Browsing by Subject "inramningsteorin"

Under de senaste åren har samhällsvetare i Norden visat ett ökat intresse för hur socialt arbete framstår i nyhetsmediers behandling. En förklarande faktor för denna ökning av intresse är mediernas växande betydelse i dagens informationssamhälle och en allt mera betydande maktposition. Nyhetsmedias informationsspridning påverkar både direkt och indirekt läsaren eller tittaren när de formar sina åsikter och sin uppfattning om verkligheten. Centrala teorier inom detta ämne och i denna avhandling är inramningsteorin och agendasättande journalistik. Syftet med studien är att undersöka hur finländsk media framställer bristen på socialarbetare. Ytterligare forskas vilka aktörer som ges utrymme i medias rapportering om socialarbetarbristen. Forskningsmaterialet inför denna avhandling består av nyhetsskrifter producerade av Helsingin Sanomat, Hufvudstadsbladet och YLE under tidsperioden 1 januari 2018 till 17 november 2020, totalt 84 stycken. Denna studie utgår från både en kvalitativ och en kvantitativ analys, med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. I sin helhet stämmer studiens resultat överens med tidigare forskning och teori om ämnet. De kvalitativa och kvantitativa resultaten stämmer överens och stöder varandra. Finländsk nyhetsmedia skriver en hel del om bristen på socialarbetare, dock oftast ur en negativ, konstaterande, infallsvinkel, det vill säga ram. Jämfört med de andra medier, var HBL den mest konsensusbaserade. Ett nytt och centralt forskningsresultat som lyfts upp i studien och som svarar på den andra forskningsfrågan är att media inte tillräckligt skiljer mellan första- och andrahandsinformation då man framställer bristen på socialarbetare. Detta är en väsentlig brist i medias rapportering om socialarbetarbristen eftersom det i många fall förblir oklart om aktörer som ges utrymme i artiklar blivit direkt intervjuade eller om journalisten hämtat informationen från andra källor och kontexter. Andra ramar förutom, negativ, positiv och neutral, som åtskiljes var, arbetsförhållanden, strukturell förändring, ekonomi och problemlösningsfokus. Sammanfattningsvis kan man konstatera att detta är ett intressant område som både väcker medias och allmänhetens intresse. I rådande Corona-situationen ökar behovet på välfärdsstatens socialservice ytterligare. Studiens resultat ger både stöd åt tidigare forskning samt kommer med nya forskningsresultat. Intressanta ämnen för fortsatt forskning är att utföra källanalys gällande medias rapportering om socialt arbete, speciellt med tanke på att i denna studie framkom att andra- och förstahandskällor inte åtskiljs tillräckligt då man framställer bristen på socialt arbete.