Browsing by Subject "hälsa"

Migrän är en neurologisk sjukdom som orsakar försämrad livskvalitet och sjukfrånvaro för många av dem som drabbas av sjukdomen. Trots att migrän är en allmänt förekommande sjukdom så förknippas den i egenskap av en osynlig sjukdom med ett visst stigma. Som sjukdom kan migrän kräva mycket av den sjuka då det gäller livsstilsval och letandet efter lämpliga vårdmetoder. Genom att granska nätdiskussioner om migrän ger denna magisteravhandling en inblick i hur lekpersoner navigerar förhållandet mellan personliga erfarenheter och biomedicin. Centrala begrepp i avhandlingen är lekpersoners expertis och epistemologisk gemenskap. Till avhandlingens centrala teman hör förutom möten mellan olika typer av kunskap och expertis också den sociala konstruktionen av sjukdomen migrän samt sjukdomens historiska och kulturella arv i form av könsstereotypier och mystiska neurologiska symtom. Studien genomfördes i form av en kvalitativ analys av diskussioner på ett delforum för migrän inom det populära finländska diskussionsforumet Suomi24. I materialinsamlingen och metodvalen fick de etiska frågorna och det naturliga materialets egenskaper en central roll. Analysen består av två huvudsakliga delar, varav den första utgör en analys av konstruktionen av migrän i diskussionerna utifrån en diskursanalytisk ansats. Den andra delen utgör en innehållsanalytisk analys av det sätt på vilket erfarenhetsbaserad kunskap och medicinsk kunskap möts i diskussionerna, samt hur kunskapsmässiga spänningar och osäkerheter hanteras. I diskussionerna framstår migrän som en drabbande sjukdom som kan vara svår för utomstående att förstå och som för den sjuka kan kräva mycket i form av uppoffringar och tålamod. Mycket i sjukdomsbilden kan vara osäkert och individuellt. Detta gör att förhållandet mellan biomedicinsk kunskap och erfarenhetsbaserad kunskap framstår som komplicerat och mångfasetterat. Det sätt på vilket diskussionerna navigerar detta förhållande samt positioneringen av den egna expertisen framstår som nyanserat , men delvis också motsägelsefullt. I diskussionerna sker ett slags rangordning av olika typer av expertis, där personliga erfarenheter samt medicinvetenskap värderas högt, medan enskilda läkare och anekdotiska bevis kan värderas lägre. Diskussionerna handlar även om sökandet efter bekräftelse och stöd- att få känna att man inte är ensam med sjukdomen. Trots att diskussionerna i migränforumet på ytan ser ut att handla om pragmatiska saker som läkemedel, symtom och vårdmetoder, så är det mycket som sker utöver detta. I forumet möts olika typer av kunskap och expertis när lekpersoner navigerar osäkerheter och nyanser gällande sjukdom och hälsa. Avhandlingen bidrar till samhällsvetenskaplig forskning i migrän, nätdiskussioner samt lekpersoners attityder till biomedicin.

Fysisk ohälsa är ett problem I samhället. Ett möjligt sätt att främja hälsa hos befolkningen är med nudgemetoderna. Nudgeteorin är en uppsättning av interventioner grundade på beteendevetenskaplig teori som ämnar förändra beteende på ett förutsägbart sätt utan att inkräkta i människans valfrihet. Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att granska hälsorelaterade nudgemetoder. Jag har utfört en litteraturöversikt. Central litteratur som behandlas är relevanta metaanalyser och studier inom området. Centrala teoretiker som tas upp är Cass Sunstein och Richard Thaler, grundarna av nudgeteorin. Det finns fem former av hälsorelaterade nudgeinterventioner: att förse eller förtydliga information, förändra aspekter i den fysiska omgivningen, förändra eller skapa standardalternativ, bruka små incentiv eller val gjorda i förväg och göra sociala normer framträdande. Nudgeinterventionen godkänns av de flesta människor, är billigare att bruka än alternativa metoder och förblir effektiv även om man offentliggör interventionens syfte. Resultaten av den här kandidatavhandlingen är att även då majoriteten av studier tyder på att många nudgemetoder är effektiva behövs det mera forskning för att dra slutsatser. Nudgemetodernas effektivitet varierar beroende på uppsättningen av interventionen. Metodens effekt är oberäknelig utan kunskap om vad i interventionen som påverkar och hur. Forskningsresultaten tyder på att förändra standardalternativ och aspekter i den fysiska miljön är i överlag effektiva nudgemetoder.

Aim of the study. Bullying in schools and society has become increasingly brutal, although previous studies show that bullying has actually decreased. Previous studies have also shown that bullied elementary school students experience health problems and poorer school performance as a result of bullying. Gender differences regarding bullying have also been considered in previous research. Girls have been shown to be more vulnerable to mental illness as a result of bullying. The aim of this study is to explore the impact of bullying on the bullied elementary school student’s health and to investigate what consequences bullying can cause on students’ school success. Any gender differences regarding the consequences onhealth and school success are also taken into account. Methods. This study was conducted as a literature review. To collect the data, I have analyzed 19 peer-reviewed articles. I have included both Finnish and international articles in my study to get a broader and more in-depth view of bullying. The articles are published between 2017–2022 and I analyzed them with thematic analysis. Results and conclusions. The results showed that bullying had a detrimental effect on the bullied elementary school student’s health and school success. Bullied elementary school students experienced internalazing symptoms, externalazing symptoms, psychosomatic symptoms and somatic symptoms. As a consequence of bullying, bullied elementary school students performed poorer in school and experienced poorer school engagement and school belonging. Because of this, teachers should be aware of the destructive effect of bullying on elementary school students’ health and school success. Furthermore, gender differences also emerged in my study. Girls were found to be more vulnerable to mental illness, that is, internalazing symptoms. Girls also performed better in the academic subjects at school except in mathematics. In addition to this, boys were at risk for poorer school engagement and school belonging compared to girls.

I det västerländska samhället är fetma ett av vår tids största folkhälsoproblem samtidigt som ätstörningar är vanliga. Parallellt med detta ökar gymmens popularitet och den nutida människan ger hälsodiskurser ett allt större utrymme i sin vardag. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv samt utgående från sociologiska teorier diskuterar jag vilka konsekvenser samhället kan tänkas ha för individens syn på kropp, identitet och hälsa. I min avhandling granskar jag den socialt konstruerade kroppen och kvinnokroppen i relation till patriarkatet. Jag diskuterar kroppen som projekt, ideologin hälsoism, den moraliska vältränade individen samt det så kallade ”wellnessyndromet”. Jag diskuterar även följder av ett överdrivet hälsotänk i granskningen av ätstörningen ortorexi. Därefter undersöker jag fettförakt i relation till stigmatisering för att avslutningsvis granska kroppsbejakande rörelser som har vuxit fram som motpoler till hälsorelaterade principer som kan betraktas som begränsande för individen. Utgående från mitt resonemang drar jag slutsatsen att kroppen kan ses som en social konstruktion samt att kroppsideal bör förstås i relation till den tid man lever i. Kroppsideal kan kopplas till patriarkatet och även ses som ett projekt. I diskussionen kring hälsa kan ett klassperspektiv tillämpas. Granskandet av ideologin hälsoism, ätstörningen ortorexi, fettförakt samt kroppsbejakande är centralt i förståelsen av den sociala kroppen.

Aim. The purpose of this study is to investigate what preparedness secondary schools have to respond to stu-dents with mental illness due to COVID-19. The goal of the empirical study is to find out what kind of prevention strategies schools use when dealing with students with mental illness and what kind of resources they have available in student care, given a large increase in mental illness among students. There is some research on mental illness among students and how it affects students and how it gives rise to challenges. However, there is insufficient knowledge about what the situation after COVID-19 looks like when it comes to students' mental ill-ness and schools' resources to respond to students with mental illness. My research area is limited to second-ary school students in basic education, i.e., students aged 13–15. Methods. The data collection was conducted with semi-structured interviews with a student welfare team, which consisted of five people in a school in the Helsinki Metropolitan Area. The five interviews were conducted using semi-structured interview questions to ensure the purpose of the survey and that the research questions are answered. The interviews were transcribed before the analysis stage. The interviews were analyzed through qualitative content analysis. Results and conclusions. The results show that mental illness among high school students is clear. Secondary school students' mental illness has increased due to COVID-19 and societal restrictions in the form of distance learning. Mental illness in the form of, among other things: anxiety, problematic school absenteeism and social phobias is now relatively common among students in secondary school. The results of this survey show that the school's resources to respond to students with mental illness have not increased after COVID-19. In addition, the school compensates for inadequate care services (child welfare, child psychiatry, social services) outside the school that do not seem to reach students in need of support services. However, according to the results of this survey, schools do not have staff who have knowledge of these services (child welfare, child psychiatry, social services) and need to get students further in order for them to get the right help and for student welfare to have time for other than just emergency falls. The results also show that the care team that participated in the interviews does not continuously use prevention strategies to promote mental health due to lack of resources. Furthermore, the results show that the covid-19 pandemic and the doctors' strike have affected the health-promoting work with students in the academic year 2021-2022. The Covid-19 pandemic has also had a negative impact on student’s well-being elsewhere in the world (Gogoi et.al, 2022, (Shanbehzadeh et.al, 2021).

Denna pro gradu är en kvalitativ fallstudie som handlar om unga arbetslösa kvinnors upplevelser av pilotprojektet ”Kuntopaja”, en motionsinriktad arbetsverkstad. Syftet med avhandlingen var att ta reda på ifall motion kan tänkas fungera som en motvikt till arbetslöshetens negativa inverkan på hälsan. Detta är intressant att studera eftersom det i en finländsk kontext inte finns någon annan arbetsverkstad som fokuserar på motion och för att studien kan bidra till insikter om hur man kunde stöda arbetslösa mer helhetsmässigt, och på andra sätt än via åtgärder med fokus på sysselsättning och utbildning. Som informanter i studien fungerade fem unga kvinliga deltagare i åldern 18-29. Därtill intervjuades två ledare vid motionsverkstaden. De unga kvinnorna har alla varit arbetslösa mellan ett och tre år. Deras psykiska hälsa har varit så svag att de antingen har varit tvungna att avbryta sin utbildning, eller att de inte har varit kapabla att börja någon utbildning eller ta emot arbete. De unga kvinnornas fysiska hälsa har också orsakat problem där orörlighet och övervikt på olika sätt har försvårat vardagen. Individer som har problem med både sin psykiska och fysiska hälsa tenderar lätt ses som en riskfylld och sjuk grupp. Istället för att ta fasta på dessa ”risk- och sjukfaktorer” var jag intresserad av de arbetslösa unga kvinnornas upplevda hälsa i och med deras deltagande i motionsverkstaden ”Kuntopaja”. Aaron Antonovskys hälsoteori om salutogenes och känsla av sammanahang; ”KASAM”, gav goda verktyg för detta och fungerade som den teoretiska referensramen för min studie. I och med att mitt intresse riktade sig på upplevelser har jag tillämpat fenomenologisk hermeneutik som infallsvinkel. För att nå upplevelserna av motionsverkstaden har jag använt tre olika typer av datamaterial; två semistrukturerade gruppintervjuer med fem deltagare av motionsverkstaden, frågeformulär riktade till deltagarna och en semistrukturerad parintervju med motionsverkstadens två ledare. Som analysmetod har jag använt kvalitativ innehållsanalys. Mina forskningsfrågor var; 1: Varför deltog de unga arbetslösa kvinnorna i Kuntopaja- projektet? 2: Hurudana upplevelser har deltagarna av Kuntopaja-projektet? Hur såg ledarna på verksamheten? 3: Hurudan inverkan upplever deltagarna och ledarna att Kuntopaja-projektet haft på deltagarnas liv, speciellt gällande hälsomässiga aspekter? Den slutsats som har kunnat dras från analysen är att motion kan fungera som en motvikt till arbetslöshetens negativa inverkan på hälsan. Att Kuntopaja var ett halvfärdigt pilotprojekt hade stundvis bidragit till känslor av osäkerhet, frustation och motivationsbrist vilket understryker vikten av att verksamhet för individer och grupper som inte mår bra bör vara noga planerad och strukturerad. Frånsett detta var de arbetslösa unga kvinnornas upplevelser av Kuntopaja väldigt positiva; gruppen upplevdes trygg vilket hade sporrat dem att utmana sig själva såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Att de vid sidan om den vanliga arbetsverkstadsverksamheten hade fått fokusera på sig själva och sin hälsa istället för arbetslöshet hade även skapat en balans i vardagen. Resultatet av detta var en ökad fysisk och psykisk hälsa; vikten hade gått ner, dygnsrytmen och humöret hade blivit bättre och självförtroendet hade ökat. För en del deltagare innebar Kuntopaja en mer bestående förändring också efter verksamhetsperioden; motionen hade blivit en central motståndsresurs som de hade fortsatt med efter att Kuntopaja tagit slut. Detta hade hjälpt dem att uppnå en starkare KASAM över sina liv och de hade börjat söka sig vidare i livet. För några andra var förändringen mer temporär; ensamheten, psykisk ohälsa och kostnader var hinder för motionsutövandet efter Kuntopaja och deras fysiska och psykiska hälsa hade återgått till samma nivå som den varit innan Kuntopaja. En mer kontinuerlig insats kunde ha fungerat bättre i detta fall. Alla de fem arbetslösa unga kvinnorna upplevde ändå att tiden som de spenderade i Kuntopaja var meningsfull och bidrog till en bättre hälsa. Denna studie framhäver således vikten av att arbetslösa ungdomar skulle erbjudas jämlika möjligheter till motion och användning av motionsutrymmen, varpå arbetslösa ungdomars möjligheter till en meningsfull fritid också skulle öka och de negativa effekterna av arbetslöshet skulle minska.