Browsing by Subject "heteronormativitet"

Syftet med denna avhandling har varit att undersöka vilka erfarenheter skolkuratorer som arbetar inom elevvården har av att bemöta HBTIQ-ungdomar. samt deras syn på vilket stöd de upplever att de behöver för ökad kunskap. Forskningsfrågorna är följande: Hur beskriver skolkuratorer sina erfarenheter och kunskaper när det kommer till att arbeta med HBTIQ-ungdomar inom elevvården? Vilket stöd upplever skolkuratorerna att de skulle behöva för att arbeta med HBTIQ-ungdomar på bästa sätt? Hur tar sig den heteronormativt dominerande diskursen sig uttryck i skolvärlden, och vilken betydelse får den när det kommer till skolkuratorers arbete med HBTIQ-ungdomar? Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer, som sedan har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Urvalet har bestått av sju skolkuratorer verksamma runtom i Finland, och intervjuernas längd sträckte sig från 18–32 minuter. Som teoretisk referensram har använts socialkonstruktionism (Burr, 2015) samt teori med fokus på sexualitet och heteronormativitet. (Mattson, 2021, Lykke, 2003, Rich, 1980). Resultaten visar att alla skolkuratorer hade erfarenheter av att arbeta med ungdomar som identifierade sig som HBTIQ, och att deras erfarenheter alla var varierande; vissa hade mer negativa erfarenheter, medan andras erfarenheter var mer positiva. Det fanns svårigheter att stödja ungdomen i att våga vara sig själva och vara öppna med sin sexuella läggning, när föräldrar, släktingar, eller andra auktoriteter uppvisade klart negativa attityder mot andra sexuella läggningar utöver heterosexualitet. Andra utmanande faktorer som skolkuratorerna lyfte upp när det kom till att arbeta med HBTIQ-unga var okunskap, fördomar och negativitet som kunde florera inom lärarkåren, samt elevers ofta nedsättande språkbruk och kränkningar om HBTIQ-personer, vilket kunde ses som ett hinder för vissa ungdomar att våga vara öppna med vem de är. I skolan ansågs elever och lärare hos vissa skolkuratorer som en av de största utmaningarna att jobba med; kuratorerna upplevde sig ofta ha tillräcklig kompetens för att arbeta med HBTIQ-unga, men fördomar och negativa attityder bland både lärare och elever försvårade arbetet. Alla kuratorer var nöjda med sin nuvarande förmåga att bemöta och arbeta med HBTIQ-ungdomar, men uttryckte ändå att de önskade sig mera kunskap i form av olika kurser och fortbildningar, för att stärka självkänslan och öka kunskapsnivån.

Since 2002, it has been possible for same-sex couples in Finland to register their partnership. In March 2017, same-sex marriage was legalized. The new law also gave same-sex couples equal parental rights. In the healthcare processes concerning pregnancy and parenthood, previous studies have shown that same-sex couples feel they have a good interaction with healthcare staff, but feel discriminated and offended by the healthcare processes and routines that have no preparedness for other forms of sexuality than heterosexuality. The purpose of this study is to examine how the concept of "family" is presented in the material given to prospective parents, and see whether the material projects an ideal of "family". Of interest is whether there is a heteronormative assumption that excludes all other forms of parenthood as aberrant. Methodologically, the study is based on a discourse-theoretical perspective, and the theoretical ground relates to educational research for social justice, with a link to critical family research and a queer-feminist research field, where the focus is on studying normative processes and power relations. The studied material consists of texts produced by the National Pension Institution (FPA) and the Institute for Health and Welfare (THL) in 2009-2017 and recommended to prospective parents. A total of nine guides, brochures and pamphlets were examined. The material constitutes government interpretations of a phenomena or, in cases where they are produced by other organizations, interpretations of phenomena that are socially approved. When authorities publish and distribute information sheets and pamphlets, they manage what is being presented and from what perspective the matter is discussed. The subject matter is governed by expert and professional perceptions of what is central knowledge and what parents are expected to know. They also strongly contribute to how the concept of family is perceived in the public space. In the material, the family is created in the process of becoming and being a parent. There are clear expectations and demands on parenthood, and heterosexuality is the dominating norm. Families and roles that challenge and break what is presented as normative are viewed as aberrant. Thus, in relation to the theoretical starting points, one can interpret the family by heteronormative processes, and those presented are assigned roles and "the right ones" are those closest to an assumption of a "natural heterosexuality".

All schools in Finland are required by law to ensure equality of treatment on the basis of sexual orientation, gender identity and other individual characteristics. Previous studies have shown that young people who do not conform to heteronormative expectations are more likely to have mental health problems compared to their peers and are more likely to feel that school is an unsafe environment. Teachers, for their part, often feel that they do not have enough knowledge about how different sexualities and gender identities should be taken into account in their practical dealings with students. Previous studies have primarily focused on the school experiences of teenagers and young adults rather than on the experiences of younger students. The purpose of this study is to examine the views of seventh-grade students regarding the sex education they have received from first grade onwards, and how teachers accommodate gender diversity in their teaching. The study was based on semi-structured interviews with four native Swedish-speaking seventh-grade students from southern Finland. The data was analysed using thematic analysis. The results showed that all the students who participated in the study felt that sexuality and gender identity were not properly discussed in grades 1 through 6. By contrast, they felt that the information they were given about puberty and reproduction in grades 5 through 6 was sufficient. The analysis also suggests that although the students felt that some of the teachers were clearly concerned with advancing gender equality, the atmosphere in the school in general was still quite heteronormative. All the students who participated in the study felt that more sex education was needed, and that there should be greater discussion of gender diversity, preferably even before fifth grade. In their view, this would help foster a more respectful and inclusive atmosphere at school. In future studies, it would be of interest to find out more about what kind of support teachers would benefit from to develop sex education, and what would help them to accommondate gender diversity in their teaching.

Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att belysa normers betydelse i samhället och myndighetspraktik genom att granska antaganden om familjekonstellationer i styrdokument för rådgivningen. Barn- och mödrarådgivningen är ett nationellt organ som har som uppgift att främja gravida och barn under skolåldern och deras familjers hälsa och välmående. Sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter har gradvis förbättras sedan 1970-talet, men många rättigheter t.ex. lagen om assisterad befruktning och moderskapslagen har först nyligen fastställts. Jag vill därför granska hur sexuella minoriteter och könsminoriteter inkluderas i rådgivningsverksamheten och om det förekommer heteronormativitet. Jag tror att styrande antaganden om familjekonstellationer kommer påverka hur samhället ser på familjen och anser att det därför är viktigt att sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter också säkerställs i praktiken. Tidigare forskning tyder på att det till viss grad förekommer bristande baskunskap om sexuell mångfald och könsmångfald hos många myndighetsutövare och både brukare och forskare har därför önskat förbättring. Min frågeställning är att vilka antaganden om familjekonstellationer syns i dokumenten som styr rådgivningen i Finland. Min metod är en intersektionell analys, jag tar också hjälp av metoden dokumentanalys. Med de teoretiska begreppen intersektionalitet och heteronormativitet analyserar jag styrdokumenten. Jag tittar på vilka normer som är vägande när det talas om familjekonstellationer samt vilka begrepp som används och varför de kanske används. Genom att analysera styrdokument som relevanta styrande aktörer för rådgivningen har producerat hoppas jag kunna få en bild av hur antagandena om familjekonstellationer ser ut i praktiken. Mina viktigaste resultat är att det har skett en utveckling från ett mer heteronormativt perspektiv till ett mer intersektionellt perspektiv. Utvecklingen beror på vilket årtal dokumenten är publicerade. Alla dokument existerar ändå samtidigt vilket tyder på en viss ambivalens i praktiken. Dock ger utvecklingen mot ett mer intersektionellt perspektiv ett hopp om förändring i framtiden.