Browsing by Subject "information"

Internet har under de senaste åren blivit vårt främsta kommunikationsmedel. Detta har även uppmärksammats av terroristgrupper och personer med en terroristisk agenda, och följaktligen har terroristiskt innehåll börjat spridas på internet, bland annat i form av propaganda samt utbildning och rekrytering av anhängare. Terrorism utgör ett allvarligt hot mot det demokratiska samhället, men åtgärder som vidtas för att bekämpa terrorism får trots allt inte inskränka de grundläggande fri- och mänskliga rättigheterna mer än vad som är nödvändigt. Avhandlingens syfte är att med hjälp av den rättsdogmatiska metoden granska hur innehåll på internet kan begränsas då syftet är att förebygga terrorism och hur detta förhåller sig till yttrandefriheten. Avhandlingen granskar hur tillgång till internet får skydd under yttrandefriheten särskilt med beaktande av spridning och mottagande av information. Vidare bedöms hur olagligt terroristiskt innehåll på internet regleras och hur regleringen förhåller sig till yttrandefrihetens inskränkningsgrunder. I avhandlingen granskas både informationsskaparnas och tjänsteleverantörernas ställning och skyldigheter. Avhandlingen innehåller tre huvuddelar. I avhandlingens andra kapitel granskas hur tillgång till internet får skydd som en grundläggande rättighet, särskilt med beaktande av yttrandefriheten. Vidare behandlas samma fråga från en människorättssynvinkel. I det tredje kapitlet beskrivs hur terroristiskt innehåll på internet kan begränsas i enlighet med strafflagen, yttrandefrihetslagen och lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Dessutom behandlas rekommendationer och linjedragningar antagna av EU och riktade till tjänsteleverantörer på internet. I det fjärde kapitlet bedöms hur åtgärderna som beskrivits i det tredje kapitlet förhåller sig till yttrandefrihetens inskränkningsgrunder. I avhandlingens slutsatser kan märkas att regleringen mestadels är enhetlig med grunderna för en inskränkning av yttrandefriheten. Emellertid har det uppmärksammats att regleringen som en helhet är en aning komplicerad, vilket kan vidare utgöra ett hot mot de grundläggande rättigheterna. Dessutom är kriminaliseringen av mottagande av utbildning för terrorismsyften exceptionell, vilket utgör en utmaning för proportionalitetskravet vid en inskränkning av yttrandefriheten. I slutet av avhandlingen behandlas även kommande lagstiftningsändringar som innebär nya utmaningar för yttrandefriheten.

The study was performed to clarify if women consumers´ objective and subjective knowledge and general attitudes to their attitude have effect, and if the attitude to the information desire about the genemodified crops (=GM-crops) has effect. The results could be utilised in the informing about the GM-crops. The about 13 000 members of Marttaliitto ry was chosen as a sample which represents Finnish women consumers. The material was collected as email survey and the female interviewees' answers that were used for analysis came altogether 2 241 pieces. In a multinomial logistic regression analysis the attitude towards the GM-crops (=the GM-attitude) as explanatory variables was obtained, subjective and objective information, general attitudes towards nature, plant breeding and organic food, and confidence to information about the GM-crops given by the journalists, researchers, the European Union and environment organisations. From demographic variables the age and the place of residence explained the GM-attitude. The information desire was explained by the GMattitude. The woman consumer's subjective and objective knowledge and the general attitudes towards nature, plant breeding and organic food affect an attitude towards the GM-crops and the attitude affects an information desire about the GM-crops. In the K-means cluster analysis it was formed based on the GM-attitude, four different women consumer segments: green opponents, green fighters, non-green supporters and acceptors. The green opponents and acceptors wanted to have information about the matter areas concerning GM-crops more than the non-green supporters and the green fighters from the segments. The results can be used as help for the communication when the women consumers informing of the matters which are related to the GM-crops. More information is wanted so there should be it easily available. To maximise the effectiveness of the communication, communication should be focused according to different consumer segments. In the future it would be interesting to know how women consumers will be reacted to the information about the GM-crops if there is information from the desired sources available. Would the women consumers use information and would they be interested in the information for real?

De västerländska kapitalistiska samhällena har övergått till en ny fas sedan 1970-talet och arbetet och produktionen har genomgått strukturella förändringar. Det har skett en övergång från det fordistiska industrisamhället, som karaktäriserades av massproduktion i stora fabriker och stabila arbetsförhållanden till postfordism som karaktäriseras av osäkerhet, instabilitet, föränderlighet och temporalitet. Målet med mitt arbete är att presentera olika teoretiska tolkningar och perspektiv som kan förklara dessa förändringar och granska hur förhållandet mellan kapitalet och arbete har fått nya former. Jag börjar min forskning med att presentera teorier som betonar ekonomiska och teknologiska faktorer i övergången till postfordism. Dessa är regleringsperspektivet, flexibel specialisering och nyschumpeterianism. Sedan presenterar jag teorier som analyserar hur kulturella och sociala faktorer har spelat en stor roll i kapitalismens förändringar. Här utgår jag från Michael Hardt och Antonio Negris nymarxistiska teorier i verket Imperiet. I det andra kapitlet granskar jag informationaliseringen av kapitalismen. Hur förändras kultur, idéer och information till ekonomiskt värde inom postfordismen? Jag presenterar Karl Marx värdeteori från verket Kapitalet och hans teori om det allmänna intellektet från verket Grundrisse och beskriver hur dessa teorier har inspirerat nymarxistiska teorier och begrepp som försöker förklara den förändrade kapitalistiska produktionen. Mitt mål är att skapa en bild av den mångsidiga debatten gällande postfordism. Till sist beskriver jag nya fenomen i arbetslivet såsom prekarisering, uberisering och performativt arbete Hurdana nya krav uppstår för arbetarna i den nya produktionen? På vilka sätt formas individers subjektivitet så att de är kreativa och produktiva arbetare? På vilket sätt har värdeskapandet spridit sig utanför arbetsplatsen och arbetstiden och hur har arbetslivets krav börjat omfatta alla livsområden? Dessa frågor försöker jag besvara med utgångspunkt i nymarxistiska teorier och speciellt Eetu Virens , Jussi Vähämäkis och Maurizio Lazzaratos forskning kring ämnet. Kapitalismens strukturförändring har skett både på grund av kapitalets krav för ökad tillväxt och arbetarnas egna behov för mer autonomi och flexibilitet inom arbete. Arbetet har blivit mer demokratiskt och mindre hierarkiskt, men samtidigt kan man påstå att den kapitalistiska värdeackumulationens logik har genomsyrat allt flera sfärer av människolivet och därmed har autonomin för subjekten som sociala aktörer minskat. Förhållandet mellan kapitalet och arbetet är dynamiskt, vilket betyder att produktionen förändras kontinuerligt. Det behövs en pluralitet av mångsidiga teorier då man granskar nya former av produktion. Produktionen av värde inom den informationella kapitalismen sker i hela samhället och en stor del av arbetet är obetalt. Eftersom den konkreta arbetstiden slutar att fungera som mått för värde, så behövs det nya former för kompensering av arbetarnas produktiva insats. Den förändrade kapitalismen kräver nya politiska lösningar som ifrågasätter lönearbetets centrala position i samhället.