Browsing by Subject "identitetskonstruktion"

Syftet med den här avhandlingen är att studera hur kvinnor genom narrativ ger sin klädkonsumtion mening. Forskning om kvinnor och kläder görs i flera discipliner och från olika metodologiska angreppsvinklar. Denna avhandling närmar sig ämnet genom en kombination av narrativ metod och garderobsstudie i en finländsk kontext. Fyra interjuver av kvinnor i åldern 25–30 bosatta i Helsingfors analyseras i en modesociologisk referensram. Narrativ metod är en kvalitativ metod som accentuerar individens berättelser. Genom berättelser strukturerar och ger vi mening åt våra erfarenheter. Berättelser både skapar och är vår verklighet. Garderobstudier handlar om individens förhållande till hennes garderob och dess innehåll, både kläder som används och sådana som inte används. Dessa två metodologiska tillvägagångssätt kompletterar varandra och belyser ämnen som kläder, stil, smak, kropp och identitet. Många av de teoretiska perspektiven på kläder och mode tar fasta på kläder som ett verktyg för identitetskonstruktion. Kläder är inte endast något vi klär oss i dagligen – de representerar och speglar vår identitet: vem vi är och vem vi vill vara. Vår klädsmak och våra stilistiska val är ett sätt att kommunicera vem vi är, som medlemmar av sociala grupper eller som unika individer. Genom vår klädkonsumtion kan vi också uttrycka politiska och sociala värderingar, som också de bidrar till vår identitetskonstruktion. En narrativ garderobstudie, i kombination med den modesociologiska referensramen, möjliggör en holistisk syn på kvinnor och kläder. Avhandlingen är indelad i en teoretisk del som redogör för den centrala tidigare forskning gjord på detta sociologiska område, ett avsnitt som redogör för metod och empiri, samt en analys av kvinnornas narrativ. Jag introducerar analysen med en genomgång av samtliga intervjuade kvinnors narrativ, varefter jag presenterar tre centrala teman som alla kvinnorna berörde i sina narrativ: identitet, sensoriska upplevelser och etik. Kvinnornas narrativ om deras garderober visar att de konstruerar sin identitet både genom garderobens aktivt och inaktivt använda kläder. Förutom att kläder har praktiska och sensoriska funktioner, är de för kvinnor även ett sätt att utöva intrycksstryrning: att kommunicera vem de är, vem de vill vara och vem de inte vill vara. Trots att den postmoderna kvinnan är mycket medveten om sin klädkonsumtions etiska och sociala effekter, så använder hon ändå kläder aktivt som ett sätt att konstruera identitet.

Identitetskonstruktion är ett fenomen som har stor betydelse för vår självbild och självuppfattning med mera. Ungdomen som övergångsfas mellan barndom och vuxen ålder innebär ett språng i identitetsutvecklingen. Syftet med denna avhandling var att utreda hur identiteten konstrueras under ungdomen. Avhandlingen strävade efter att erbjuda omfattande presentationer av de komplexa begreppen identitet och ungdom som fungerade som forskningsobjekt i litteraturstudien. Socialkonstruktionismen fungerade som ett genomgående perspektiv i avhandlingen. En litteraturöversikt påvisade komplexiteten i ämnet genom Eriksons utvecklingsteori, socialiseringsprocesser, personlig och social identitet och socialkonstruktionismen. Identitetskonstruktion under ungdomen består av flera aspekter som har en inverkan på varandra och formar identitetens uppkomst och karaktär. Resultaten visade på att identitetskonstruktionen under ungdomen är beroende av personliga, sociala och samhälleliga faktorer och konstruktionen sker på dessa tre nivåer: på det personliga planet, det sociala (relationella) planet och det samhälleliga planet. Till de förklarande faktorerna hörde bland annat integration, kognitiva processer och kommunikation med jämnåriga personer.

Aim. Bullying at school is a perennial problem. Bullying is a phenomenon that always leaves traces and which have long-term negative consequences. Bullying affects the individual, relationships people between, the school and also society. During the fall of 2022, it has been reported in the media cases of bullying in Finland that have ended in serious acts of violence. When the students find themselves a significant part of their everyday life at school, it is important that they enjoy school and want to go there. In addition, the school has statutory obligation to intervene immediately in the event if bullying, violence, racism or other discrimination occurs. The purpose of my study was to investigate how bullying affects students' identity and identity construction. The research questions were the following: 1) How does bullying affect students' identity? 2) How does bullying affect students' identity construction? Methods. I have carried out my study as a qualitative literature review. The featured articles were included according to predetermined selection criteria. The final research material consisted of five scientific articles that I analyzed through thematic content analysis and two different steps. In the first step I have analyzed and summarized the research material according to an article summary and in the second step I then made a meaningful summary where I categorized the central content of the articles in relation to my research questions. Results and conclusions. In the final analysis process, five main theme areas emerged on how bullying affects students' identity and identity construction. Thematic areas were the following;appearance and body hatred, self-esteem and sense of worthlessness, closeness and social relationships, normal and deviant, socially interacting and personal characters. The results show that exposure to bullying affects students' identity and identity construction in a very negative way . The participants in the studies stated that exposure to bullying led to problems with the identity construction in the form of insecurity, feelings of inadequacy, body hatred, anxiety and depression. In summary, the results demonstrate that loss of belonging, self-loathing and identity struggle followed close to the feeling of being socially discredited by classmates. The results also show that the social identity was negatively affected in that the vulnerable were often excluded from friend groups and was labeled as deviant.Bullying continued to lead to impaired adaptation to the adult role,including forming lasting relationships,integrating into working life and being financially independent .

Syftet med denna avhandling är att med hjälp av tidigare forskning undersöka vilka motiv det finns till frivilligarbete och vilka effekter frivilligarbete har på individen och i förlängningen på samhället. Att frivilligarbete hör ihop med positiva effekter på välmående har bevisats, men det förhållande som finns mellan de olika effekterna på individen har fått relativt lite uppmärksamhet i tidigare forskning. Vidare har det i tidigare forskning konstaterats att frivilligarbete är en social aktivitet där både motivation och effekter till en stor del beror på identitetskonstruktion och sociala aspekter. Därför är det relevant att se på förhållandet mellan de olika ovan nämnda aspekterna. Genom en litteraturöversikt samlas, sammanfattas och analyseras tidigare forskning. Resultatet är att de motiv en individ har till att börja frivilligarbeta ofta beror på hens sociala aspekter – vanliga motiv är till exempel viljan att höra till en grupp, individens religiösa övertygelse och relationell motivation. Frivilligarbete har positiva effekter såsom bättre mental och fysiskt hälsa, större social samhörighet och leder även till positiva följder för samhället. Relationen mellan frivilligarbetets olika effekter undersöks även i avhandlingen och visar på att frivilligarbete leder till välmående i högre grad än vad välmående leder till frivilligarbete. I framtiden kunde det vara intressant att se på hur samhället kunde stödja individer som inte har möjlighet att frivilligarbeta att skapa den möjligheten. Avslutningsvis visar alla avhandlingens fynd att det för det mesta lönar sig att frivilligarbeta.