Browsing by Subject "ledarskap"

Ledarskap och kvalitet inom social- och hälsovård utgör stora forskningsområden. Tidigare studier om kvalitet inom äldreomsorgen har långt utgått från kliniska kvalitetsfaktorer som används inom övrig hälsovårdsforskning. Nyare studier tyder på att det finns en kunskapslucka och behov av att undersöka chefernas uppfattningar om chefsarbetet och kvalitetsutevckling för att framskrida i forskningen om kvalitetsledning inom äldreomsorgen. Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom den kommunala äldreomsorgen i Finland konstruerar kvalitetsledning samt vilka subjektspositioner de påbjuds i sitt arbete. Som teoretisk referensram användes ett socialkonstruktionistiskt och diskursivt perspektiv. Studiens material bestod av elva semistrukturerade intervjuer med chefer verksamma inom effektiverade serviceboenden, det vill säga serviceboenden för äldre med heldygnsomsorg. Cheferna kommer från tre olika kommunala organisationer i Finland. Som metodansats tillämpades kritisk diskursiv psykologi. Resultatet visar på en förståelse för kvalitet inom äldreomsorgen enligt det personcentrerade förhållningssättet. Ur materialet växte det fram två dominerande diskurser: kvalitetsledning skapat genom arbetspraktiker samt skapande och hanterande av tillgängliga resurser. Inom dessa identifierades två tolkningsrepertoarer per diskurs inom vilka cheferna påbjöds olika subjektspositioneringar. Inom den stödjande ledarskapsrepertoaren påbjöds en subjektspositionering som tillgängliga bakgrundsfigurer. Inom rutinrepertoaren påbjöds en subjektspositionering som flexibla och perspektivtagande. Inom den organisatoriska- och personalresursrepertoaren påbjöds cheferna subjektspositioneringar som bekymrade (endast i personalresursrepertoaren), engagerade och lojala eller maktlösa och otillräckliga. Cheferna har möjlighet att identifiera eller disidentifiera sig med de påbjudna subjektspositioneringarna men deras handlingsutrymme är begränsat inom de breda samhällsdiskurserna. Resultatet av motstridigheter inom och mellan diskursiva konstruktionerna och subjektspositionerna resulterade i en komplex spänning, där konstruktioner av idealet ställs mot konstruktioner av dagliga arbetspraktiker. Studien bidrar till forskningen om kvalitetsledning med en djup analys av chefers konstruktioner av kvalitetsledning och chefsarbetet inom äldreomsorgen.

De senaste årtiondena har inneburit en ökad användning av teamarbete inom organisationer, speciellt utnyttjandet av tvärprofessionella team har ökat avsevärt. Således har även forskning kring teamarbetets effektivitet ökat. Det finns mycket utförd forskning kring hur man kan stärka enskilda individer till att arbeta effektivt, men betydligt mindre forskning har fokuserat på hur man kan stärka och befrämja hela teams effektivitet. Syftet med denna avhandling är således att skapa en förståelse för vilka faktorer som kan befrämja effektivitet och innovation inom tvärprofessionella team. Avhandlingen är en litteraturstudie som huvudsakligen baserar sig på vetenskapliga journaler inriktade på teamarbete och dess effektivitet. I avhandlingen behandlas interna faktorer samt feedback som, på basis av tidigare forskning, kan konstateras ha en positiv inverkan på tvärprofessionella teams effektivitet och innovation. Som utgångspunkt i avhandlingen har teorin om teamarbetets ”Big Five” komponenter använts. Resultaten tyder på att flera faktorer inverkar på graden av effektivitet och innovation inom teamet. Teamets organisering, graden av mångfald och hur mångfald hanteras inom teamet samt teammedlemmarnas olika kunskap och färdigheter i kombination med teamets tillgängliga resurser är interna faktorer som har visat sig vara avgörande. Vilken feedback teamet erhåller för sitt arbete, samt specifikt den reflektion som sätts igång på basis av feedbacken, fungerar som en väsentlig extern faktor som bidrar till befrämjandet av teamets effektivitet. Resultaten visar även att de olika faktorerna till stor del samverkar med varandra, samt kan kopplas ihop med teorin om teamarbetets ”Big Five” grundkomponenter. Utöver de faktorer som har behandlats i avhandlingen finns det även ytterligare faktorer som kan tänkas inverka på tvärprofessionella teams effektivitet och innovation, och således är detta, tillsammans med luckorna som existerar inom forskningsområdet, något som framtida forskning kunde fokusera på.

Ledarskap inom äldreomsorgen är ett växande forskningsområde. Intresset för att utveckla effektivt ledarskap inom äldreomsorgen har ökat och det finns ett växande behov av kunskap gällande ledarskap inom äldreomsorgen. Få studier har ändå fokuserat på chefernas egna upplevelser av ledarskapsutmaningar. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen i Finland konstruerar ledarskapsutmaningar. Avhandlingens forskningsfråga är: Hur konstruerar chefer inom äldreomsorgen ledarskapsutmaningar? Avhandlingens material består av tolv semistrukturerade intervjuer som utförts med chefer inom olika kommunala äldreomsorgsorganisationer i Finland. Intervjuerna analyserades med att göra en tematisk analys med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultaten visar att cheferna inom äldreomsorgen upplever ett stort antal utmaningar i sitt dagliga arbete. Ur materialet identifierades ledarskapsutmaningar kopplat till tre huvudteman: strukturella och organisatoriska utmaningar, utmaningar i närledarskap och utmaningar inom utvecklingsarbete. De största utmaningarna under temat strukturella och organisatoriska utmaningar var brist på ekonomiska resurser och brist på personal. Resultaten visar att ekonomiska inbesparningar prioriteras framom kvalitet och i chefernas konstruktioner kunde man utläsa att det påverkar chefernas möjligheter att uppnå de kvalitativa målen inom vården. Under temat om utmaningar i närledarskap uttalades det ständigt växande administrativa uppgifterna och bristande stöd som en stor utmaning eftersom det försvårar målet att vara en närvarande chef. Under temat utmaningar inom utvecklingsarbetet konstruerade cheferna vårdyrkets låga status som en stor utmaning. I resultaten framkom det att det krävs förändringar inom branschen för att hålla kvar och locka ny personal och för att kunna erbjuda kvalitativ vård inom äldreomsorgen. Avhandlingen bidrar med kunskap om hur cheferna själva konstruerar ledarskapsutmaningar. Ofta förs diskussion och beslut görs på ett plan där man inte lyssnar på dem som arbetar på gräsrotsnivå. De som arbetar inom äldreomsorgen tampas med krav på ekonomiska inbesparingar och krav på effektivering av verksamheten samtidigt som det ställs krav på att höja på vårdens kvalitet och erbjuda en personcentrerad vård för de äldre. Min studie bidrar till att öka förståelsen för chefernas roll i branschen.

Interaktionen mellan ledarskap och arbetshälsa är ett mindre utforskat område och speciellt studier om ledarskap inom socialt arbete är ovanliga. Socialbyråns arbetsmiljö är ett återkommande forskningsområde inom socialt arbete. Tidigare forskning är inriktad på hur de anställda på socialbyrån hanterar den utmanande arbetsmiljön och de problem som finns där. Intresset för välbefinnandet hos personer i arbetslivet har ökat samtidigt som psykisk ohälsa blivit allt vanligare. Syftet med föreliggande pro gradu-avhandling är att undersöka arbetshälsa och gott ledarskap inom vuxensocialarbete samt vilka positiva effekter ett gott ledarskap kan ha på anställdas arbetshälsa. Genom att tillämpa positiv psykologi som perspektiv i avhandlingen möjliggörs ett fokus på det som är bra och gott i denna interaktion mellan ledarskap och arbetshälsa utan att helt förbise de utmaningar som finns. Forskningsfrågorna som ställs är 1: Hur beskrivs bra arbetshälsa inom vuxensocialarbete? 2: Hur beskrivs bra ledarskap inom vuxensocialarbete? och 3: Vilken betydelse tillskrivs ett gott ledarskap för en god arbetshälsa? Att studera ledarskapets positiva inverkan på arbetshälsan hos de anställda i kontexten av en socialbyrå ökar förståelsen för hurdant ledarskap de anställda anser att är gott. De anställda på en socialbyrå består av socialhandledare, socialarbetare och ledande socialarbetare. Materialet består av fyra gruppintervjuer med anställda på en socialbyrå, totalt åtta informanter. Som analysmetod används kvalitativ innehållsanalys. Resultaten har visualiserats i tre bilder enligt de forskningsfrågor som ställs i föreliggande avhandling. Fyra aspekter som informanterna i avhandlingen anser höra till en bra arbetshälsa är kompetens, arbetsgemenskap, flexibilitet och autonomi. I ett gott ledarskap ser de substanskunskap, flexibilitet, närvarande och förtroende som centrala aspekter. Slutligen i ett gott ledarskap för arbetshälsan återfinns fyra aspekter: flexibelt, skapar arbetsgemenskap, närvarande och kompetent. Resultaten visar på betydelsen för de anställdas arbetshälsa då en socialbyrå som arbetsplats har en funktionell dialog och närvarande kolleger och närchefer. De kontinuerliga förändringarna i samhället gör också att det sociala arbetets utformning ständigt förändrar sig. Det medför nya utmaningar för den offentliga socialservicens arbetsprocesser och socialbyråns anställda. De anställda på socialbyrå behöver tillräckligt med tid för sina egna relationer med sina kolleger och närchefen, inte enbart tillräcklig tid för arbete med klienter. Den ledande socialarbetaren har möjlighet att utgöra ett stort stöd och starkt bidra till sina medarbetares arbetshälsa om den ledande socialarbetare får tillräckligt med tid och utrymme för det. Ett gott ledarskap tillskrivs en stor betydelse för en bra arbetshälsa.

A good occupational health is what every human wish for. Because people spend a lot of their time at the workplace the concept occupational health is an important factor to consider as a leader. Also due to a raise in the retairement age and changes in worklife, occupational health has become a current and known topic at workplaces. Occupational health refers to wellbeing at work and that an employee should experience physical, psychological and social wellbeing at the workplace. In this study the teachers occupational health is in focus. This study aims to find out wether a headmaster conducting a healthpromoting leadership would be of advantage for the teachers, when it comes to experiencing a good occupational health. It also aims to find out if teachers have any certain expectations regarding healthpromoting leadership and what thoughts they have conserning the topic occupational health and their own experienced occupational health. Background and contextual research consist of theory and previous studies on leadership, leadership in schools, healthpromoting leadership, educational leadership and occupational health. The thesis is a qualitative research project with a phenomenograpic perspectiv. The data was collected in fall 2019 and the sample consisted of eight teachers from swedishspeaking schools in the south of Finland. The data was collected through semistructured interviews and was later on analysed with help of inductive content analysis. The result refers to that most of the teachers have sometime during their career experienced a minor setback concerning their occupational health and consider therefore a healthpromoting leadershipstyle to be desireble. The teachers expectations are many and individual. Their expectations refer to being present, structured and flexible, and communicativ as a headmaster. Characteristics of the headmaster that the teachers refer to as being important for their occupational health are trust, honesty and personality. Other important leadership qualities for a headmaster to have is to give support and structure, and to be good at allocating resources and time. The research result can hopefully contribute to a better occupational health for the teachers true healthpromoting leadership. In addition, the result can give an indication, not only to the headmasters, but also to municipalities and state institutions, concerning what has to be accomplished and altered within education for the teachers to achieve a good and sustainable occupational health.

Min magisteravhandling är en studie om en teaterproduktion av DuvTeatern. Studien fokuserar på jubileumsföreställningen I det stora landskapet – en sagolik familjekrönika, som haft sin urpremiär 26 oktober 2019 på Svenska Teatern. Syftet med den här studien är att beskriva hur man med hjälp av ledarskap kan tillgängliggöra teaterverksamhet för skådespelare med funktionsvariationer. Mina forskningsfrågor är: vilka faktorer är betydelsefulla för att främja tillgänglighet i en teaterproduktion? Hur syns strävan för tillgänglighet i DuvTeaterns arbetssätt under repetitioner och föreställningar? Hurdant ledarskap används i produktionen och vad innebär ledarskap i det här sammanhanget? För avhandlingen har jag använt etnografiska forskningsmetoder. Med hjälp av deltagande observationer, intervjuer och diskussioner med DuvTeaterns ledning har jag samlat in mitt material som jag sedan analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För analysen har jag specifikt letat efter olika arbetssätt som används av DuvTeatern för att göra teaterverksamhet tillgängligt. Jag har också lagt fokus på hur ledningen ser på sitt eget ledarskap och vilken betydelse ledarskapet har då det gäller tillgänglighet. Mina resultat har jag delat in i fem olika betydelsefulla arbetssätt. Jag har också samlat ihop ett sjätte kapitel om övriga arbetssätt. De här kategorierna är tid, grupparbete, samarbete, improvisation och kommunikation. De faktorer som gör ett teaterarbete tillgängligt i DuvTeatern, möjliggörs av ledarskapet i verksamheten. I DuvTeatern kan finns det olika typer av ledarskap. I min avhandling har jag valt att dela in ledarskapet i ledare i det konstnärliga arbetet och assistenter som leder det praktiska arbetet. Det krävs noggrann planering av både det praktiska och det konstnärliga arbetet för att göra teater tillgängligt. Min avhandling är en beskrivning om hur DuvTeatern arbetar för att göra teater tillgängligt. Det viktigaste med min forskning är bidraget till funktionshinderforskningen och en utökad kunskap om vad kan vara bra att tänka på då man leder en teatergrupp med funktionsvariationer.

Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie, vars syfte är att producera kunskap om den sociala interaktionens, speciellt kommunikationens, karaktäristiska drag i relationen mellan arbetstagare och närchefer i en socialjourskontext. Arbetets teoretiska utgångspunkter består av teorier om samverkan mellan den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga, dialogens potential i arbetslivet och närchefers möjligheter att stödja arbetstagares välmående och funktionsförmåga enligt en integrativ modell för autentiskt ledarskap. Empirin består av sju individuella intervjuer med socialarbetare som representerar tre nationella socialjourer. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Avhandlingens forskningsfrågor är; 1) vilka förutsättningar anser socialarbetarna att arbetsförhållandena på socialjourerna skapar för social interaktion mellan närchefer och arbetstagare? 2) vilken betydelse anser socialarbetarna att den sociala interaktionen mellan närchefer och arbetstagare har för arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga? 3) hur anser socialarbetarna att närcheferna skulle kunna främja en god social interaktion mellan sig och arbetstagarna? En del informanter ansåg att skiftesarbetet i sig begränsar närchefernas och arbetstagarnas förutsättningar för social interaktion, men största delen ansåg att förutsättningarna är beroende av bägge parters insatser i frågan. Trots olika synsätt, upplevdes närcheferna har ett större ansvar i frågan än arbetstagarna på grund av närchefernas maktposition. Kvaliteten på den sociala interaktionen ansågs vara av stor betydelse för arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga. Informanterna upplevde att brister i interaktionen försämrar arbetsgemenskapens arbetsprestation och arbetsengagemang, begränsar förutsättningarna för kompetensutveckling och inverkar negativt på arbetsplatsens sociala relationer och sociala klimat. Däremot upplevdes en god social interaktion stödja arbetsgemenskapen inom dessa områden. Informanterna ansåg att närcheferna kan främja en god social interaktion mellan sig och arbetstagarna genom att stödja arbetstagarnas delaktighet, inflytande, kompetensutveckling och möjligheter till dialog på arbetsplatsen samt sträva efter att utveckla tillitsfulla, ömsesidiga och jämställda relationer till dem. Vidare önskades närchefernas tillgänglighet, närvaro på kontoret, deltagande i klientarbetet och aktivt stödjande av arbetstagarna i deras arbete. Resultaten av studien tyder på att socialjourer skulle kunna gynnas av att kritiskt granska arbetstagares och närchefers nuvarande förutsättningar för social interaktion och behandla deras betydelse inom arbetsgemenskapen. Informanternas upplevelser av och synsätt på temat framstod som snarlika, något som möjligtvis kan förklaras med socialjourernas motsvarande kommunikationskanaler. Genom att skapa förutsättningar för en diskuterande och öppen kommunikationskultur och främja goda sociala relationer och ett stödjande socialt klimat på arbetsplatsen, kan hela arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga stödjas.

Mitt syfte med denna avhandling är att utifrån tidigare forskning redogöra för 1) hur kreativitetsprocessen ser ut i teamarbete, 2) faktorer som verkar hämmande på denna kreativitetsprocess och 3) faktorer som verkar gynnande på denna sociala kreativitetsprocess i team. I dag genomgår såväl arbetslivet som marknaden en snabb förändring. Kreativitet är centralt för att organisationen ska kunna anpassa sig till omgivningar och marknader i förändring och för att organisationen genom kreativitet kan uppnå innovation och framgång. Kreativt arbete genomförs ofta i team. En litteraturgenomgång har visat att kreativitet i teamarbete är ett mångfacetterat fenomen som inte har en entydig definition. Med kreativitet i organisationskontext avses ett fenomen där ett team eller en arbetstagare utvecklar en för organisationen användbar och lämplig metod, idé eller produkt. Det finns vissa specifika faktorer som verkar hämmande på idégenereringsprocessen i teamarbete. Bland de centrala hämmande faktorerna är individens brist på inre motivation för kreativ idégenerering och hens oförmåga att kunna beakta andra teammedlemmars perspektiv och idéer. En brist på stöd och feedback från organisationen och ledarskapet verkar även negativt på kreativitetsprocessen i teamarbete. Däremot verkar en stark inre motivation för kreativt arbete, en mångfald av perspektiv hos teammedlemmarna och en god förmåga att kunna beakta dessa andra perspektiv främjande på kreativitetsprocessen i teamarbete. Teamet bör ha tillräckligt med handlingsfrihet i processen och en uppfattning om att kreativitet kommer att uppskattas inom organisationen. Ledarskap som betonar relationerna i organisationen stärker personligt initiativtagande och därmed också kreativiteten bland arbetstagarna. Fortsatta studier om hur processen och kommunikationen ser ut i teamarbete under kreativ idégenerering skulle behövas för att man ska kunna skapa en fördjupad uppfattning om de hämmande faktorerna och om hur dessa kan elimineras.

Mål. Syftet med avhandlingen är att ta reda på ledarskapets roll när arbetsplatsmobbning förekommer. Detta görs för att få en djupare förståelse för hur ledarskapet kan påverka arbetsplatsens välmående. Avhandlingen undersöker även ledarskapsstilars inverkan på arbetsplatsmobbning och vilka konsekvenser arbetsplatsmobbning medför. För att uppnå syftet med avhandlingen används dessa två forskningsfrågor: Forskningsfråga 1: Vad har ledarskapet för inverkan på arbetsplatsmobbning? Forskningsfråga 2: Vilka konsekvenser medför arbetsplatsmobbning? Teoridelen baserar sig på relevanta begrepp för avhandlingen. Dessa begrepp definieras för att ge en djupare förståelse för temat. Begreppen är arbetsplatsmobbning, ledarskap, psykisk hälsa, konflikt, bristfällig konflikthantering, ledarskapsstilar, hantering av arbetsplatsmobbning och arbetsplatsmobbningens följder. Metoder. Denna avhandling var en systematiskt orienterad litteraturstudie. Syfte var att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa litteratur inom fältet ledarskap och arbetsplatsmobbning. Målet var att komma fram till en slutsats på basis av tidigare empiriska studier. Det analyserade materialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar, vilka valts utgående från systematiska sökningar i olika forskningsdatabaser. Resultat och slutsatser. Resultatet för avhandlingen visar att ledarskapet har en stor inverkan och roll när det gäller arbetsplatsmobbning. Olika ledarskapsstilar har även en inverkan på arbetsplatsmobbning och arbetsplatsmobbning medför diverse konsekvenser. Dessa konsekvenser påverkar individen, men också hela arbetsplatsen. Uppskattning av humor kan även ha en inverkan på huruvida personer upplever att de blir utsatta för mobbning.

This master’s thesis was written in association with University of Helsinki’s SATSA-project (Social and cultural sustainability in ECEC) and explores how directors of early childhood education understand sustainability and what responsibility they address themselves in maintaining socially and culturally sustainable organization cultures in their respective kindergartens. Sustainability issues are highly significant within today’s society and the policy for ECEC also emphasizes sustainability to a high degree (Utbildningsstyrelsen, 2022). It appears that the role of directors of ECEC has not been examined to any larger extent from a sustainability perspective in previous research. The objective of this study is to develop a deeper understanding for organization cultures and leadership in ECEC and the relationship between them from a sustainability perspective. Based on this objective the following research questions were formulated: 1. How do directors of early childhood education describe a sustainable organization culture? 2. What responsibility do directors of early childhood education address themselves in maintaining socially and culturally sustainable organization cultures? To answer these research questions the study was carried through with a qualitative method and phenomenography as the research approach. The data consists of seven recorded and transcribed interviews with directors of ECEC. These half-structured interviews were carried out remotely with directors from several kindergartens around Svenskfinland. The data was analysed with a phenomenographic analysis process inspired by Dahlgren and Johnsson (2019). The results of the study showed that directors of ECEC described sustainable organization cultures by focusing on cultural and social aspects such as structures, agreements, diversity, connection, open communication, and well-being. They pointed out economic and ecological aspects of sustainability to a lesser extent. The result also showed wide descriptions of areas of responsibility. The directors saw themselves having an important role in maintaining socially and culturally sustainable organizations cultures by taking care both of their own and their staff’s well-being and by maintaining structures in their respective kindergartens. They saw presence, availability, cooperation with the staff and a responsibility of the big picture as their significant roles in maintaining the organization cultures. To be able to understand the broad role of directors of ECEC in their work, it needs to be looked at from a sustainability perspective. Furthermore, the implementation of sustainability in organization cultures could be clarified for example with the help of educating the directors. This way the directors could form a unified vision on what sustainability could implicate in an early childhood education context from a leadership perspective.