Browsing by Subject "dräktighetsresultat"

Användningen av insemination hos får och get i Finland sker i liten skala men intresset har ökat de senaste åren. Ökat intresse kräver att en enkel inseminationsteknik utvecklas som fårfarmarna själva kan utföra och som ger goda dräktighetsresultat. Intresset har ökat eftersom det förhindrar spridningen av smittosamma sjukdomar då kontakten och transporten av djuren minskar. Den effektiverar och breddar avelsarbetet och ökar produktionen. Hos får och get kan inseminationen göras genom vaginal-, cervikal- eller laparoskopisk insemination. Inseminationen hos får och get begränsas av att det är svårt att kanylera livmoderhalsen på grund av dess struktur med en inseminationspipett. I litteraturstudien beskriver jag de olika artificiella inseminationstekniker som kan användas hos får och get samt diskuterar deras för- respektive nackdelar vid användning. I min litteraturstudie utreder jag också vilka faktorer som påverkar dräktighetsresultatet vid användningen av artificiell insemination samt vilka användningen av artificiell insemination hos får och get. Jag beskriver även kort brunstcykeln och brunstkontroll hos får och get då det ger grunden för att inseminationen sker vid rätt tidpunkt. Jag behandlar också brunstsynkronisering, flushing och insamling och hantering av sperma då de är viktiga faktorer vid inseminering. Vaginal insemination anses vara den tekniken som är mest skonsam för djuret. Cervikal och transcervikal insemination är mera tekniskt krävande att utföra än vaginal insemination, kräver mera hantering av djuren samt tar längre tid. Vid djup insemination kan livmoderhalsen dessutom skadas. Laparoskopisk insemination är den mest krävande och dyraste metoden och bör alltid utföras av en veterinär under anestesi. Vid inseminationen kan färsk, kyld eller fryst sperma användas och de olika typerna har olika fördelar samt faktorer som begränsar användningen avdem. Färsk sperma ger nästan lika bra dräktighetsresultat oberoende vilken inseminationsteknik som används men användningen begränsas av dess korta hållbarhetstid. Skillnaderna i dräktighetsresultatet är stora då fryst och tinad sperma används. Användningen av artificiell insemination i stor skala begränsas av ökade kostnader, ökad arbetsmängd, djurens välmående påverkas negativt samt bristande dräktighetsresultat. Inseminationsteknikerna och spermieförvaringen behöver ännu utvecklas. Jag hoppas min licentiatavhandling ger en inblick inseminationsteknikerna hos får och get samt vilka alla faktorer som påverkar dräktighetsresultatet.