Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "identitet"

Sort by: Order: Results:

  • Kalliala, Rasmus (2021)
    Denna undersökning behandlar representationer av landskap och betydelser kopplade till inhemsk mat i livsmedelsreklam. Nationer och nationella identiteter existerar och återskapas genom vardagliga representationer och handlingar. Dessa nationella representationer och handlingar förekommer även inom kommers och mer specifikt inom livsmedelsindustrin. Genom att beteckna både maten och dess konsument som nationella, återskapas även nationen symboliskt. Finländare föredrar enligt tidigare forskning inhemsk mat, och använder sig av nationalistiskt resonerande då det gäller val av mat. Finländare kopplar ihop närproducerad och inhemsk mat med bland annat lokalitet, tradition, nostalgi, autenticitet, självnärdhet, renhet och naturlighet, vilket i sin tur tyder på en sorts agrar nostalgi. Både landskap och mat innehåller vissa kvalitativa betydelser som anknyter till tid och plats, genom vilka nationen och den nationella identiteten förhandlas och reproduceras. Detta arbete upplyser de sätten genom vilka detta sker. Materialet i undersökningen består av tolv stycken reklamer av företaget Valio, som är det största livsmedelsföretaget i Finland med tanke på omsättning. Genom en analys av dess reklamer kan resultaten reflektera sådana representationer som finländare är attraherade av och anser betydelsefulla. Materialet avgränsades först genom att endast inkludera reklamer som innehöll tydliga finska landskap. Sedan delades de in i tre kategorier: staden, landsbygden och vildmarken, vilka kvantifierades med hjälp av en innehållsanalys. Sedan tillämpades en semiotisk analys för att uppnå en djupare nivå av förståelse. Detta gjordes genom att först identifiera de påtagliga elementen hos landskapen och livsmedelsprodukterna, varefter en djupare analys av dess bibetydelser utfördes. Analysen av reklamerna visar att representationer av landskap till största delen är kopplade till staden och dess symboliska monument, men även till stadens alienation från landsbygden och vildmarkens äkta liv. Detta betonas bland annat genom de andra landskapens symboliska intrång in i staden, och deras drömlika föreställningar. I kontexten av inhemsk mat innebär det att man vill komma närmare så kallad lokal, autentisk och äkta mat, vilket finns på landsbygden och i vildmarken, och uttrycker en sorts agrar nostalgi. Nostalgin uttrycks i reklamerna genom att referera till det förflutna och till tradition, men även till bland annat självnärdhet, enkelhet, lokalitet och ’’äkta’’ mat. Landsbygden presenterades som en idyllisk, traditionell och tidlös plats, medan vildmarken representerade självnärdhet och ihärdighet. Analysen visar att reklamernas representationer av landskap och inhemsk mat, både enskilt och i växelverkan, återskapar vissa kulturella betydelser gällande plats och tid som bidrar till återskapandet av den nationella identiteten, och förankrar nationen i en specifik geografisk plats med sin egen historia.
  • Kalliala, Rasmus (2021)
    Denna undersökning behandlar representationer av landskap och betydelser kopplade till inhemsk mat i livsmedelsreklam. Nationer och nationella identiteter existerar och återskapas genom vardagliga representationer och handlingar. Dessa nationella representationer och handlingar förekommer även inom kommers och mer specifikt inom livsmedelsindustrin. Genom att beteckna både maten och dess konsument som nationella, återskapas även nationen symboliskt. Finländare föredrar enligt tidigare forskning inhemsk mat, och använder sig av nationalistiskt resonerande då det gäller val av mat. Finländare kopplar ihop närproducerad och inhemsk mat med bland annat lokalitet, tradition, nostalgi, autenticitet, självnärdhet, renhet och naturlighet, vilket i sin tur tyder på en sorts agrar nostalgi. Både landskap och mat innehåller vissa kvalitativa betydelser som anknyter till tid och plats, genom vilka nationen och den nationella identiteten förhandlas och reproduceras. Detta arbete upplyser de sätten genom vilka detta sker. Materialet i undersökningen består av tolv stycken reklamer av företaget Valio, som är det största livsmedelsföretaget i Finland med tanke på omsättning. Genom en analys av dess reklamer kan resultaten reflektera sådana representationer som finländare är attraherade av och anser betydelsefulla. Materialet avgränsades först genom att endast inkludera reklamer som innehöll tydliga finska landskap. Sedan delades de in i tre kategorier: staden, landsbygden och vildmarken, vilka kvantifierades med hjälp av en innehållsanalys. Sedan tillämpades en semiotisk analys för att uppnå en djupare nivå av förståelse. Detta gjordes genom att först identifiera de påtagliga elementen hos landskapen och livsmedelsprodukterna, varefter en djupare analys av dess bibetydelser utfördes. Analysen av reklamerna visar att representationer av landskap till största delen är kopplade till staden och dess symboliska monument, men även till stadens alienation från landsbygden och vildmarkens äkta liv. Detta betonas bland annat genom de andra landskapens symboliska intrång in i staden, och deras drömlika föreställningar. I kontexten av inhemsk mat innebär det att man vill komma närmare så kallad lokal, autentisk och äkta mat, vilket finns på landsbygden och i vildmarken, och uttrycker en sorts agrar nostalgi. Nostalgin uttrycks i reklamerna genom att referera till det förflutna och till tradition, men även till bland annat självnärdhet, enkelhet, lokalitet och ’’äkta’’ mat. Landsbygden presenterades som en idyllisk, traditionell och tidlös plats, medan vildmarken representerade självnärdhet och ihärdighet. Analysen visar att reklamernas representationer av landskap och inhemsk mat, både enskilt och i växelverkan, återskapar vissa kulturella betydelser gällande plats och tid som bidrar till återskapandet av den nationella identiteten, och förankrar nationen i en specifik geografisk plats med sin egen historia.
  • Sevón, Fanny (2018)
    Syftet med denna avhandling är att nå en djupare förståelse i hur yrkesgrupper som är utsatta för negativa attityder genom subjektspositionering konstruerar sina professionella identiteter. Försäljning kan betraktas vara ett sådant yrke, och forskning redan sen 1950-talet, fram tills idag, påvisar en mängd negativa attityder gentemot försäljare och försäljningsyrket. Trots detta anses försäljning ha en grundläggande funktion för flera företag och deras framgång (Manning, Reece & Ahearne, 2010), och rekrytering av försäljare anses vara allt viktigare (Lee, Sandfield & Dhaliwal, 2007). Detta gör försäljare en speciellt intressant målgrupp att studera. Därmed är forskningsfrågan jag i denna avhandling försöker besvara, hur försäljare genom subjektspositionering strävar till att konstruera en positiv professionell identitet, trots de negativa attityder som allmänt existerar gentemot dem. För mitt material intervjuade jag tio försäljare från huvudstadsregionen. Intervjuerna utfördes under hösten 2017 och var semistrukturerade. De analyserades kvalitativt enligt retorisk diskursanalys. Målsättningen med retorisk diskursanalys var att nå en djupare förståelse i hur deltagarna argumenterade för att positionera sig på olika sätt, och på så sätt i hur de strävade till att konstruera en positiv professionell identitet. Studiens resultat visade deltagarna positionera sig på fem olika sätt i strävan att konstruera en positiv professionell identitet, samt för att hantera de negativa diskurser som allmänt existerar gentemot försäljare. Resultaten visade även att de existerade motstridigheter i vissa av de olika subjektspositionerna. Detta antyder på att försäljare antar en ambivalent ställning till sitt yrke, vilket i sin tur kräver speciellt aktiv och intensiv subjektpositionering. Ingen tidigare forskning har gjorts om hur just försäljare konstruerar en identitet, och avhandlingen kontribuerar därmed med en ny förståelse i vilka utmaningar försäljare står inför vid identitetskonstruktion.
  • Svaetichin, Janina (2011)
    Att ha tillträde till olika arenor i samhället är viktigt, speciellt för unga är känslan av tillhörighet väsentligt för välbefinnandet. I min pro gradu-avhandling synliggör jag de ungas beskrivningar av sina liv och sina erfarenheter av vad det innebär att vara 'invandrare' i Helsingforsregionen med svenska som första främmande språk. Språkkunskaper och förmåga att uttrycka sig samt att använda språket väl blir allt mer relevant i det mångkulturella samhället där människor med olika kulturella bakgrunder möts. Med hjälp av språkkunskaper ges tillträde till den värld som uttrycks och förutsätts via språket. Min teoretiska referensram är förankrad i finländsk och svensk forskning om invandring, tillhörighet, etnicitet och identitetsom tar fasta på ungdomar. Viktiga källor är bland andra Tuomas Martikainen & Lotta Haikkola (2010) och Karmela Liebkind (2000, 2007 m.fl.) Tore Otterups (2005) avhandling om ungdomars flerspråkighet och identitetskonstruktion ger bakgrundskunskap till min studie. Med hjälp av kvalitativa temaintervjuer som undersökningsmetod ger min studie en bild av invandrarungdomarnas uppfattningar, erfarenheter och känslor. De unga som är intervjuade i min pro gradu-avhandling studerar alla vid en svenskspråkig skolinstans i södra Finland. Mina informater är alla födda utanför Finlands gränser och ingendera föräldern är född finländsk, de har alla lärt sig svenska som första främmande språk i Finland. Mitt material består av elva temaintervjuer. De unga i min pro gradu-avhandling poängterar att deras känsla av tillhörighet och tillträde till olika kulturella kontexter är sammankopplat med språkkunskaper. Forskningsresultaten visar att språkkunskaper ger tillträde och ökade möjligheter i det mångkulturella samhället som vi lever i.
  • Granholm, Eva (2017)
    Today we can choose to be exposed to the physical appearance and life of others and in a completely different way than before. The onset of the Internet has brought the possibility to present oneself in the form of a selfie, which has become a part of everyday life for many adolescents. One might wonder how the hundreds of people being followed on social media influence an identity-seeking teenager, and what is it that drives young people to share pictures of themselves at all? The aim of this literature study is to provide an insight into the research currently available on the impact of selfies on the self-esteem of adolescents, as well as what is behind the decision to take a selfie and share it on social media. The results show that adolescents share pictures of themselves, for example, to get attention and impress others, document events, communicate with friends and entertain themselves. For all participants of the studies that were examined, it was important to show a desirable image of themselves online, whether it was genuine or not. Getting many likes, meaning a positive response on a picture, was a prerequisite for continuing to share selfies on various platforms online. Whether the response influenced the self-esteem of the participants varied among the adolescents. Based on this literature study, and the earlier research referenced, the self-esteem of adolescents with poor prior self-esteem was more strongly influenced by lack of positive response.
  • Mannström, Amanda (2017)
    I min pro gradu-avhandling undersöker jag medierepresentationen av ätstörningar och hur den uppfattas av personer som insjuknat i en ätstörning. Min frågeställning utgår från hur medierepresentationen utformas som en del av den rådande hälsokulturen, som belyser vikten av att ta hand om sig själv men som också har kritiserats för att den får oss att känna press och därmed göra oss sjuka. De teoretiska verktyg som jag använder i min avhandling har jag hämtat från forskning om hälsokommunikation, forskning om medier och representation, samt forskningen om ätstörningar ur medicinskt, psykologiskt och feministiskt perspektiv. Det allmänna teoretiska synsättet har formats av feministisk teori. Jag utgår jag från att ätstörningar existerar också om vi slutar att prata eller skriva om dem, men ser ändå socialkonstruktionismen som intressant för den här undersökningen eftersom medierepresentationen av ätstörningar kan sägas vara social konstruerad. Jag har analyserat 22 artiklar som publicerats av svenska Yle under en datainsamlingsperiod på ett år, samt intervjuat fem personer som lider av eller har lidit av en ätstörning. Jag har använt närläsning som metod för att identifiera följande element i texterna: 1) synlighet (visibility), 2) röst (voice), 3) markörer (markers), 4) anspråk eller krav (claims), 5) tema (theme) och 6) etiskt förhållningssätt. För intervjuundersökningen har jag använt temaintervju som metod. Jag diskuterar medierepresentationen av ätstörningar i det analyserade materialet I förhållande till Ätstörningsförbundets riktlinjer till journalister. Mina resultat visar att medierepresentationen av ätstörningar i det analyserade materialet är saklig men att representationerna ofta faller inom ramen för den stereotypiska grundstoryn, det vill säga handlar om en ung kvinna som lider av anorexi. Detta är problematiskt eftersom det leder till en ensidig bild av ätstörningar och till att färre personer kan identifiera sig med de historier som berättas. Intervjuundersökningen visar att de insjuknade har en negativ inställning till offerrollen som ofta tilldelas dem och att de saknar mångfald I de berättelser som får synlighet. Ur ett bredare perspektiv visar mina resultat att medierepresentationer både påverkar och påverkas av de kulturella strömningar som finns i samhället under en viss period. Mediernas sätt att skriva om ätstörningar spelar roll för hur vi talar om ätstörningar och vem som anses vara sjuk. I det analyserade materialet kopplas ätstörningar ihop med hälsa, motion och idrott. Däremot finns det inte lika manga kopplingar till modevärlden och skönhetsideal. Detta tyder på att medierepresentationen och med den bilden av ätstörningar har förändrats.
  • Baarman-Englund, Sonja (2021)
    Tiivistelmä – Referat–Abstract Den snabba digitaliseringen i samhället har aktualiserat diskussioner kring olika gruppers jämlika möjligheter till digital delaktighet. Frågor kring detta tema har även tidigare varit aktuella men det speciella pandemiläget har medfört att detta tema blivit mer angeläget. Att få tillgång till viktig information förutsätter tillgång till modern digital teknik och besittande av sådan kunskap som utgör förutsättning för digital delaktighet och därmed även delaktighet i samhället. Syftet med den här avhandlingen är att utforska hur äldre konstrueras i samband med digitaliseringen och vilka konsekvenser detta har. Tidigare forskning kring ämnet har pekat på att äldre ofta konstrueras enligt polariserade bilder och då såsom antigen positivt eller negativt och att detta sammanfaller med den dominerade samhällsdiskursen (Forsman & Nordmyr, 2020). Materialet i studien omfattar texter utifrån vilka äldre konstrueras på olika sätt. Jag använder mig av ett diskursanalytiskt sätt att närma mig materialet för att kunna analysera hur man talar om de äldre i texterna. En diskurs kan beskrivas som ett specifikt sätt att tala om något, en diskussion som går att utmärka i olika sätt att använda språk och begrepp. Metoden bygger på diskurspsykologi samt kritisk diskurspsykologi. Det innebär att studien även bygger på att äldre kan välja identitet och därmed de sätt de positionerar sig på. I analysen identifierades tre tolkningsrepertoarer: den resursstarka, den resurssvaga samt den normbrytande och utifrån dessa konstruerades olika subjektspositioner Analysen kunde även identifiera en mera allmän och därmed även en mer dominerande tolkningsrepertoar genom vilken äldre positionerades utifrån varierande subjektspositioner. Analys av diskurser möjliggör fokus på språkets betydelse och utforskandet av hur de sätt vi uttrycker oss på både i tal och skrift inverkar på hur vi tänker kring men framförallt formar betydelsefulla sociala handlingar. Tolkningsrepertoarerna visade hur äldre konstrueras i relation till andra grupper men även utifrån skillnader bland de äldre i samhället. Resultaten av denna forskning kontribuerar till tidigare forskning genom att visa på betydelser av diskursiva kontraktioner av äldre i samband med digitaliseringen. Det kritisk diskursanalytiska begreppet hegemoni användes för att lyfta fram betydelsen av den dominerande tolkningsrepertoaren men även äldres valmöjligheter beträffande identitetsskapande. Resultaten lyfter fram språkets centrala roll i hur vi förstår vår sociala verklighet men även hur dessa förståelser visade höra samman med tidigare kulturellt bundna formuleringar kring äldre. Framtida forskning kunde undersöka ifall pandemin förändrat på förhållandet mellan äldre och yngre grupper i samhället beträffande digital teknologi.
  • Baarman-Englund, Sonja (2021)
    Tiivistelmä – Referat–Abstract Den snabba digitaliseringen i samhället har aktualiserat diskussioner kring olika gruppers jämlika möjligheter till digital delaktighet. Frågor kring detta tema har även tidigare varit aktuella men det speciella pandemiläget har medfört att detta tema blivit mer angeläget. Att få tillgång till viktig information förutsätter tillgång till modern digital teknik och besittande av sådan kunskap som utgör förutsättning för digital delaktighet och därmed även delaktighet i samhället. Syftet med den här avhandlingen är att utforska hur äldre konstrueras i samband med digitaliseringen och vilka konsekvenser detta har. Tidigare forskning kring ämnet har pekat på att äldre ofta konstrueras enligt polariserade bilder och då såsom antigen positivt eller negativt och att detta sammanfaller med den dominerade samhällsdiskursen (Forsman & Nordmyr, 2020). Materialet i studien omfattar texter utifrån vilka äldre konstrueras på olika sätt. Jag använder mig av ett diskursanalytiskt sätt att närma mig materialet för att kunna analysera hur man talar om de äldre i texterna. En diskurs kan beskrivas som ett specifikt sätt att tala om något, en diskussion som går att utmärka i olika sätt att använda språk och begrepp. Metoden bygger på diskurspsykologi samt kritisk diskurspsykologi. Det innebär att studien även bygger på att äldre kan välja identitet och därmed de sätt de positionerar sig på. I analysen identifierades tre tolkningsrepertoarer: den resursstarka, den resurssvaga samt den normbrytande och utifrån dessa konstruerades olika subjektspositioner Analysen kunde även identifiera en mera allmän och därmed även en mer dominerande tolkningsrepertoar genom vilken äldre positionerades utifrån varierande subjektspositioner. Analys av diskurser möjliggör fokus på språkets betydelse och utforskandet av hur de sätt vi uttrycker oss på både i tal och skrift inverkar på hur vi tänker kring men framförallt formar betydelsefulla sociala handlingar. Tolkningsrepertoarerna visade hur äldre konstrueras i relation till andra grupper men även utifrån skillnader bland de äldre i samhället. Resultaten av denna forskning kontribuerar till tidigare forskning genom att visa på betydelser av diskursiva kontraktioner av äldre i samband med digitaliseringen. Det kritisk diskursanalytiska begreppet hegemoni användes för att lyfta fram betydelsen av den dominerande tolkningsrepertoaren men även äldres valmöjligheter beträffande identitetsskapande. Resultaten lyfter fram språkets centrala roll i hur vi förstår vår sociala verklighet men även hur dessa förståelser visade höra samman med tidigare kulturellt bundna formuleringar kring äldre. Framtida forskning kunde undersöka ifall pandemin förändrat på förhållandet mellan äldre och yngre grupper i samhället beträffande digital teknologi.
  • Vihavainen, Minna (2018)
    Denna pro gradu- avhandling är en narrativ studie och syftar att belysa nationell adoption utifrån de adopterades synvinkel, genom deras unika livsberättelser. Studien granskar med hjälp av dessa livsberättelser hur vuxna nationellt adopterade gestaltar sina liv, sin identitetsprocess samt eventuella rådande kulturella paradoxer kring nationell adoption och nationellt adopterade. Studiens teoribildning består av narrativitet, identitet och anknytning. Som analysmetod har jag utnyttjat tematisk narrativanalys i strävan efter att framhäva de adopterades berättelser, betraktelser och upplevelser i relation till studiens forskningsproblematik. Informanterna för denna studie består av fem nationellt, externt adopterade personer i åldern 40–70, som är bosatta i Finland. Forskningens centrala frågeställning är följande: Hur ser informanterna själva på sin adoption och sin identitetsskapandeprocess? Hur gestaltar informanterna sina liv som adopterade i relation till omgivningens syn på inhemsk adoption? De centrala teman som framkom i de adopterades berättelser var rötternas och den biologiska familjens betydelse, öppenhet gällande adoptionen, rotlöshet, skam, identitetsprocessen, adoption som en livslång process, behov av stöd samt de kulturella paradoxerna gällande inhemsk adoption. Studies resultat påvisar att adoption är en livslång, mångfacetterad, individuell process. Ur studien framgår hur adopterade har en individuell, unik historia och erfarenheterna, tankarna samt känslorna gällande adoption kan således variera. Vidare konstaterades att adopterade uppfattar vetskapen gällande det egna ursprunget betydelsefull och avgörande, specifikt för den adopterades identitetsskapandeprocess samt känslan av rotlöshet och utanförskap. Adoptionen bör delges barnet tidigast möjligt i eftersträvan att adoptionen blir en naturlig del av familjekonstellationen samt den adopterades identitet. För att kunna bearbeta adoptionen samt bygga en hel identitet, bör adoptionen behandlas öppet och transparent under uppväxten, men även senare i vuxenåldern. Öppenheten kan minska de adopterades behov av att skapa fantasier kring den biologiska bakgrunden samt risken att de adopterade förblir ensamma med sina känslor, tankar och frågeställningar. Detta kan i sin tur ha en preventiv effekt gällande den adopterades risk att drabbas av personliga svårigheter senare i livet. Resultaten påvisar även den trygga anknytningens betydelse för en såväl fysisk, psykisk som social utveckling. Studiens resultat förklarar hur en brusten anknytning och tidig separation från den biologiska föräldern kan ha en effekt på både den adopterades identitet och förmåga att skapa tillit. Detta kan medföra utmaningar gällande skapande och upprätthållande av stadigvarande och trygga relationer, vilka är avgörande för individens välmående. Den biologiska familjen upplevdes viktig och medförde en känsla av trygghet. Vetskapen om de biologiska rötterna samt möjligheten att spegla sig i sina biologiska familjemedlemmar uppfattades som den saknade pusselbiten och bekräftade den adopterades identitet samt stödde bearbetandet av den egna adoptionen. Detta uppfattades även ha en positiv och stärkande effekt på relationen till adoptivfamiljen. I resultaten framhävdes även de professionellas kunskap gällande tematiken samt det sociala arbetets betydelse och stöd för såväl den adopterade som adoptivfamiljen. Den stereotypa uppfattningen gällande adopterade som offer, som räddats genom adoption framstod klart i resultaten. Även omgivningens uppfattning att adopterade bör vara tacksamma för sin adoption betonades. Studien påvisar hur den nationella adoptionens historia har bidragit med en stigmatisering samt tabu gällande ämnet. De nationellt adopterade uppfattar sig samt den nationella adoptionen som osynliga i vårt samhälle. Studien ämnar tillföra nya infallsvinklar och vidga den existerande uppfattningen gällande ett ämne som varit relativt okänt, bidra till den utvecklingsprocess som för tillfället pågår inom adoptionsväsendet och genom detta öka de inhemskt adopterades synlighet i samhället.
  • Ahlfors, Linn (2020)
    En ständigt aktuell politisk fråga är hur vi ska öka sysselsättningsgraden i vårt samhälle och ungdomsspecifika frågor inom det här temat lyfts upp som viktiga av regeringen. Ungdomsverkstäder är en verksamhet som uppkommit för att säkra ungdomars välmående och syftet är att arbetslöshet och sysslolöshet bland unga ska minimeras. Ungdomsverkstäder är en del av ungdomsgarantin som säkrar ungas välmående i Finland. Unga kvinnor som är sysslolösa befinner sig i en riskzon för att bli utanför samhället. Det finländska samhället upplevs inte som jämställt av Finlands invånare, vilket gör att unga kvinnor är i en ännu svårare situation är vad män är om de är sysslolösa. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur unga kvinnor som deltagit i verkstadsverksamhet resonerar kring sin tid på verkstaden dittills och vad som är specifikt för just dessa kvinnor. Forskningsfrågorna är följande: 1. ”Vad har verkstadstiden gett kvinnorna?”, 2. ”Hur har tiden på verkstaden påverkat de unga kvinnornas liv?” och 3. ”Hur ser de unga kvinnorna på framtiden?”. Att studera de här unga kvinnornas upplevelser av sin tid på ungdomsverkstaden ökar förståelsen för vad unga kvinnor upplever att verkstadsverksamheten ger dem och det här leder i sin tur till att ungdomsverkstäder kan utveckla sin verksamhet då man får kunskap om vad deltagarna behöver och önskar sig av verksamheten. Forskningsmaterialet består av tio stycken intervjuer med unga kvinnor som har deltagit i någon svensk- eller tvåspråkig ungdomsverkstad i Svenskfinland. Materialet är insamlat i samband med det kvalitativa och longitudinella projektet ”Uppföljning ung” som följde med ungdomar som deltagit i ungdomsverkstäder mellan åren 2014 och 2017. Projektet finansierades av Svenska kulturfonden och undervisnings- och kulturministeriet. Som teoretiska referensramar används i avhandlingen socialkonstruktionismen samt teorier om roller och identitetsskapande. Analysmetoden som använts är kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i svar på de tre forskningsfrågorna. Genom att delta i verkstäderna har kvinnorna fått en fungerande vardag, till exempel genom en normaliserad dygnsrytm och en rutin i vardagen. Kvinnornas liv har påverkats av att de deltagit i verkstadsverksamheten så till vida att de har fått tid att lära känna sig själv och lyssna på vad det är de egentligen vill göra. Innan verkstadstiden har kvinnorna fått utså många förväntningar från samhället om vad man som ung kvinna borde vara. Det visade sig att kvinnorna har börjat må bättre efter att de började medverka i verkstadsverksamheten, detta tack vare bl.a. rutiner och den stödande atmosfären på verkstaden. Resultatet visar också att kvinnorna har framtidsplaner och drömmar om hur deras framtid ska bli och vad de vill studera, alternativt arbeta med i framtiden. Verkstäderna har möjliggjort att kvinnorna fått tid på sig att reflektera kring sin egen identitet och sina egna behov. Alla dessa faktorer har bidragit till att alla informanter har upplevt eller upplever verkstadstiden som en positiv tid i livet. Sammanfattningsvis kan sägas att avhandlingens slutsats är att de unga kvinnor vars intervjuer har analyserats i denna avhandling och som deltagit i verkstäder ser positivt på verksamheten och att de upplever att verkstaden har gett dem mycket. Verkstäderna har varit en viktig aktör för att kvinnorna ska få en paus i sitt liv och det som känns tungt i livet och få möjlighet att reflektera över vad de önskar av framtiden. Vidare upplevs verkstaden av de unga kvinnorna som ett ställe där det finns tid att lära känna sig själv. Detta är en viktig del av det identitetsskapande som varje ung person går igenom. Verkstäderna har alltså en viktig roll i de unga kvinnornas själsliga liv, inte endast i de praktiska arrangemangen som långt handlar om att kvinnorna skapar sig en normal dygnsrytm och en fungerande vardag.
  • Sinervä, Heidi (2011)
    Den här avhandlingen handlar om lantbruksföretagare som genomgått yrkesinriktad rehabilitering. De har blivit tvungna att omskola sig till ett nytt yrke efter att de har insjuknat i yrkessjukdom eller skadat sig i ett olycksfall. Avhandlingens syfte är att öka förståelsen av hurdana erfarenheter lantbruksföretagare har av sin rehabiliteringsprocess. Rehabiliteringsätgården, i det här fallet omskolningen, baserar sig på lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Materialet i avhandlingen består av 21 livsberättelser skrivna av de rehabiliterade som genomgått omskolningen. Undersökningen är därför narrativ tili sin natur. Analysen gjorde jag med hjälp av innehållsanalys och med hjälp av att tematisera innehållet i berättelserna. Tematiseringen var en central metod genom hela analysen och fungerade som ett redskap för att beskriva och tolka materialet. Rehabiliteringsprocessen frän början till slut ser jag även som ett identitetsprojekt och en process dar de rehabiliterade har varit tvungna att göra biografiskt arbete. Jag baserar min processindelning på Corbins och Strauss (1988) defmition om att biografiskt arbete vid en krissituation i livet eller livsförändring innefattar fyra processer; kontextualisering, accepterande, återuppbyggande av identiteten och omarbetning av biografin. Jag definierar insjuknandet eller skadan som en gemensam livsförändring för de rehabiliterade. De rehabiliterade har varit tvungna att konstruera en ny eller delvis en ny biografisk identitet som stämmer överens med de nya aktuella livsförhållandena, med framtida livsförhållanden och med tidigare erfarenheter. För största delen av de rehabiliterade hade rehabiliteringsprocessen varit en positiv erfarenhet och de hade lyckats med det biografiska arbetet för att återuppbygga identiteten och omarbeta biografin. Det var bara några av de rehabiliterade som ansåg att de inte hade haft någon nytta av rehabiliteringen. Det var personer som inte hade fått arbete efter omskolningen. Positiva studieerfarenheter och att man lyckas skaffa sig en utbildning i vuxen älder har för många varit faktorer som har gett dem bättre självkänsla och ökat deras självförtroende och dessutom skapat resurser för att kunna gå vidare i livet.
  • Nordbäck, Ida (2020)
    Syftet för avhandlingen är att öka kunskap och förståelse för hur bakgrund och kulturarv kan inverka på variationer i individens personliga erfarenhetsvärld som invandrare i ett nytt land. Ökning av förståelse om världsbilden hos personer med bakgrund i kollektiva samhällen kan bidra till att främja inkluderingsmöjligheter och integration av kvotflyktingar som flyttar till Finland. Avhandlingen fokuserar på teorier som tar fasta på de sociala sammanhangens betydelser för variationer i individers sätt att tänka, känna eller handla. Metoden består av 6 stycken personliga intervjuer. Informanterna är kvotflyktingar som flytt till Finland från så kallade traditionella och kollektiva samhällen. Analysen av materialet är tematisk innehållsanalys. Resultaten för avhandlingen pekar på att förståelse för kulturella dimensioner som kan inverka på individens erfarenhetsvärld kan vara till nytta för att förklara olika utmaningar som kvotflyktingar möter vid flytt från familjecentrerade samhällen till mer individualistiska sammanhang. De individuella variationerna kunde däremot fördjupas om man vidare fokuserar på flyktingarnas egna upplevelser eller syn på majoritetsbefolkningen. Utmaningar förknippade med integrationen som kvotflyktingar upplevelser handlar i många avseenden om olikheter i världsbild som uppdagades i mötet med majoritetsbefolkningen.
  • Nordbäck, Ida (2020)
    Syftet för avhandlingen är att öka kunskap och förståelse för hur bakgrund och kulturarv kan inverka på variationer i individens personliga erfarenhetsvärld som invandrare i ett nytt land. Ökning av förståelse om världsbilden hos personer med bakgrund i kollektiva samhällen kan bidra till att främja inkluderingsmöjligheter och integration av kvotflyktingar som flyttar till Finland. Avhandlingen fokuserar på teorier som tar fasta på de sociala sammanhangens betydelser för variationer i individers sätt att tänka, känna eller handla. Metoden består av 6 stycken personliga intervjuer. Informanterna är kvotflyktingar som flytt till Finland från så kallade traditionella och kollektiva samhällen. Analysen av materialet är tematisk innehållsanalys. Resultaten för avhandlingen pekar på att förståelse för kulturella dimensioner som kan inverka på individens erfarenhetsvärld kan vara till nytta för att förklara olika utmaningar som kvotflyktingar möter vid flytt från familjecentrerade samhällen till mer individualistiska sammanhang. De individuella variationerna kunde däremot fördjupas om man vidare fokuserar på flyktingarnas egna upplevelser eller syn på majoritetsbefolkningen. Utmaningar förknippade med integrationen som kvotflyktingar upplevelser handlar i många avseenden om olikheter i världsbild som uppdagades i mötet med majoritetsbefolkningen.
  • Hiltunen, Ida (2023)
    Tutkielmani käsittelee neljän jo aikuiseksi kasvaneen sijaislapsen kielellisiä identiteettejä. Osallistujat ovat syntyneet suomenkielisille vanhemmille, mutta heidät on huostaanoton jälkeen sijoitettu ruotsinkieliseen sijaisperheeseen. Tavoitteena on selvittää, miten osallistujat näkevät itsensä suhteessa suomen ja ruotsin kieleen ja rakentaa kieliprofiili kustakin osallistujasta. Tutkimuksen huomio kiinnittyy osallistujien itsereflektioon, siihen, miten he kokevat ja määrittelevät kielelliset identiteettinsä, kielenkäyttönsä, kieliosaamisensa ja äidinkielensä. Tarkoituksena on myös selvittää, millainen merkitys kielillä on osallistujille ja mitkä tekijät ovat heidän kokemuksensa mukaan vaikuttaneet heidän kielellisiin identiteetteihinsä. Koska osallistujat käyttävän sekä suomea että ruotsia arjessaan toiminnallisen kaksikielisyyden määritelmän mukaisesti, oletin ennakkoon osallistujien kieli-identiteetin olevan kaksikielinen. Kolme suurinta teoreettista teemaa, joiden kautta lähestyn tutkimustani, ovat kielenoppiminen, kaksikielisyys ja kielellinen identiteetti. Aineistonkeruumenetelmänä toimii puolistrukturoitu haastattelu. Jokainen osallistuja on haastateltu erikseen, ja äänitallenteiden yhteiskesto on runsaat 77 minuuttia. Haastattelut sisältävät 13 etukäteen laadittua kysymystä tai kysymysryhmää, mutta valittu aineistonkeruumenetelmä mahdollistaa myös mielenkiintoisten ja tiedollisesti arvokkaiden vastausten seuraamisen ja hetkellisen poikkeamisen haastattelun rakenteesta. Litteroidut haastattelut analysoidaan sisällönanalyysia käyttäen laadullisesti ja suoria lainauksia hyödyntäen. Tulkitsen haastatteluaineistoa ja liitän tulkinnat teoriaan. Tutkimus osoittaa, että vain kaksi osallistujaa neljästä kokee itsensä kaksikieliseksi. Kaksi muuta osallistujaa eivät halua määritellä itseään tai tulla määritellyksi kielen kautta. He kokevat, ettei heillä ole kielellistä identiteettiä. Osallistujat käyttävät sekä ruotsia että suomea arjessaan, mutta se, mitä kieltä he kulloinkin käyttävät riippuu tilanteesta. Esimerkiksi julkisissa tilanteissa kieleksi valikoituu useammin suomi ja perhepiirissä ruotsi. Kolme osallistujaa nimeää ruotsin vahvemmaksi kielekseen. Yksi kokee, että ruotsi ja suomi ovat hänelle lähtökohtaisesti yhtä vahvoja kieliä, mutta se kumpi tietyssä tilanteessa on vahvempi, riippuu elämäntilanteesta ja kielen käyttömahdollisuuksista. Sama osallistuja nimeää molemmat kielet myös äidinkielikseen, kun taas kaksikielisiksi itsensä määrittävät nimeävät päinvastaisesti ainoastaan ruotsin äidinkielekseen. Neljäs kokee suomen äidinkielekseen. Traumaattiset kokemukset ja suuret elämänmuutokset lapsuudessa ovat vaikuttaneet osallistujien kielellisten identiteettien rakentumiseen. Myös osallistujien ikä huostaanoton ja uudelleensijoituksen aikaan on tekijä, joka voi selittää osallistujien välisiä eroja. Itsensä kaksikielisiksi kokevat osallistujat eivät olleet ehtineet oppia suomea ennen sijoitusta tai olivat unohtaneet suomen kielen taitonsa hetkellisesti tämän jälkeen. He ovat ottaneet sijaisperheen kielen omakseen ja tuntuvat saavan turvaa siitä, että voivat tätä nykyä määritellä itsensä kielen avulla. Kahdelle muulle rajoitettu mahdollisuus käyttää ensikieltään suomea on ollut haastavampaa, eivätkä he halua rakentaa identiteettiään muuttuvien tekijöiden, kuten kielen, varaan. He eivät ilmaise tuntevansa vahvaa sidettä kieleen, vaan suhtautuvat siihen vain kommunikoinnin välineenä.
  • Hiltunen, Ida (2023)
    Tutkielmani käsittelee neljän jo aikuiseksi kasvaneen sijaislapsen kielellisiä identiteettejä. Osallistujat ovat syntyneet suomenkielisille vanhemmille, mutta heidät on huostaanoton jälkeen sijoitettu ruotsinkieliseen sijaisperheeseen. Tavoitteena on selvittää, miten osallistujat näkevät itsensä suhteessa suomen ja ruotsin kieleen ja rakentaa kieliprofiili kustakin osallistujasta. Tutkimuksen huomio kiinnittyy osallistujien itsereflektioon, siihen, miten he kokevat ja määrittelevät kielelliset identiteettinsä, kielenkäyttönsä, kieliosaamisensa ja äidinkielensä. Tarkoituksena on myös selvittää, millainen merkitys kielillä on osallistujille ja mitkä tekijät ovat heidän kokemuksensa mukaan vaikuttaneet heidän kielellisiin identiteetteihinsä. Koska osallistujat käyttävän sekä suomea että ruotsia arjessaan toiminnallisen kaksikielisyyden määritelmän mukaisesti, oletin ennakkoon osallistujien kieli-identiteetin olevan kaksikielinen. Kolme suurinta teoreettista teemaa, joiden kautta lähestyn tutkimustani, ovat kielenoppiminen, kaksikielisyys ja kielellinen identiteetti. Aineistonkeruumenetelmänä toimii puolistrukturoitu haastattelu. Jokainen osallistuja on haastateltu erikseen, ja äänitallenteiden yhteiskesto on runsaat 77 minuuttia. Haastattelut sisältävät 13 etukäteen laadittua kysymystä tai kysymysryhmää, mutta valittu aineistonkeruumenetelmä mahdollistaa myös mielenkiintoisten ja tiedollisesti arvokkaiden vastausten seuraamisen ja hetkellisen poikkeamisen haastattelun rakenteesta. Litteroidut haastattelut analysoidaan sisällönanalyysia käyttäen laadullisesti ja suoria lainauksia hyödyntäen. Tulkitsen haastatteluaineistoa ja liitän tulkinnat teoriaan. Tutkimus osoittaa, että vain kaksi osallistujaa neljästä kokee itsensä kaksikieliseksi. Kaksi muuta osallistujaa eivät halua määritellä itseään tai tulla määritellyksi kielen kautta. He kokevat, ettei heillä ole kielellistä identiteettiä. Osallistujat käyttävät sekä ruotsia että suomea arjessaan, mutta se, mitä kieltä he kulloinkin käyttävät riippuu tilanteesta. Esimerkiksi julkisissa tilanteissa kieleksi valikoituu useammin suomi ja perhepiirissä ruotsi. Kolme osallistujaa nimeää ruotsin vahvemmaksi kielekseen. Yksi kokee, että ruotsi ja suomi ovat hänelle lähtökohtaisesti yhtä vahvoja kieliä, mutta se kumpi tietyssä tilanteessa on vahvempi, riippuu elämäntilanteesta ja kielen käyttömahdollisuuksista. Sama osallistuja nimeää molemmat kielet myös äidinkielikseen, kun taas kaksikielisiksi itsensä määrittävät nimeävät päinvastaisesti ainoastaan ruotsin äidinkielekseen. Neljäs kokee suomen äidinkielekseen. Traumaattiset kokemukset ja suuret elämänmuutokset lapsuudessa ovat vaikuttaneet osallistujien kielellisten identiteettien rakentumiseen. Myös osallistujien ikä huostaanoton ja uudelleensijoituksen aikaan on tekijä, joka voi selittää osallistujien välisiä eroja. Itsensä kaksikielisiksi kokevat osallistujat eivät olleet ehtineet oppia suomea ennen sijoitusta tai olivat unohtaneet suomen kielen taitonsa hetkellisesti tämän jälkeen. He ovat ottaneet sijaisperheen kielen omakseen ja tuntuvat saavan turvaa siitä, että voivat tätä nykyä määritellä itsensä kielen avulla. Kahdelle muulle rajoitettu mahdollisuus käyttää ensikieltään suomea on ollut haastavampaa, eivätkä he halua rakentaa identiteettiään muuttuvien tekijöiden, kuten kielen, varaan. He eivät ilmaise tuntevansa vahvaa sidettä kieleen, vaan suhtautuvat siihen vain kommunikoinnin välineenä.
  • Fransberg, Malin (2013)
    Avhandlingens bakgrund ligger i ett intresse för graffitisubkulturens genusperspektiv och hur den med olika kriminal politiska åtgärder legat i en konflikt i samhället. Dessutom är det en subkultur främst för män. Forskningsfrågan för studien är hur graffiti konstruerar identiteter bland unga män i en nolltoleransmiljö. En begreppsutredning görs mellan graffitikultur och graffitisubkultur, där den senare termen är den som används för studien. Avhandlings metodologi är etnografisk, där man samlat in observationsanteckningar genom att observera tågmålare i huvudstadsregionen under ett års tid mellan året 2011 och året 2012. Underobservationstiden samtalades med cirka 20 olika graffitimålare, var av en var en kvinna. Under fältarbetets gång kom fem olika graffitimålare att ha en betydande roll i undersökningen. Ett sekundärt material i studien är bilderna av tåggraffitin som kom att spela en viktig roll i integreringen till graffitisubkulturen. Genom materialet kom graffitisubkulturens kunskapsproduktion att ha en betydande roll i analysen. Den kunskap som hjälpte graffitimålarna att förstå det komplexa tågsystemet med dens möjligheter att måla den värdesattes allt mera inom subkulturen. Undersökningens resultat visar att nolltoleransen har haft en effekt på statussystem i graffitisubkulturen, där speciellt den synliga statusen, som består av famet, har påverkats. Eftersom graffiti tvättas snabbt bort har subkulturen börjat forma alternativa sätt att skapa fame genom graffitimedier. Samtidigt har graffitisubkulturen motsatt sig kommersialiseringen av graffitin, vilket speciellt kan uttryckas genom graffitimedier. Slutligen, har kontrollen av subkulturellt kunskap blivit betydande för graffitimålarens identitet och status, där man kan genom vetskapen om hur man kan måla tåg minimera riskerna för själva graffitimålandet.
  • Östling, Johanna Linnéa (2019)
    Avhandlingen undersöker unga kvinnors uppfattning om hälsa i relation till hälsotrender och kroppsideal. Syftet med denna avhandling är att granska den sociala kroppen som identitetsskapande och som en social konstruktion. Avsikten är att skapa en förståelse för unga kvinnors relation till hälsosamhet. De centrala forskningsfrågorna lyder: ”Vilka hälso- och kroppsideal definieras av unga hälsointresserade kvinnor?”, ”Vilka kopplingar går att dra mellan den disciplinerade vältränade kvinnan och vår samtid?” samt ”Hur framställs en hälsosam livsstil och hur kan denna förstås i relation till identitet och position i samhället?”. Avhandlingens empiriska material består av kvalitativa intervjuer med fyra finlandssvenska kvinnor i åldrarna 21–24 som definierar hälsa som ett stort intresse, som tränar på gym och som dagligen använder sig av det sociala mediet Instagram. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys, diskursanalys och kritisk diskursanalys. Det teoretiska ramverket för avhandlingen består av synen på kroppen som projekt och som en arena där samhälleliga maktförhållanden kan ta sig uttryck. De slutsatser som kunnat dras av analysen visar på att de unga kvinnorna identifierar ett samhällsideal som innefattar att vara hälsosam, träna och äta hälsosam kost. De betonar en kultur där hälsosamma vanor porträtteras som viktiga och ändamålsenliga. Den hälsosamma individen kan förstås i relation till ett prestationssamhälle och till en arbetsmarknad som glorifierar effektivitet, prestation och produktivitet. Respondenterna betonar även gråzoner gällande hälsosamhet och lyfter fram ätstörningars komplexitet. De upplever krav på att passa in i rådande kvinnliga kroppsideal och belyser ett individualistiskt samhälle. De betonar även att det är av värde att förhålla sig kritiskt till diskussioner kring hälsa som kan vara motstridiga. Avhandlingen bekräftar även tidigare forskning gällande det sociala mediet Instagram som en kanal för jämförande av kroppar.
  • Johanna Linnéa, Östling (2019)
    Avhandlingen undersöker unga kvinnors uppfattning om hälsa i relation till hälsotrender och kroppsideal. Syftet med denna avhandling är att granska den sociala kroppen som identitetsskapande och som en social konstruktion. Avsikten är att skapa en förståelse för unga kvinnors relation till hälsosamhet. De centrala forskningsfrågorna lyder: ”Vilka hälso- och kroppsideal definieras av unga hälsointresserade kvinnor?”, ”Vilka kopplingar går att dra mellan den disciplinerade vältränade kvinnan och vår samtid?” samt ”Hur framställs en hälsosam livsstil och hur kan denna förstås i relation till identitet och position i samhället?”. Avhandlingens empiriska material består av kvalitativa intervjuer med fyra finlandssvenska kvinnor i åldrarna 21–24 som definierar hälsa som ett stort intresse, som tränar på gym och som dagligen använder sig av det sociala mediet Instagram. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys, diskursanalys och kritisk diskursanalys. Det teoretiska ramverket för avhandlingen består av synen på kroppen som projekt och som en arena där samhälleliga maktförhållanden kan ta sig uttryck. De slutsatser som kunnat dras av analysen visar på att de unga kvinnorna identifierar ett samhällsideal som innefattar att vara hälsosam, träna och äta hälsosam kost. De betonar en kultur där hälsosamma vanor porträtteras som viktiga och ändamålsenliga. Den hälsosamma individen kan förstås i relation till ett prestationssamhälle och till en arbetsmarknad som glorifierar effektivitet, prestation och produktivitet. Respondenterna betonar även gråzoner gällande hälsosamhet och lyfter fram ätstörningars komplexitet. De upplever krav på att passa in i rådande kvinnliga kroppsideal och belyser ett individualistiskt samhälle. De betonar även att det är av värde att förhålla sig kritiskt till diskussioner kring hälsa som kan vara motstridiga. Avhandlingen bekräftar även tidigare forskning gällande det sociala mediet Instagram som en kanal för jämförande av kroppar.
  • Taponen, Filippa (2022)
    Eftersom människan arbetar en stor del av sitt liv påverkar organisationer hennes identiteter då identitet konstrueras i sociala sammanhang. Syftet med denna litteraturstudie är att studera identitetsarbete i organisationer, humorns roll i organisationer och humor som identitetsarbete i organisationer. Utifrån syftet bildades tre forskningsfrågor: 1) hur konstrueras identiteter i organisationer? 2) Vilken är humors roll i organisationer? 3) Hur används humor som identitetsarbete? Tidigare forskning visar att normativ kontroll från organisationer begränsar personens sätt att tänka, handla och känna genom att påverka hennes normer och värderingar, och reglerar därmed hennes identitetsarbete. Likaså kan organisationer begränsa och reglera hur organisationsmedlemmar använder sig av humor på arbetsplatsen. Humor inom arbetslivet hjälper att skapa mening, kohesion samt hierarkier, och det har en roll i välbefinnande, identitet och inlärning, med mera. Med humor kan personen förmedla identiteter: den anställda kan välja och behålla tolkningar och erfarenheter inom organisationen som hon själv föredrar och som bekräftar de egna värderingarna. Organisationens normer angående humor reglerar identitetsarbetet. Personen kan motstå organisationskontroll med hjälp av humor, till exempel genom att kritisera organisationen med ironi. Hon kan även prova olika identiteter med hjälp av humoristisk handling. Å andra sidan visar tidigare forskning att personen inte är en passiv deltagare inom identitetskontrollering, utan hon bidrar även själv i identitetsregleringen inom organisationer genom att förlöjliga eller disciplinera andra. Teorier om humor anser att humor är ologiskt och motsägbart som skapar status och hierarkier, samt fungerar som copingmekanism för att minska tristess. Avhandlingen har visat att även om det finns mycket forskning om identitet krävs det mer kritisk uppmärksamhet på hur humor bidrar i identitetskonstruktionen. Mer socialpsykologisk forskning om ämnet behövs då största delen av nuvarande forskning är organisations- eller managementstudier. Socialpsykologi som forskningsfält kan erbjuda nya synpunkter med tanke på att både identitet och humor är sociala, vardagliga och mångfacetterade fenomen, vilka både påverkar och påverkas av individen, gruppen och organisationen.
  • Rapo, Elvira (2021)
    Identitetskonstruktion är ett fenomen som har stor betydelse för vår självbild och självuppfattning med mera. Ungdomen som övergångsfas mellan barndom och vuxen ålder innebär ett språng i identitetsutvecklingen. Syftet med denna avhandling var att utreda hur identiteten konstrueras under ungdomen. Avhandlingen strävade efter att erbjuda omfattande presentationer av de komplexa begreppen identitet och ungdom som fungerade som forskningsobjekt i litteraturstudien. Socialkonstruktionismen fungerade som ett genomgående perspektiv i avhandlingen. En litteraturöversikt påvisade komplexiteten i ämnet genom Eriksons utvecklingsteori, socialiseringsprocesser, personlig och social identitet och socialkonstruktionismen. Identitetskonstruktion under ungdomen består av flera aspekter som har en inverkan på varandra och formar identitetens uppkomst och karaktär. Resultaten visade på att identitetskonstruktionen under ungdomen är beroende av personliga, sociala och samhälleliga faktorer och konstruktionen sker på dessa tre nivåer: på det personliga planet, det sociala (relationella) planet och det samhälleliga planet. Till de förklarande faktorerna hörde bland annat integration, kognitiva processer och kommunikation med jämnåriga personer.