Browsing by Subject "grundskola"

According to the World Health Organization (WHO), the Covid-19 pandemic has had a serious psychological impact on individuals. This also applies to teachers. Previous studies have also shown that 57% of teachers are considering changing their professions, which is partly because their well-being has been deteriorating. Positive psychology, in turn, has received more attention when it comes to students' well-being. The aim of this study is to investigate what role positive psychology can play in the promotion of teachers' well-being, with a specific focus on the well-being after the COVID-19 pandemic. Six (6) teachers in basic education in Finland participated in the study. They were interviewed through semi-structured interviews. The interviews were taped, transcribed and analyzed through a hermeneutic analysis method. The results showed that all teachers were affected by the Covid-19 pandemic and distance learning, although not all of them thought so themselves. What affected the teachers the most was the lack of social interaction and loneliness that the pandemic brought. The results also showed that the teachers in this study had good practices when it came to promoting their own well-being. These methods can be classified as methods belonging to positive psychology. Although teachers did not have good knowledge of what the concept of positive psychology means, these methods were used unconsciously.

International policy documents (FN (UN), 1989; WHO & BZgA, 2010, 2013; WAS, 2014; UNESCO, 2018) recommend that children should receive age-appropriate sexuality education, but it is unclear whether this is fulfilled in practice. There is relatively little research on sexuality education for younger students. Therefore, it is relevant to research how sexuality education for younger students is delivered. The purpose of this study is to describe how sexuality education is delivered in grades 1-2 in Finland and to examine teachers’ attitudes towards sexuality education for younger students. In this study I would like to draw attention to the potential of the Finnish curriculum when it comes to sexuality education. Five teachers, who at the time of the study taught grades 1-2 in Finnish primary schools, participated in this study. Data were collected through semi-structured interviews that were recorded, transcribed, and analysed with thematic analysis. The results found that teachers had difficulties defining sexuality education. Teachers taught sexuality education across subjects, spontaneously and sometimes also unconsciously. Teachers need help defining what sexuality education is and what themes are to be addressed. Sexuality education should be made an evident part of the subject environmental studies in the Finnish curriculum. This can hopefully encourage teachers to teach sexuality education. The sexuality education was not really planned, evaluated, or developed in any of the schools. This is a serious issue that needs to be addressed. Local plans for sexuality education should be written. The teachers had generally positive attitudes towards sexuality education for younger students, but in some situations sexuality education could be perceived as a difficult subject. Several of the teachers showed interest in promoting diversity and equal treatment in their teaching. This study failed in providing any deeper insight into how teachers work with norms in sexuality education.

Mål: Syftet med den här studien var att analysera hur ekologisk hållbarhet kan läras ut i skolan på ett målmedvetet och positivt sätt för att eleverna ska få lära sig och sporras till medvetna val. Forskningsfrågorna var hurdana ekologiskt hållbara val lärare kan göra för att minska på klimatavtrycket i skolan och hur lärare kan undervisa i ekologisk hållbarhet för elever i åk 1–6 i syftet att göra hållbarhetsundervisningen till en positiv upplevelse för eleverna. Tidigare studier har visat att ekologiska aspekter värderas av lärare men att visionen ofta är starkare än utförande, och att brist på tid och kunskap kan leda till att ekologiska aspekter inte beaktas. Metoder: Materialet för den här kvalitativa forskningen samlades in via intervjuer med fyra informanter. Två av informanterna var lärarstuderande i slutskedet av sina studier och två var färdigblivna lärare med över 20 års arbetserfarenhet. Intervjuerna som gjordes var semistrukturerade. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser: Forskningens resultat visade att det är viktigt att lärare gör undervisning om ekologisk hållbarhet roligt för eleverna, för att motivera dem, och undvika skrämsel gällande klimatångest. Som rolig undervisning lyfte informanterna upp undervisning med hjälp av digitala metoder och apparater. En annan viktig aspekt var lärarnas vardagsprat gällande ekologiskt hållbara val. Lärarna tyckte att de har tillräckligt med kompetens för att undervisa om ekologisk hållbarhet samtidigt som de berättade att de vill lära sig mera. Lärarna lyfte också upp att tidsbrist är en faktor som gör att hållbarhetsundervisningen ibland inte prioriteras. Det finns tydliga belägg för att öka medvetenheten och undervisning gällande klimatpåverkan som digitala metoder har. Tydligare riktlinjer och krav skulle göra undervisningen mera jämlik mellan olika klasser och skolor, eftersom nuvarande system skapar skillnader mellan klasser på basis av den enskilda lärarens värderingar.

Mål. Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa insikt i viktiga komponenter som främjar kombination av skolgång och idrott på hög nivå. Allt fler barn och unga utövar någon form av idrott på en hög nivå, vilket leder till att skolgång och träning i viss mån överlappar varandra och en god kombination av dessa är därför viktig. Denna undersökning kartlägger hur redskapsgymnaster kombinerar skolgång och träning samt huruvida olika utvecklade självregleringsfärdigheter spelar in i kombinationen. Vidare fokuserar undersökningen på vilka självregleringsfärdigheter som redskapsgymnasterna känner igen hos sig själva och i vilken mån de haft nytta av dem i skolan respektive gymnastiken. Tidigare forskning visar att väl utvecklade självregleringsfärdigheter främjar skolframgång, framgång inom redskapsgymnastik samt kompetens i sociala sammanhang. Metoder. Material för forskningen samlades in genom enskilda intervjuer och hela undersökningen utgick från en fenomenografisk metodansats. Sammanlagt intervjuades sex redskapsgymnaster, varav tre gick i lågstadiet och tre i högstadiet. För att avgränsa urvalet, och för att motsvara forskningens syfte valdes gymnaster som gick i svenskspråkiga grundskolor och tränade minst 15 timmar i veckan. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt fenomenografisk metodansats med fokus på forskningsfrågorna. Resultat. Undersökningen kom fram till att väl utvecklade självregleringsfärdigheter främjar kombinationen av skolgång och aktiv träning. Den största utmaningen med kombinationen av skolgång och träning var tidsbrist. Redskapsgymnasterna som intervjuades kunde beskriva flera självregleringsfärdigheter som de haft nytta av i gymnastiken så väl som i skolan. Av de självregleringsfärdigheter som gymnasterna kände igen hos sig själva, lyftes bl.a. motivation, långsiktigt tänkande, tidsanvändning, planering, självkontroll och -disciplin, målmedvetenhet, tålamod, upplevd självförmåga, problemlösning, förmåga att lyssna och koncentrera sig samt hantering av motgångar fram. Dessa ovannämnda beskrevs som egenskaper som fungerar i ett samspel med varandra.

Socialt arbete i skolan har en viktig roll som förebyggande socialt arbete. Skolkuratorn repre-senterar socialt arbete i skolan. Avhandlingen utgår ifrån teorin om empowerment, vilket är en teori inom socialt arbete som strävar efter att stärka maktlösa individers egenmakt. Enligt barn-skyddslagen kategoriseras barn som individer i behov av särskilt stöd, varför bemyndigande är relevant för gruppen barn. Syftet med FN:s konvention om barnets rättigheter är att barnets mänskliga rättigheter beaktas samt att barnets åsikter hörs och beaktas. FN:s konvention om barnets rättigheter kan därför användas som ett redskap för empowerment av skolor. Avhandlingen består av två delar. Den första delen utgår från en genomgång av tidigare forsk-ning med syfte att ge en överblick över den finska lagstiftningens läge i förhållande till de krav som ställs av barnkonventionen. Tidigare forskning visar att det finns brister i läroplanen och lärarutbildningen gällande barnets rättigheter. I den andra, kvalitativa, delen granskas elva grundskolors nätsidor. Mitt syfte är att få en för-ståelse och helhetsbild av på vilket sätt skolorna, enligt nätsidorna, implementerar principen om barnets bästa i skolan och särskilt i elevvårdsverksamheten. För forskningen valdes en större stad i södra Finland där det finns svenskspråkiga skolor. Materialinsamlingen gjordes från grundskolornas nätsidor och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys utgående från fyra teman: nätsidornas barnvänlighet, elevernas delaktighet och påverkningsmöjlighet, elevvård samt åtgärder mot mobbning. Resultat av analysen är att informationen på skolornas nätsidor inte är anpassad för eleverna och att information om barnets rättigheter inte finns tillgänglig för elever. Däremot satsar samt-liga skolor på elevers delaktighet och påverkningsmöjligheter. Elevvården är en väsentlig del av skolvardagen, men socialt arbete i skolan nedprioriteras i jämförelse med elevers fysiska hälsa. Åtgärderna mot mobbning beskrivs inte tillräckligt. De viktigaste utvecklingsförslagen är barn-vänliga nätsidor, utbildande av lärare om barnets rättigheter, tydliggörande av skolkuratorns arbetsuppgifter samt utvecklande av konkreta åtgärder för mobbningssituationer

Young carers have a responsibility to a close relative who, due to physical or mental reasons, has a reduced functional capacity. The responsibility is often kept within the family and affects the well-being of the young people in both a negative and positive sense. Difficulties with building friendships, lack of opportunity to participate in hobbies and reduced social capital are some of the challenges young carers face. Increased responsibility can also develop resilience and self efficacy. Young people spend a significant share of their time in schools. This makes schools a key player in the work of identifying young carers and supporting them in their everyday school life, as they have an increased risk of becoming marginalized. The objective of this study is to highlight these young people and make their voices heard. Furthermore, the aim is to find out how the care responsibility affects young carers’ and former young carers’ everyday school life and what kind of support they would need from the school. A qualitative, phenomenographic method was used for the study, which was conducted with semi-structured interviews. The informants were seven young carers and former young carers. The interviews were analyzed through a thematic analysis. The results show that the young carers experienced challenges in balancing the care responsibility and their own lives. Friends were considered important, but for the majority, social relationships were at times challenging. The young people appreciated the security and routine that school provided in their everyday life. They wanted more regular opportunities to discuss their burdens with student care and to be noticed by the school staff, especially by their own teacher. Tools for teachers are required to help them better engage with this group in a respectful way. Young carers must feel secure in sharing their stories with school staff. This requires the stigma, especially around mental health problems to be reduced. The young carers’ future study ambitions were limited by the care responsibility, which indicates that these young people also need attention in secondary education.

The aim of this study was to examine elementary school teachers’ opinions on education in religion and ethics. How teachers perceive the education in religion and ethics today and how they perceive the thought of a common subject for all religions and ethics. Earlier studies shows that Finland is going more and more towards a multicultural society (Odiah, 2007; Mäkelä et al. 2017). Researchers have found out that the education in religion is not equal and that it is categorizing people into different groups (Salmenkivi & Åhs, 2022). In this master’s thesis I’m going to examine the teachers specific perceives and opinions about the education of religion and ethics today and how they perceive the education in the future. This master’s thesis is a qualitative study with a phenomena graphic approach. Six elementary school teachers from Uusimaa are the study’s informants. The material was collected by conducting semi-structured interviews with the class teachers. The interviews were transcribed and analyzed using thematic analysis. The results of the study showed that there are mainly two different perceptions about the teaching of religion and ethics today. These perceives correlates with how the elementary school teachers perceive the idea of ​​a common subject for all religions and ethics. Five out of six teachers felt that the current model should be changed and perceived a common subject positively, while one out of six teachers was satisfied with the current model and did not consider a need for a common subject. The study resulted in the following themes being highlighted: equality, practical arrangements, overlapping teaching, fear of marginalized religious teaching and community, understanding and world view. These themes were perceived by the majority of teachers as problematic in the current model and as themes that could be improved through a common teaching subject for all viewpoints.