Browsing by Subject "emigration"
Now showing items 1-5 of 5
-
(2020)Abstract Introduction. International migration is one popular and challenging issue in Central Europe for decades, especially after the collapse of the communist bloc. This thesis explores, how international migration correlates with the level of economic development in six Central European countries (Austria, the Czech Republic, Germany, Hungary, Poland, and Slovakia) during the years 1995-2019. In this context international migration is divided into two types: immigration and emigration. This thesis aims to help policymakers to determine the international migration policy by understanding the correlation between international migration and economic development better. Methods. This study explores the correlation between international migration and economic development in Central European states and reflects it against the historical, political, and economic context. National-level migration and macroeconomic data related to Central European states were collected from the World Bank, Eurostat, OECD, UNCTADstat, WIID, UIS, UNHCR and ETH Zurich databases in the period 1995-2019. The endogeneity issues in panel data analysis were noted. Macro-econometric models and spatial autoregressive models were conducted through Stata. Results. The empirical analysis confirmed the following hypotheses: (1) an increase in immigration correlates with a higher level of economic development in receiving countries. (2) An increase in emigration correlates with a lower level of economic development in sending countries. As expected, the empirical results further displayed a positive (negative) correlation between female immigrants (emigrants) and the economic development of receiving countries (sending countries). Conclusion. This thesis presents that (1) an increase in immigration strongly correlates with a higher level of economic development in receiving countries; (2) an increase in emigration significantly correlates with a lower level of economic development in sending countries. This study also emphasises the correlation between female migration and economic development in Central Europe.
-
(2020)Abstract Introduction. International migration is one popular and challenging issue in Central Europe for decades, especially after the collapse of the communist bloc. This thesis explores, how international migration correlates with the level of economic development in six Central European countries (Austria, the Czech Republic, Germany, Hungary, Poland, and Slovakia) during the years 1995-2019. In this context international migration is divided into two types: immigration and emigration. This thesis aims to help policymakers to determine the international migration policy by understanding the correlation between international migration and economic development better. Methods. This study explores the correlation between international migration and economic development in Central European states and reflects it against the historical, political, and economic context. National-level migration and macroeconomic data related to Central European states were collected from the World Bank, Eurostat, OECD, UNCTADstat, WIID, UIS, UNHCR and ETH Zurich databases in the period 1995-2019. The endogeneity issues in panel data analysis were noted. Macro-econometric models and spatial autoregressive models were conducted through Stata. Results. The empirical analysis confirmed the following hypotheses: (1) an increase in immigration correlates with a higher level of economic development in receiving countries. (2) An increase in emigration correlates with a lower level of economic development in sending countries. As expected, the empirical results further displayed a positive (negative) correlation between female immigrants (emigrants) and the economic development of receiving countries (sending countries). Conclusion. This thesis presents that (1) an increase in immigration strongly correlates with a higher level of economic development in receiving countries; (2) an increase in emigration significantly correlates with a lower level of economic development in sending countries. This study also emphasises the correlation between female migration and economic development in Central Europe.
-
(2022)Vid sekelskiftet 1900 emigrerade ca. 70 000 finlandssvenskar till Amerika i hopp om ett bättre liv. Där talade de svenska hemma och engelska ute i samhället. Emigranterna blev successivt tvåspråkiga och deras modersmål färgades av kontakten med engelskan. I den här avhandlingen analyseras sju finlandssvenska amerikaemigranters talspråk med fokus på engelsk interferens. Syftet är att lyfta fram de språkkontaktfenomen som kan urskiljas i emigranternas talade språk samt genom en jämförelse med talare från andra generationen beskriva skillnader och likheter. Dessutom görs jämförelser med en emigrant som efter emigrationen hade betydligt mindre kontakt med svenskan. Materialet består av sammanlagt sju inspelade intervjuer på svenska. Fem av intervjuerna är gjorda med emigranter och två med amerikafinlandssvenskar från andra generationen. Intervjuerna är gjorda av Amerikaexpeditionen 1971 och är publicerade av Svenska litteratursällskapets arkiv på webbresursen Finna. Analysen fokuserar på ord och uttryck som kan härledas till engelskan och hur dessa används i svenskan. Resultatet jämförs med tidigare forskningsresultat om amerikafinlandssvenskan samt studier om amerikasvenskan. Resultatet visar att den svenska som emigranterna talar har många likheter med den amerikasvenska som beskrivs i tidigare studier. I informanternas tal förekommer både tillfälliga lån, lånord som integrerats i svenskans grammatiska system samt en varierande mängd sambands- och samtalssignaler. De engelska inslagen i emigranternas tal är i huvudsak enstaka ord som är nära anknytna till vardagen i Amerika. Andra generationen använder färre lånord och verkar mer måna om att hålla sig till svenska. De frågar efter svenska ord då de är osäkra och då de använder engelska, korrigerar de genast med den svenska motsvarigheten.
-
(2022)Vid sekelskiftet 1900 emigrerade ca. 70 000 finlandssvenskar till Amerika i hopp om ett bättre liv. Där talade de svenska hemma och engelska ute i samhället. Emigranterna blev successivt tvåspråkiga och deras modersmål färgades av kontakten med engelskan. I den här avhandlingen analyseras sju finlandssvenska amerikaemigranters talspråk med fokus på engelsk interferens. Syftet är att lyfta fram de språkkontaktfenomen som kan urskiljas i emigranternas talade språk samt genom en jämförelse med talare från andra generationen beskriva skillnader och likheter. Dessutom görs jämförelser med en emigrant som efter emigrationen hade betydligt mindre kontakt med svenskan. Materialet består av sammanlagt sju inspelade intervjuer på svenska. Fem av intervjuerna är gjorda med emigranter och två med amerikafinlandssvenskar från andra generationen. Intervjuerna är gjorda av Amerikaexpeditionen 1971 och är publicerade av Svenska litteratursällskapets arkiv på webbresursen Finna. Analysen fokuserar på ord och uttryck som kan härledas till engelskan och hur dessa används i svenskan. Resultatet jämförs med tidigare forskningsresultat om amerikafinlandssvenskan samt studier om amerikasvenskan. Resultatet visar att den svenska som emigranterna talar har många likheter med den amerikasvenska som beskrivs i tidigare studier. I informanternas tal förekommer både tillfälliga lån, lånord som integrerats i svenskans grammatiska system samt en varierande mängd sambands- och samtalssignaler. De engelska inslagen i emigranternas tal är i huvudsak enstaka ord som är nära anknytna till vardagen i Amerika. Andra generationen använder färre lånord och verkar mer måna om att hålla sig till svenska. De frågar efter svenska ord då de är osäkra och då de använder engelska, korrigerar de genast med den svenska motsvarigheten.
-
(2016)Under 1900-talets första årtionden utvandrade många finländare till Förenta staterna i hopp om att finna förutsättningar för ett bättre liv. När migranterna lämnat sitt hemland och sitt gamla sammanhang var de tvungna att skapa en ny identitet åt sig. Tidningen Finska Amerikanaren blev en kär vän och ett viktigt redskap i det nya landet för många svensktalande immigranter från Finland. Avhandlingens källmaterial består av de mycket populära insändarsidorna ”Våra vänners afdelning”. Efter första världskrigets utbrott 1914 skärptes den amerikanska allmänhetens attityd mot immigration och en aktiv amerikanisering av nykomlingarna inleddes på flera fronter. Så väl skandinaviska som finska immigranter blev impopulära på grund av att de associerades med Tyskland och den kulturella identiteten bland de svensktalande immigranterna från Finland blev följaktligen ytterst problematisk. Avhandlingens syfte är att undersöka hur immigranternas identitet manifesterades på insändarsidorna och hur amerikanisering och politiska förändringar påverkade diskussionen. Jag inleder analysen med en genomgång av hurudana insändarbrev som publicerades under den aktuella perioden. Vidare har jag också undersökt vilka tecken på amerikanisering som kunde utläsas ur exempelvis språket i breven och de attityder som framlades. Jag behandlar också hur nationalismen och Finlandsbilden utvecklades. En uppfattning bland migranter har varit att Finska Amerikanarens attityd till finska inbördeskriget gjorde att tidningen tappade en stor mängd läsare. Därför har jag också i den här avhandlingen studerat hur insändarskribenterna uppfattade tidningens inställning till arbetarrörelsen och socialism innan första världskriget samt hur man diskuterade finska inbördeskriget på insändarsidorna. Eftersom pressen på immigranterna var hård att vara lojal gentemot Förenta staterna var immigranttidningarna ständigt under lupp och allt för radikala åsikter kunde inte framföras riskfritt. Även diverse myndigheter utfärdade bestämmelser som gjorde det svårt och dyrt för immigrantpressen att i allmänhet fortsätta sin verksamhet. Den här avhandlingens visar att det skedde en förändring i hur nöjda immigranterna var med sin tidning. Tidningens nedgång berodde bland annat på att immigrationspolitiken ledde till en minskad invandring, vilket i sin tur ledde till att tidningens naturliga tillväxt också tog slut. Det är ändå klart att vissa immigranter, speciellt sådana som var aktiva i arbetarrörelsen, mot slutet av 1920-talet upplevde att Finska Amerikanaren inte längre kunde möta deras tidningsbehov. Detta berodde främst på att de kände en större gemenskap någon annanstans, exempelvis med arbetarrörelsen, än med sin egen språkliga och kulturella gruppering.
Now showing items 1-5 of 5