Browsing by Subject "konsumenträtt"

Avhandlingen granskar hur föregripande rätt och Legal Design kunde användas i konsumentförhållanden för att utforma ändamålsenliga och användarvänliga standardavtal som tillgodoser konsumentens behov. Metoderna granskas främst utifrån konsumentens synvinkel och således ur ett konsumenträttsligt perspektiv. Avhandlingen ligger på en värdegrund som bygger på den moderna avtalsrätten och skyddet av den svagare parten. Den vanligaste avtalsformen i konsumentförhållanden idag är standardavtal. Den utbredda användningen av standardavtal motiveras främst av ekonomiska faktorer, de är både kostnads- samt tidseffektiva. Avtalsverksamheten har följaktligen förändrats från att ha grundat sig på parternas överenskommelse, det vill säga partsviljan, till att istället grunda sig på allmänna standardavtal. Avtalsverksamheten präglas av ensidighet vilket i många fall leder till en synbar obalans i avtalsförhållandet. Standardiseringen av avtalsverksamheten har lett till att den svagare parten, det vill säga konsumenten, i de flesta fall endast har en möjlighet att antingen godkänna villkoren som sådana eller inte godkänna dem alls, och följaktligen avstå från att köpa en vara eller tjänst. Problematiken med standardvillkor i konsumentförhållanden ligger inte endast i de näst intill obefintliga möjligheterna att påverka villkoren, utan även det faktum att konsumenterna inte är intresserade av att sätta sig in i avtalsinnehållet före transaktionen. Det är allmänt känt att konsumenter inte läser standardavtal före de förbinder sig, men avtalet blir trots det bindande enligt den avtalsrättsliga principen pacta sunt servanda. Avtalsparternas jämställdhet har tydligt ifrågasatts på lagstiftningsnivå och lagstiftaren har genom olika regleringsformer haft som avsikt att balansera upp avtalsförhållandet. I avhandlingen kommer den starkare partens informationsplikt att granskas utifrån sättet på hur lagstiftaren ämnat skydda den svagare parten och ge konsumenten förutsättningar att ta ett informerat beslut baserat på den information näringsidkaren tillhandahållit. I teorin är informationsplikten ett fungerande koncept, i och med att genomsnittskonsumenten anses vara förnuftig, rimligt uppmärksam samt en försiktig aktör på marknaden. I verkligheten är konceptet om genomsnittskonsumentens tämligen orealistisk och motsvarar inte de egenskaper konsumenterna generellt besitter. I avhandlingen framförs att dagens standardavtal inte möter syftet eller målsättningen bakom informationsplikten, ej heller konsumenternas behov på tydliga och engagerande standardavtal. Mot denna bakgrund granskar avhandlingen hur föregripande rätt och Legal Design kan användas i konsumentförhållanden för att göra standardavtal mera användarvänliga och engagerande för dess användare. Den föregripande rätten och Legal Design riktar fokuset mot målsättningarna bakom lagstiftningen och genomförandet av den. Metoderna ser avtal som ett kommunikationsverktyg som tar i beaktande målsättningarna samt användarnas behov. Metoderna tillämpar bland annat människocentrerad design och ett tvärvetenskapligt förhållningssätt för att arbeta fram en avtalsform som ska vara lättförståelig och informativ, fånga läsarens uppmärksamhet samt engagera konsumenterna i avtalsprocessen. De ovannämnda metoderna har som avsikt att lösa problem före de uppstår, hur problem kan förebyggas och samtidigt skapa förutsättningar till att målsättningarna med avtalet förverkligas. I avhandlingen presenteras hur föregripande rätt och Legal Design kan användas som verktyg i avtalsverksamheten för att stärka lagstiftarens målsättningar, skapa balans i parternas avtalsförhållande samt ge mervärde för båda avtalsparterna, det vill säga konsumenten och näringsidkaren.