Browsing by Subject "internet"

Syftet med min studie är att undersöka på vilket sätt barns tvåspråkighet diskuteras på tidskriften Vauvas webbplats. Jag har därför analyserat både tidskriftens egna internetartiklar och relevanta diskussioner på webbplatsens diskussionsforum. Jag är intresserad av vilka teman som dyker upp gällande barns tvåspråkighet och ifall dessa teman är samma i artiklarna och på diskussionsforumet. Mina forskningsfrågor är: 1. Hur diskuteras tvåspråkighet hos barn i tidskriften Vauvas onlineartiklar? 2. Hur diskuteras barns tvåspråkighet på tidskriften Vauvas diskussionsforum? 3. Hurdana likheter och skillnader framträder mellan hur tidningen diskuterar barns tvåspråkighet och hur läsarna gör det? Detta är en kvalitativ studie där jag arbetat med materialet systematiskt genom att organisera och kategorisera det samt bildat mig en uppfattning av materialet genom att undersöka vilka skillnader och likheter det går att urskilja i det. Jag har använt mig av tematisk analys och har därmed granskat vilka återkommande teman angående barns tvåspråkighet som förekom i materialet. Resultatet visar att artiklarna målar upp en allmänt positiv bild av barns tvåspråkighet, vilket också gick att finna i diskussionstrådarna på forumet, där två ofta förekommande motiveringar var att språken är en viktig kulturell faktor samt att tvåspråkighet förknippas med sociala och kognitiva fördelar. På forumet fann jag två kategorier där tvåspråkighet problematiseras: vissa språk anses mer nyttiga än andra samt att språkutvecklingen kan hämmas av flerspråkighet. Att pedagoger är medvetna om hurdana attityder t.ex. föräldrar har gentemot tvåspråkighet ger dem ett perspektiv som kan hjälpa dem stöda tvåspråkiga barns utveckling, synliggörandet av språklig mångfald samt samarbetet mellan daghem och föräldrar.

Concern about global warming can lead to climate change anxiety, a form of anxiety characterized by excessive worry about the climate crisis and associated consequences on the natural world and human society. It has been suggested by previous research that humor can be used to manage feelings of anxiety. This study seeks to determine if this phenomenon can be applied specifically to climate change anxiety. The research combines a comprehensive literature review with an online survey that leveraged climate change themed internet memes as a proxy for humor to gather opinions about the intersections between these two topics. The survey data supplemented claims made by existing literature, indicating that climate change themed internet memes and humor in general can be useful coping mechanisms to mitigate feelings of climate anxiety. The survey was completed by 93 respondents; most of these participants were women, located in the US, and/or between the ages of 20 and 29. Results from the survey showed that people tend to feel best about their environmental anxiety when they are taking active steps to solve the problem. Conscious decisions such as reducing waste or participating in activist movements are easier to recognize and self-report than more passive coping skills. Reliance on humor was reported as a supplementary coping skill, but many respondents indicated that looking at humorous climate change themed memes did influence their feelings about climate change overall. The scope of this study was relatively small in scale, therefore the results presented in this thesis may not be indicative of broader social trends and likely require further research.

Le but de ce travail est de comparer les manières dont les tutoriels internet et les manuels favorisent le développement des compétences lexicales et grammaticales des apprenants finnophones. Dans une première partie théorique, nous remettons dans la perspective historique les relations qui existent entre didactique des langues et technologie, jusqu’aux dernières évolutions d’aujourd’hui marquées par le processus de digitalisation et de généralisation de l’usage d’internet. Puis, nous présentons plusieurs classifications des usages d’internet en classe de langue avant de concentrer notre analyse sur l’utilisation des tutoriels et du manuel. Notre analyse porte plus précisément sur le développement de la compétence lexicale et de la compétence grammaticale. Le corpus retenu est constitué du manuel Escalier, d’un tutoriel de vocabulaire Quizlet et de deux tutoriels de grammaire trouvés sur les sites internet suivants : Français interactif et Français facile. L’analyse est constituée d’une première comparaison entre les deux supports, manuel et tutoriels. Un deuxième niveau de comparaison est mis en place entre les recommandations de la recherche pour le développement des deux compétences et la façon dont le manuel et les tutoriels internet les prennent en compte. Pour chaque compétence considérée, lexicale et grammaticale, nous partons de sa définition et des recommandations faites par les chercheurs pour leur développement. A l’issue de ces comparaisons, nous remarquons qu’internet offre des possibilités de développement intéressantes mais que ces pistes ne sont pas sans risque. De plus, le potentiel d’internet reste souvent sous-exploité. En conclusion, nous constatons que les tutoriels et les manuels se complètent dans leur réponse à la problématique du développement des compétences lexicales et grammaticales des apprenants de français. Toutefois leurs réponses restent, au vu des chercheurs, insuffisantes. Cependant, le développement d’internet pourrait permettre d’améliorer l’efficacité de cette réponse. Ceci pourtant n’est possible que si internet est utilisé de manière complexe. Au long de cette étude, nous avons remarqué que perspective actionnelle, digitalisation et socio-constructivisme tendraient à ne considérer l’apprentissage d’une langue que comme l’acquisition d’une technique qui doit s’inscrire dans le monde réel par des actions.

Denna avhandling behandlar kvinnliga finländska journalisters upplevelser av näthat. Fenomenet drabbar många grupper i samhället, men särskilt utsatta är personer som verkar i offentligheten. Det står klart att journalister av båda könen möter hat i samband med arbetet, men kvinnliga journalister möter i större grad sexualiserat hat. Näthatet är inte enbart bekymmersamt för de drabbades del, utan också från ett bredare samhälleligt perspektiv. Detta eftersom det riskerar att leda till självcensur och därigenom till att färre röster hörs i den offentliga diskussionen. Avhandlingen utforskar journalisternas erfarenheter av näthat och utreder vilka konsekvenser näthatet haft dels på ett yrkesmässigt plan, dels på ett personligt plan. En central frågeställning är huruvida näthatet lett till utövande av självcensur. Den teoretiska diskussionen kretsar kring att begreppsligt klargöra vad hatretorik är och belysa det komplexa förhållandet mellan hatretorik och yttrandefrihet, som åtnjuter ett starkt skydd. Detta innebär utmaningar i strävan att stävja förekomsten av hatretorik. I takt med internets utbredning har bedömningen av yttrandefrihetens gränser blivit en allt mer komplicerad uppgift. Studiens empiriska material utgörs av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnliga journalister, som verkar i olika positioner inom press, radio och tv på olika håll i Finland. Av resultaten framgår det att deltagarna mött varierande former av näthat, från öknamn och nedsättande kommentarer till våldtäkts- och mordhot. Invandrings- och flyktingfrågor är teman som med hög sannolikhet triggar näthat, följt av exempelvis feminism. Vidare framgår tydliga upplevelser av sexualiserat hat och sexism. Studien visar att näthatet i allmänhet inte lett till utövande av självcensur, men likväl att detta inträffat för en deltagares del. Det framgår att näthatet även kan ha en provocerande och därigenom sporrande verkan att bita sig fast i ämnen, trots risken för negativa följder. Avhandlingen bidrar med ökad förståelse om de reaktioner känslor som kan väckas av näthat och om de konsekvenser näthatet kan ha. Med detaljerade beskrivningar breddar avhandlingen kunskapsläget om näthat riktat mot en yrkesgrupp, som spelar en mycket central roll för informationsförmedlingen i samhället och därigenom för demokratin. Förbättrad insyn i journalisters upplevelser av näthat gör det lättare att bedöma på vilket sätt de som utsätts kunde stödas och kan sporra till diskussion om hur näthatet effektivare kunde tacklas.

Facebook är ett social nätverk som har sedan dess lansering år 2004 blivit mycket populärt. Facebooks popularitet har väckt intresse hos forskare som sedan undersökt samband mellan användningen av Facebook och t.ex. personlighetsdrag, psykiskt välmående, anknytningsmönster o.s.v. Flera forskare har påpekat möjliga problem som kan uppkomma då internet används och att flera av dessa problem är kopplade till de sociala delarna internet erbjuder, t.ex. sociala nätverk. Människan har ett behov av att kommunicera och vara i närheten av andra människor. Det har även undersökts i fall behovet av kommunikation och närhet är en medfödd egenskap hos människan. Avhandlingen granskar olika forskningsprojekt som gjorts om Facebookanvändning och dess möjliga påverkan på människans välmående. Resultaten tyder på att Facebook anses vara ett effektivt och informationsrikt kommunikationsverktyg, men samtidigt kan användningen av Facebook orsaka psykiska störningar, internetberoende och en mängd andra problem för människans välmående. Dessa problem verkar beröra mest tonåringar men enbart få utvecklar problematisk användning av sociala nätverk.

Internet har under de senaste åren blivit vårt främsta kommunikationsmedel. Detta har även uppmärksammats av terroristgrupper och personer med en terroristisk agenda, och följaktligen har terroristiskt innehåll börjat spridas på internet, bland annat i form av propaganda samt utbildning och rekrytering av anhängare. Terrorism utgör ett allvarligt hot mot det demokratiska samhället, men åtgärder som vidtas för att bekämpa terrorism får trots allt inte inskränka de grundläggande fri- och mänskliga rättigheterna mer än vad som är nödvändigt. Avhandlingens syfte är att med hjälp av den rättsdogmatiska metoden granska hur innehåll på internet kan begränsas då syftet är att förebygga terrorism och hur detta förhåller sig till yttrandefriheten. Avhandlingen granskar hur tillgång till internet får skydd under yttrandefriheten särskilt med beaktande av spridning och mottagande av information. Vidare bedöms hur olagligt terroristiskt innehåll på internet regleras och hur regleringen förhåller sig till yttrandefrihetens inskränkningsgrunder. I avhandlingen granskas både informationsskaparnas och tjänsteleverantörernas ställning och skyldigheter. Avhandlingen innehåller tre huvuddelar. I avhandlingens andra kapitel granskas hur tillgång till internet får skydd som en grundläggande rättighet, särskilt med beaktande av yttrandefriheten. Vidare behandlas samma fråga från en människorättssynvinkel. I det tredje kapitlet beskrivs hur terroristiskt innehåll på internet kan begränsas i enlighet med strafflagen, yttrandefrihetslagen och lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Dessutom behandlas rekommendationer och linjedragningar antagna av EU och riktade till tjänsteleverantörer på internet. I det fjärde kapitlet bedöms hur åtgärderna som beskrivits i det tredje kapitlet förhåller sig till yttrandefrihetens inskränkningsgrunder. I avhandlingens slutsatser kan märkas att regleringen mestadels är enhetlig med grunderna för en inskränkning av yttrandefriheten. Emellertid har det uppmärksammats att regleringen som en helhet är en aning komplicerad, vilket kan vidare utgöra ett hot mot de grundläggande rättigheterna. Dessutom är kriminaliseringen av mottagande av utbildning för terrorismsyften exceptionell, vilket utgör en utmaning för proportionalitetskravet vid en inskränkning av yttrandefriheten. I slutet av avhandlingen behandlas även kommande lagstiftningsändringar som innebär nya utmaningar för yttrandefriheten.

Objectives. Online communication has become central for adolescents’ everyday lives during the last two decades. Because friendships are vital for psychosocial development in adolescence, it is important to know how online communication affects adolescents’ friendships. The topic has been researched via four hypotheses. The Displacement hypothesis suggests that online communication is harmful for real-life friendships, whereas the Stimulation hypothesis claims that the internet is a useful environment to maintain real-life friendships. The Rich Get Richer hypothesis suggests that people who already have good existing friendships, will benefit most from online communication. The Social Compensation hypothesis suggests that internet gives possibility for socially inhibited people to make friends. Methods. Articles were searched with terms adolescent + online communication + friendship and adolescent + online communication + well-being. The topic narrowed down to 10-20-year-old adolescents and their friendships. Online communication was defined primarily as instant messaging but also some research that included other ways of online communication in addition to instant messaging were included. Results and Conclusions. The research so far has shown support mostly to the Stimulation and the Rich Get Richer hypothesis, but also some support to the Social Compensation hypothesis. Online communication increased the quality of existing friendships and these effects were stronger among social adolescents compared to socially inhibited adolescents. Socially anxious and lonely adolescents seem to find online communication easier to approach than face-to-face communication. Moreover, the online communication might increase self-esteem for lonely adolescents, which in part can make it easier to form real-life friendships. These results are important to be considered when attempting to help socially inhibited adolescents, but research should also consider the findings that these adolescents might also compensate face-to-face communication with online communication. The research overall has limitations, since most of the studies are cross-sectional and measurements rely on self-evaluation. Also, the trends of online communication devices are changing constantly, and the research has not had a unified measure for online communication. In future studies, it would be important to pay more attention to the definition of online communication, and to consider the effects of communication via mobile phone and the emerging popularity of more visually oriented online communication devices.

Tutkielman aiheena ovat Kaikki meni -nimisen Facebook-sivuston meemikuvat ja niihin kytkeytyvä ironia. Sivustolla julkaistaan meemejä, joihin tekijä on digitaalisesti liittänyt pastellinsävyisen taustan päälle vanhanaikaisia kiiltokuvia sekä tekstielementtejä. Tavoitteena on selvittää, millaisia kielellisiä keinoja ironian rakentamiseen käytetään, kuinka meemin eri elementit vaikuttavat ironiseen tulkintaan ja mihin tai kehen ironia kohdistuu. Keskeisiä hypoteeseja ovat, että meemien ironia kohdistuu useimmiten tapoihin käyttää kieltä – erityisesti verkkokieltä ja tietokoneslangia –, että meemit toteuttavat inkongruenssiteoriaa, että niistä voidaan löytää kaikki ironian komponentit ja että ironinen tulkinta muodostuu kaikkien kuvan elementtien yhteisvaikutuksesta. Tutkimuksen aineistona on käytetty Kaikki meni -Facebook-sivustolla aikavälillä 4.12.2017–1.5.2020 julkaistuja internetmeemejä, joita aineisto sisältää yhteensä 150. Tutkimuksen yleisinä teoreettismetodisina lähtökohtina toimivat multimodaalinen diskurssintutkimus sekä kehyssemantiikka, joka avaa meemeihin sisältyviä erilaisia tulkinta- ja tietokehyksiä. Tutkimuksessa on hyödynnetty huumorintutkimuksen teorioita, keskeisimpänä Toini Rahdun määritelmää ja mallia ironiasta. Apuna analyysissa on käytetty satiirin, parodian ja karnevalismin käsitteitä. Keskeistä on myös ajatus meemien pyrkimyksestä vaikuttaa ympäröivään yhteiskuntaan ja kommentoida siitä lähtöisin olevia aiheita ironian keinoin. Analyysi lähtee liikkeelle muodollisten kehysten tasolta ja avaa sen jälkeen meemien eri elementtien ironisia tulkintakehyksiä sekä sana-, lauseke- ja lausetasolta löydettäviä ironian keinoja. Lisäksi työssä tarkastellaan, kuinka kielelliset tyylivalinnat vaikuttavat ironiseen tulkintaan ja kuinka ironian komponentit meemeissä ilmenevät. Tutkimuksessa osoitetaan, että hypoteesit näyttäisivät käyvän toteen: ironiaa rakennetaan erityisesti inkongruenssin avulla, meemeistä on mahdollista löytää kaikki ironian komponentit ja kaikki meemin elementit ovat olennaisia ironisen tulkinnan kannalta. Aineiston ironia kohdistuu useimmiten erilaisiin tapoihin käyttää kieltä, luonteenpiirteisiin, politiikkaan ja uskontoon. Myös intertekstuaalisuus on aineistossa vahvasti läsnä niin muiden tekstilajien upotuksen muodossa kuin esimerkiksi viittauksina meemikonstruktioihin ja muihin teksteihin. Aihetta on aiemmin tutkittu vain vähän suomen kielessä, ja internetmeemien kielellisistä ominaisuuksista on saatavilla tietoa vasta muutamasta lähteestä. Tutkielman yhtenä tavoitteena onkin avata aiheen jatkotutkimusmahdollisuuksia sekä multimodaalisen diskurssintutkimuksen hyötyä meemitutkimuksessa.