Browsing by Subject "föräldraskap"

Avhandlingen handlar om lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) och reformen av den (190/2019). Den nya vårdnadslagen har trätt i kraft 1 december 2019. Avhandlingens huvudsakliga målsättning är att analysera hur denna reform tjänar regnbågsfamiljer. En stor del av regnbågsfamiljer utgörs av flerföräldrafamiljer eller så kallade klöverfamiljer, vilka kan vara både tre- och fyrklöverfamiljer. Detta betyder att det redan från början finns med flera än två vuxna som startar familjen. I avhandlingen används en fiktiv klöverfamilj för att illustrera juridiska problem de möter i vardagen. Innan reformen var situationen sådan att vårdnadsförfaranden inte direkt stödde regnbågsfamiljer, eftersom det var sällsynt att ha mera än två vårdnadshavare. Tidigare kunde vårdnaden om barnet anförtros någon annan person än föräldrarna endast genom domstolsbeslut. Utgångsläget var att man endast hade föreställt sig situationer med två vårdnadshavare. I avhandlingen tas även ställning till om den nya lagstiftningen orsakat en ändring i hur principen om barnets bästa ses i diskussioner om regnbågsfamiljer. I avhandlingen diskuteras också hur vuxna i regnbågsfamiljer kan förbereda sig för möjliga vårdnadstvister. Avhandlingen innehåller tre huvudteman. I avhandlingens andra kapitel granskas föräldraskap i Finland med hjälp av faderskapslagen (11/2015) och moderskapslagen (253/2018). Moderskapslagen har medfört en möjlighet för kvinnliga par att fastställa moderskapet för dem båda. I detta kapitel framförs även kritik mot den nya föräldraskapslagen som är under beredning. I tredje kapitlet behandlas vårdnad och umgängesrätt. I detta kapitel behandlas särskilt vårdnad vid sidan om enligt 7 § 2 mom. Denna nya bestämmelse har gett avtalsfrihet för regnbågsfamiljer. Enligt 9 c § angående barnets rätt att träffa en annan person än sin förälder har barnet möjligheten i en klöverfamilj att träffa en social förälder. I fjärde kapitlet behandlas regnbågsfamiljers utmaningar i vardagen med fokus på barnets bästa och vårdnadstvister. Således är det mest relevanta att forska i ändringarna i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt med utgångspunkten i regnbågsfamiljernas ställning i Finland. I avhandlingen behandlas endast sådana teman som har betydelse för regnbågsfamiljer.

Syftet med den här magisteravhandlingen är att utvärdera Familjeskolan POP® som insats vid barns utmanande beteende ur ett föräldraperspektiv. Genom en enkätundersökning undersöks föräldrars upplevelser före, direkt efter samt tre månader efter deltagande i Familjeskolan POP®. Enkäterna analyseras med en mixed methods-approach, dvs. en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Undersökningen har tre övergripande forskningsfrågor: 1) hur upplever föräldrarna familjens situation innan deltagandet i Familjeskolan POP®? 2) hur upplever föräldrarna familjens situation efter deltagandet i Familjeskolan POP® samt 3) vilka effekter verkar Familjeskolan POP® ha ur ett föräldraperspektiv? Svaren på de två första forskningsfrågorna utgör en bas för besvarandet av den sista forskningsfrågan. Genom att utgå ifrån systemteoretiska och huvudsakligen ekokulturella ansatser identifieras kategorierna ”vardag” samt ”föräldraskap och uppfostran”. Dessa används som grund för de empiriska analyserna. Analysen visar att familjens situation inte av föräldrarna upplevs vara mycket svår innan deltagandet i Familjeskolan POP®, men att familjen ändå belastas på olika sätt när ett barn uppfattas ha ett utmanande beteende. Föräldrarna är oroliga över familjens vardag, som bedöms vara tämligen utmanande och stressig. Detta återspeglas negativt i familjens ork och atmosfär, och är i samband med uppfattningar om att olika vardagliga färdigheter inte fungerar så bra för barnet. Föräldrarna oroar sig över barnets relation till sig själv, sina föräldrar samt till andra vuxna och barn. Samtidigt upplevs responsen kring barnet från daghemmet i huvudsak som positiv. Analysen visar även att föräldrarna i medeltal inte ger sitt eget föräldraskap ett lågt vitsord. Vitsordet är i samband med upplevelserna av hur utmanande vardagen bedöms vara. Samtidigt visar analyserna att föräldrarna upplever en avsaknad av fungerande handlingsmodeller samt att de problematiserar sin negativa växelverkan med barnen som även upplevs påverka förälderns eget beteende negativt. Föräldrarna är också oroliga över den egna orken i en utmanande vardag. Det stöd som föräldrarna efterlängtar är ett sådant som riktar sig till hela familjen. Föräldrarna eftersträvar därmed bl.a. nya redskap såväl för vardagen som för sitt föräldraskap. Föräldrarna önskar också en bättre förståelse för sina barn samt ett referensstöd av andra föräldrar. Studien visar på en positiv förändring i familjens situation efter deltagandet i Familjeskolan POP®. Vardagen bedöms då av föräldrarna som mindre utmanande och barnets beteende i både daghemmet och i olika vardagliga situationer bedöms fungera bättre. Föräldrarna tilldelar i medeltal sig ett bättre vitsord för sitt föräldraskap. Trots att det fortfarande förekommer en oro över bl.a. att vardagen är tung, över att den egna orken inte skall räcka till samt för barnet och dess beteende, tyder resultatet ändå på att föräldrarnas upplevelser av vardagen samt av föräldraskap och uppfostran har främjats av deltagandet i Familjeskolan. Utvärderingen av Familjeskolan POP®:s effekter ur ett föräldraperspektiv visar sammantaget att stödprogrammet bidrar till att främja familjens situation och huvudsakligen uppfyller föräldrars egna förväntningar och programmets målsättningar. Familjeskolan POP® upplevs medföra en långsiktig positiv förändring i barnets beteende, stärkta resurser i föräldraskapet, en långvarig nytta för föräldrarna samt ett sådant referensstöd som föräldrarna efterlängtar. Dessutom upplevs föräldrarnas förståelse för såväl barnet som sig själva ha ökat. Trots att en del aspekter av Familjeskolan POP® problematiseras även efter ett deltagandet, upplevs programmet som helhet vara till nytta.

Under våren 2020 införde förlossningssjukhusen på grund av coronapandemin restriktioner som begränsade förlossningspartners rätt att närvara på sjukhuset till endast gälla förlossningssalen. Justitieombudsmannen (dnr 2463/ 2020) har senare konstaterat att HUS inte haft lagliga grunder för att begränsa stödpersonens deltagande på det sätt som de gjorde under början av pandemin. I min avhandling har jag med hjälp av narrativ metod samlat in och analyserat fyra mäns berättelser om tillträde i faderskap under tiden för begränsningarna. I min avhandling förstår jag faderskap och maskulinitet som socialt konstruerat. Med hjälp av Morgans (1996; 2011) och Finch (2007) koncept om föräldraskap som något som görs och uppvisas analyserar jag hurdana faderskapspraktiker som förekommer i mäns narrativ om sitt tillträde i faderskap. Jag analyserar också om faderskapspraktikerna har publiker inför vilka det är viktigt att praktikerna framstår som lyckade föreställningar om involverat faderskap (Dermott & Miller 2015) Jag förstår genuskodning som en dimension av familjepraktiker, och analyserar hur görandet av maskulinitet framkommer i narrativen som en dimension av familjepraktiker. Förlossningen som händelse visade sig vara en arena för familjepraktiker där det emotionella arbetet är ett tydligt inslag. Respondenternas narrativ präglades av uttryck för aktiv passivitet, familjepraktiken av att både hantera sina egna, starka känslor och dessutom den födande partnerns känslor för att kunna förkroppsliga idealet om den involverade fadern. Etiska och moraliska dimensioner är centrala inom görandet och uppvisandet av familjepraktiker. De känslor som respondenterna gav uttryck för förknippades starkt med moraliska frågor och framställdes i narrativen i överensstämmelse med narrativet om den involverade fadern. Görandet av faderskap och maskulinitet framstod som relationellt, och relationen till partnern betonades. Förlossningen visade sig för respondenterna handla mera om att göra partnerskap än faderskap. I narrativen fanns tydliga inslag av gemensamt aktörskap (Kuurne & Leppo 2022), där förlossningen uppfattades som delad och som att den hör till båda föräldrarna. Till skillnad från tidigare forskning (ex. Dolan & Coe 2011) som beskriver hur män i sina berättelser om förlossningen tenderat att försöka återskapa en bild av traditionell hegemonisk maskulinitet, tyder resultaten på att det emotionella arbete som respondenterna gav uttryck för ligger i linje med konceptet om vårdande maskuliniteter (Elliot 2016). Resultaten visar att enligt konceptet om hegemonisk maskulinitet (Connell & Messerschmidt 2005) utgör narrativet om involverat faderskap (Dermott & Miller 2015) samt konceptet vårdande maskuliniteter (Elliot 2016) den narrativa utgångspunkt som respondenterna i sina berättelser gett uttryck för.

Tiivistelmä – Referat– Abstract Syftet med magisteravhandlingen är att undersöka föräldrars konstruktioner av könsroller i podcast, utifrån ett genusperspektiv. Genom en kritisk diskursanalys har 26 podcastavsnitt från 6 olika podcasts analyserats. Undersökningen bestod av tre forskningsfrågor: 1)Hur gestaltas de olika föräldrarollerna i podcastarna? 2) Vilka olika diskurser om det moderna föräldraskapet framkommer i podcastarna? 3) Vilka värderingar, normer och förväntningar utgående från ett genusperspektiv återkommer i podcastarna? Utifrån socialkonstruktivismen och genusteori analyseras hur personerna i podcasten konstruerar kön. Från materialet bildades två diskurser utgående från föräldrarnas diskussioner och teman i podcastarna. Det förekom en livsstilsdiskurs som innefattade organiseringen av vardagslivet samt föräldraroller. En välmåendediskurs som innehåller underkategorierna föräldrarnas mående, mammasamvete och föräldraskam. Podcastarna ger en humoristisk och ärlig bild av vardagen som förälder. Resultaten visar att föräldrar i dagens samhälle står inför stora krav och förväntningar på föräldraskap som förstärks på grund av sociala mediers tillgänglighet och användning av föräldrarna. Kraven på föräldrarna bidrar till att många av föräldrarna upplever stress i vardagen och psykisk ohälsa. Avhandlingen visar att de familjepolitiska förändringarna har till viss del bidragit till att papporna är mera delaktiga i barnens första levnadsår. När barnen blir äldre är ansvaret mera hos mammorna. Att organisera familjelivet bidrar ofta till psykisk ohälsa hos kvinnorna då handlingsutrymmet minskar. Podcastarnas diskuterade ofta hur det är att vara förälder i dagens samhälle och vilka egenskaper det förväntas att en mamma ska ha. Upphovspersonerna påpekar hur viktigt det är att finna sin egna föräldraroll och kunna acceptera den. Resultetet visar att de diskuterar sina egna positiva och negativa egenskaper i föräldrarollen och på så vis även egna könsstrategier. En del av förväntningarna och framförallt förväntningar på mammorna verkar till viss del bestå av traditionella genusordningar och det blir tydligt om man ser till skammandet som mammorna hamnar utför på sociala medier.

The purpose of this study is to find out in what ways mothers experience that the coronavirus pandemic has affected the interaction with their youngest child. I also wish to contribute to early childhood education by finding out how we can support children with an insecure, but organized, and disorganized attachment style and to find out in what type of way the parents wish to receive support in their parenting. Earlier studies show that the parent´s sensitive intonation to the child affects its security, the ability to regulate emotions, and the relationship with the parent. This is called attachment. Children with inadequate attachment to their mothers have a higher risk of developing depression-like symptoms. The child´s ability to mentalize develops in relation to the parent and is a prerequisite for the child to develop empathy and compassion. Children with a secure attachment style have a better ability for mentalization during childhood. The material for this study was collected through semi-structured interviews with seven mothers whose youngest child was born in the year 2020. The material was analyzed inductively based on qualitative content analysis. The results showed that the mothers believed that the coronavirus pandemic had isolated them from their everyday life. They felt more tired, more irritated, and had been forced into more flexibility than before. The mothers hadn´t felt alone despite the coronavirus pandemic since their partners had teleworked from home. Three of the interviewed mothers had regular contact with a psychologist or a psychotherapist during their pregnancy. Two of them had continued their therapy after the childbirth. One of the interviewed mothers showed indications of depression. All mothers described their relationship with their newborns and how their interaction took place during everyday life during the coronavirus pandemic. Five of the mothers showed indications of a secure attachment style and two of the mothers showed indications of flaws in their attachment relationship to their newborn. The mothers´ foremost expectation of the day-care staff was trustful and open communication, support in their parenting, and the supporting of their children´s social relations. To support the parents and the children´s interaction, it would be desirable that the daycare staff and the staff at the child health guidance clinics were educated according to the mentalization guide.

Denna pro gradu-avhandling är en studie av skönlitteratur där vi undersökt romaner som behandlar moderskap och missbruk ur förälderns eget perspektiv. Pro gradu-avhandlingen är skriven som ett pararbete. Syftet är således att få större förståelse i och kunskap om hur föräldrar, speciellt mammor, med missbruksproblematik presenteras i skönlitteratur. Genom att lyfta fram en öppen diskussion om problematiken med hjälp av skönlitteratur, kunde man möjligtvis sänka tröskeln för föräldrar med missbruksproblematik, för att söka hjälp och minska på samhällets stigmatiserande syn. För att få en helhetsbild av hur en förälder med missbruksproblematik presenteras i romanerna har vi studerat föräldraskapsidentiteten, familjedynamiken och vardagen samt mer djupgående hur en mamma med missbruksproblematik överlag konstrueras i skönlitteraturen. Vi har utgått från socialkonstruktionism som en övergripande utgångspunkt för vår studie. För att se på identitetskonstruktionen har vi utgått från teorier om identitet och skam. Familjedynamiken har studerats ur ett systemteoretiskt perspektiv. Vårt material består av fyra skönlitterära verk, Ta itu av Kristina Sandberg (2016), Iltapäivällä tuli levottomuus av Eva Illoinen (1980), Jag ska bara fixa en grej i köket av Moa Herngren (2011) och Snälla mamma... sluta dricka av Britta Berggren Ericson. Med hjälp av skönlitteraturen kan man få en bredare och djupare förståelse av temat kring föräldraskap och missbruk, då den ger en helhetsbild av hur t.ex. vardagen kan se ut och belyser det som inte kan uttryckas enbart språkligt. Materialet har analyserats med hjälp av roman- och narrativanalys. Pro gradu-avhandlingens centrala resultat visar att föräldraskapsidentiteten påverkas av förälderns egen bakgrund, missbrukets grad och de människorelationer som finns i förälderns liv och är betydelsefulla för föräldraskapet. Även förälderns egen syn på sig själv och känslorna av osäkerhet och otillräcklighet, som framkommer i jämförelse med andra människor, påverkar föräldraskapsidentitetens konstruktion. Missbruket påverkar familjedynamiken genom att ändra på relationerna mellan familjemedlemmarna, då de andra familjemedlemmarna, men även föräldern själv, vill uppehålla fasaden och dölja missbruksproblemet. Familjen försöker kontrollera förälderns drickande, men samtidigt uppehålla familjefriden, vilket betyder att alla ständigt måste vara på sin vakt och hitta en balansgång i vardagen. I de skönlitterära verken är moderskapsrollens konstruktion förknippad med missbrukets roll. Kvinnorna har tagit åt sig en roll som mamma, men rollen och uppfattningen om sig själv som mamma varierar. Skammen över misslyckandet som mamma, men också oförmågan att uppfylla kvinnoidealet, får uppehållandet av fasaden att bli viktig. Alkoholen fungerar som en copingmetod bland mammorna, då den hjälper dem att klara av vardagen, dämpa de besvärliga känslorna som bl.a. misslyckandet som mamma väcker, samt lindrar den inre tomheten de känner.

Surrogatmoderskap är ett arrangemang där en kvinna (surrogatmodern) blir gravid genom assisterad befruktning med avsikt att ge bort barnet direkt efter födseln till på förhand avsedda föräldrar. I Finland var det möjligt att utföra denna sorts arrangemang fram till 2007 som en form av fertilitetsbehandling. Syftet med min avhandling är att närmare utreda hur olika experter inom området samt intresseorganisationer resonerar kring surrogatmoderskap och vilka sociala problem som aktualiseras utgående från en bedömningspromemoria utgiven av Justitieministeriet år 2012. År 2011 gav ETENE (riksomfattande etiska delegationen inom social och hälsovården) ett utlåtande där de anser att surrogatarrangemang, som ett alternativ till barnlöshet, kunde vara etiskt acceptabelt. Som svar på detta gjorde justitieministeriet en undersökning där de granskar juridiska frågor angående surrogatmoderskap på nationell och internationell nivå och presenterar alternativa regeringsalternativ. Alternativen är att 1. fortsätta totalförbudet på surrogatmoderskap utfört via assisterad befruktning, 2. att tillåta altruistiska surrogatarrangemang utan begränsning och 3. att tillåta altruistiska surrogatarrangemang i enskilda situationer. De som tagit ställning till detta är 59 stycken, både stora statliga aktörer samt små privata intresseorganisationer. Min avhandling är en dokumentanalys där jag analyserat 25 stycken av ställningstagandena. För att summera vad jag kommit fram till i min analys, så kan man konstatera att surrogatmoderskap är väldigt mångfasetterat. Aktörer och organisationer som arbetar med surrogatfrågor tar fasta på samma problem men kan ändå vara av helt olika åsikter. Det här betyder även att alla aspekter inom surrogatmoderskap har både positiva och negativa sidor beroende på från vilken eller snarare vems perspektiv man ser på möjligheterna samt svårigheterna som surrogatmoderskap medför.

Uppskjutandet av föräldraskap är en bestående demografisk trend som i sin tur leder till åldrande samhällen. Detta är den största enstaka faktorn bakom den sjunkande nativiteten, och har därmed intresserat flera forskningsfält till att studera andra bakgrundsfaktorer. Eftersom värden styr och formar oss som individer, kan de anses vara viktiga faktorer som förklarar mänskligt beteende. Individer tenderar att välja sina livsövergångar i enlighet med sina egna värden, och således vill avhandlingen undersöka huruvida värden påverkar den ansedda idealiska åldern att bli förälder. Det bör nämnas att det finns förvånansvärt lite forskning kring värden och en ansedd ideal ålder att bli förälder. Enligt teorin för planerat beteende, här i form av TDIB-ramverket av Ajzen & Klobas, finns det tre bakgrundsfaktorer; individuella, demografiska samt samhälleliga, som tillsammans påverkar intentionerna att få barn. Även beslutsfattandet över att vilja bli förälder är nära anknutet till andra livsprocesser, såsom människorelationer, sysselsättning och hushållets inkomst, och därmed är det även godtagbart att undersöka ifall högre utbildning och inkomst återspeglas i attityden till en idealisk ålder att bli förälder. Med hjälp av en variansanalys hittades det statistiskt signifikanta skillnader mellan länder och deras ansedda idealiska ålder att bli förälder. Korrelationsanalyser undersökte samband mellan högre utbildning, inkomst och värden. Till skillnad från tidigare forskning, fann denna studie inget signifikant samband mellan inkomst och den ansedda idealiska åldern. Ett signifikant samband mellan högre utbildning och attityden fanns enbart i Italien, vilket är i linje med tidigare forskning om att såväl högre som lägre utbildade i samma grad föder lika mycket barn i Norden. Svaga korrelationer mellan vissa värden och den ansedda idealiska åldern fanns i alla länder förutom Spanien. Bilden var dock inte enhetlig. En prioritering av individuella mål var för det mesta i Finland, Sverige och Italien kopplade till en högre ideal ålder. Prioritering av gemensamma mål hade ett samband med en lägre ideal ålder i Italien och Sverige. En regressionsanalys som utfördes för Italiens del, visade att värden och högre utbildning förklarade 20% av variationen i den ansedda idealiska åldern. Avhandlingens resultat är för det mesta i linje med tidigare forskning. Därmed vore det viktigt att förutom i en större utsträckning utföra liknande studier, även utföra sådana som jämför andra kulturer än västerländska. För att vidare stödja familjeskapandeprocesser i samhällen där nativiteten ständigt sjunker, är det viktigt att kunna ta i beaktande och förstå sig på alla bakgrundsfaktorer som påverkar.