Browsing by Subject "hållbarhet"

Tiivistelmä – Referat– Abstract Boendeservice regleras i socialvårdslagen (1301/2014) och baserar sig på en servicebehovsbedömning för klienter. Tjänsten är frivillig och kräver i praktiken en psykiatrisk diagnos samt en begränsad funktionsförmåga hos klienten, som föranleder boende med stöd. Med boendeservicen strävar kommunerna till att minska avdelningsvården inom psykiatrin och samtidigt ge klienterna en vardag som medför delaktighet i samhället. Avhandlingens syfte är att problematisera och förklara boendeservicen under socialvårdslagen genom en narrativ litteraturanalys av servicen i Finland och internationellt. Målsättningen är att genom en narrativ litteraturanalys av tidigare forskning och rapporter identifiera och belysa vissa problemområden med boendeservice som b.la. kortsiktigheten i kontrakten, behovet av en diagnos samt fragmenteringen av servicen bland serviceproducenterna. Dessa bildar sedan tematiska helheter inom analysen. Boendeservicen analyseras även utifrån en strukturell hållbarhetsram. Frågorna gäller boende som en bastrygghet, en problematisering av diagnosen som grund för servicebehovet och boendeservicen som en större tematisk helhet under hållbarheten. Ansatsen är holistisk, baserad på teorier av Lauri Rauhala och Erik Allardt för att se klienten inom boendeservicen som en hel och komplex människa. En holistisk ansats innebär att ord som självbestämmande och återhämning blir extra viktiga. Samtidigt borde avinstitutionaliseringen av psykiatrin främjar en klientbaserad insats med möjligheter till flexibla lösningar. Till det mänskliga varandet och återhämtning från sjukdom hör även materiella saker som en egen bostad eller en inkomst. Dessa behövs för att en individ skall känna sig trygg och klara av att återvända från sjukdom till en så funktionerande vardag som möjligt. Metoden för avhandlingen är narrativ litteraturanalys, en forskning om forskning. Materialet består av främst finländsk forskning men även internationella forskningar är aktuella för att belysa ämnet ytterligare. Den riktade narrativa materialinsamlingen baseras sig på en begränsad tid och ett begränsat urval. Analysen av materialet är tematisk. Sökorden, sökträffar och det funna materialet redovisas i avhandlingen i tabeller. Avhandlingens resultat visar att det uppstår vissa tematiska helheter under forskningsfrågorna. Dessa tematiska helheter återges som underrubriker och problematiseras. Tematiserade helheter är boendeservicen som en service, boendeservicens utgångspunkt i diagnosen och boendeservicen ur ett globalt hållbarhetsperspektiv. Resultaten visar att det uppstår motstridigheter när kommunen både köper och beviljar tjänster samtidigt som kommunerna själv övervakar köptjänsterna. Klienterna inom boendeservicen kan bli stämplade att förbli inom boendeservicen genom att den psykiatriska diagnosen hindrar dem från att erhålla annan service. Det kommer att krävas förändringar inom kommunerna för att boendeservicen skall vara en hållbar lösning på lång sikt. Socialarbetare behöver kunskap om psykisk ohälsa samtidigt som det krävs en förmåga att se en strukturell holistisk helhet i ett fragmenterat system. Flexibla lösningar och förebyggande åtgärder som riktar sig till hjälp i vardagen för klienten är att föredra framom anstaltliknande boenden, visar både nationell som internationell forskning. Anstaltliknande boenden är resultatet till trots den dominerande formen av boendestöd just nu.

Mål: Syftet med den här studien var att analysera hur ekologisk hållbarhet kan läras ut i skolan på ett målmedvetet och positivt sätt för att eleverna ska få lära sig och sporras till medvetna val. Forskningsfrågorna var hurdana ekologiskt hållbara val lärare kan göra för att minska på klimatavtrycket i skolan och hur lärare kan undervisa i ekologisk hållbarhet för elever i åk 1–6 i syftet att göra hållbarhetsundervisningen till en positiv upplevelse för eleverna. Tidigare studier har visat att ekologiska aspekter värderas av lärare men att visionen ofta är starkare än utförande, och att brist på tid och kunskap kan leda till att ekologiska aspekter inte beaktas. Metoder: Materialet för den här kvalitativa forskningen samlades in via intervjuer med fyra informanter. Två av informanterna var lärarstuderande i slutskedet av sina studier och två var färdigblivna lärare med över 20 års arbetserfarenhet. Intervjuerna som gjordes var semistrukturerade. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser: Forskningens resultat visade att det är viktigt att lärare gör undervisning om ekologisk hållbarhet roligt för eleverna, för att motivera dem, och undvika skrämsel gällande klimatångest. Som rolig undervisning lyfte informanterna upp undervisning med hjälp av digitala metoder och apparater. En annan viktig aspekt var lärarnas vardagsprat gällande ekologiskt hållbara val. Lärarna tyckte att de har tillräckligt med kompetens för att undervisa om ekologisk hållbarhet samtidigt som de berättade att de vill lära sig mera. Lärarna lyfte också upp att tidsbrist är en faktor som gör att hållbarhetsundervisningen ibland inte prioriteras. Det finns tydliga belägg för att öka medvetenheten och undervisning gällande klimatpåverkan som digitala metoder har. Tydligare riktlinjer och krav skulle göra undervisningen mera jämlik mellan olika klasser och skolor, eftersom nuvarande system skapar skillnader mellan klasser på basis av den enskilda lärarens värderingar.

I den här avhandlingen granskas hur nordiska flygbolag förhåller sig till att behandla miljön i sin kommunikation och marknadsföring. Syftet med avhandlingen är att skapa förståelse för hur nordiska flygbolag förhåller sig till och resonerar kring att behandla miljön i sin kommunikation och marknadsföring. Avhandlingen svarar också på frågan om representanter för nordiska flygbolag upplever att flygbolag alls kan behandla miljön i marknadsföringen. Flygbolag behandlar i dagsläget miljön i väldigt liten utsträckning i marknadsföringen, och den här avhandlingen tillför ny kunskap om hur nordiska flygbolag förhåller sig till det. Studien utgår ifrån teorier om grön marknadsföring som visar att det finns ekonomiska fördelar med grön marknadsföring. Avhandlingen behandlar också samhällsansvar, och mera specifikt hur nordiska flygbolag upplever sitt eget samhällsansvar, och hur de kommunicerar sitt hållbarhetsarbete till konsumenterna. Avhandlingen behandlar också sociala medier, där en stor del av flygbolagens marknadsföring sker, och redogör för vilka utmaningar sociala medier orsakar för flygbolagens marknadsföring. Studien är kvalitativ och materialet baserar sig på anonyma, semistrukturerade intervjuer med informanter som arbetar med kommunikation, samhällsansvar och marknadsföring på nordiska flygbolag. Avhandlingens resultat pekar på att nordiska flygbolag förhåller sig relativt öppet till att behandla miljön i sin marknadsföring och kommunikation, men att det finns en tydlig distinktion mellan de här två. Representanterna för de nordiska flygbolagen upplever att det är svårare att behandla miljön i marknadsföringen – bland annat eftersom det kan leda till anklagelser om grönmålning – än i kommunikationen. Flygbolagen upplever ändå att det är problematiskt att marknadsföringen inte är i linje med den övriga kommunikationen, och att det måste ske en snar förändring om kommunikationen som helhet ska vara trovärdig. Det handlar om flygbolagens överlevnad.

Idag är det relevant att begrunda hur vi kan bli mera hållbara i våra samhällen eftersom klimatkrisen gör sig allt mera påmind för varje år som går. Sociologin är ett vetenskapsområde som mycket väl kan hjälpa till med teoretisering i denna fråga och i den här avhandlingen belyses därför hållbar matkonsumtion med sociala praktikteorier. Praktikteorierna presenteras som ett mera holistiskt alternativ till aktörs- och strukturperspektiven för att ge en inblick i hur sociologiska teorier kan bistå en mera hållbar framtida samhällsutveckling. Genom ett fokus på matkonsumtion exemplifieras praktikteorierna genom ett område som alla berörs av i sin vardag. Utifrån praktikteoretisk teoretisering av konsumtion och hållbarhet av sociologerna Alan Warde och Elisabeth Shove, föreslås praktikteorierna kunna erbjuda ett alternativt teoretiskt verktyg för att på en samhällelig nivå politiskt kunna förändra våra matpraktiker till förmån för ett hållbart livsmedelssystem. Det individuella dietvalet som karakteriserar dagens ätande har lett till att ansvaret för ett mera hållbart ätande närmast ligger på individens diet- och konsumtionsval. Avhandlingen betonar att vårt ätande dock inte är ett konsumtionsval utan en komplex social praktik som är svår att förändra genom att enbart fokusera på strategier som ska hjälpa individen att förändra sitt beteende. En applicering av de sociala praktikteorierna på konsumtion och hållbarhet är således värdefull eftersom den understryker behovet av en omdirigering av ansvaret för en utbredd hållbarhetsmässig utveckling från individen till samhället.

Avhandlingen utreder vilka steg inom lagstiftning som bäst skulle främja medling. Frågan om hållbarhet har länge varit aktuell i många sammanhang, relationen mellan rätt och hållbarhet kan dock undersökas närmare. En punkt där rätt och hållbarhet möts är medlingsverksamheterna. Hållbarhet kan indelas i tre typer: ekologisk, ekonomisk och social. Inom rättsväsendet har medling konstaterats vara en både förmånlig, snabb och mänsklig process. Medling innebär att parterna i ett brottmål eller i en tvist frivilligt kommer tillsammans för att med hjälp av en utomstående medlare lösa sin konflikt och garantera att alla får komma till tals och bli hörda. Medlingen resulterar i bästa fall till exempel att ingen rättegång behövs utan att parterna, offer och gärningsman får en ökad förståelse för varandra och kan komma överens om eventuell ersättning eller gottgörelse. Medling kan konstateras vara ett både ekonomiskt och socialt hållbart tillvägagångssätt för att komma överens. Hållbarhetsperspektivet på lyckad medling kan indelas i tre dimensioner: individnivå, konfliktnivå och samhällelig nivå. Individerna blir klart mänskligare behandlade och det psykiska välmåendet tas i beaktande, konflikten får en lösning som upplevs som mera rättvis och samhället sparar genom en eventuellt uteblivna rättegångsprocess och fängelsestraff samt skapar ett mer jämlikt än auktoritärt rättssystem. En granskning av medlingsverksamhetens läge i Finland visar på att det på gräsrotsnivå finns ett femtontal olika typer av medling som saknar stöd i lag och offentlig finansiering. För att medlingen skall kunna växa och hållbarheten öka krävs mer lagstiftning som garanterar medlingens position och utveckling. Denna avhandling är ett initiativ till förberedelse för en allmän lag om medling.