med 10 % av alla elever i finska skolor blir mobbade. Därför är det viktigt att ha kunskap om hur unga själva upplever och hanterar mobbning. Avhandlingens syfte är att ge en bild av hur unga diskuterar om mobbning på diskussionsforumet Demi.fi. På Demi.fi har de möjlighet att dela med sig av sina upplevelser och att få stöd från andra likasinnade personer. Genom att begripa ungas diskussioner kan vi få kunskap om hurdan hjälp och hurdant stöd mobbningsoffer behöver. Avhandlingen är utförd som en kvalitativ innehållsanalys av sex stycken utvalda diskussioner om mobbning från Demi.fi. Jag har analyserat och tolkat dessa diskussioner för att se hur unga diskuterar och stöder varandra. En viktig slutsats som kan dras av studien är att flera unga har stor vilja och kompetens att stöda varandra och att stoppa mobbning. Resultaten tyder dessutom på signifikansen av socialt stöd för att överkomma mobbning. Nyckelord: Mobbning, mobbningsoffer, socialt stöd, kamratstöd, webbforum, diskussionsforum