Browsing by Subject "livskvalitet"

Bakgrund: Flera unga och vuxna med ADHD lever med försämrad livskvalitet. Försämrad livskvalitet beror huvudsakligen på ADHD-symtomens inverkan på olika delområden av personens liv, så som vänskapsrelationer, arbete, skolgång, psykisk hälsa och självbild. Den medicinska behandlingsformen är den förhärskande, men är inte särskilt effektiv för vuxna med ADHD. Det finns dock forskning som visar att psykosociala behandlingsmetoder förbättrar olika delområden av livskvalitet hos unga och vuxna med ADHD. Som bak-grund till avhandlingen används den biospykosociala modellen och ICF-klassificering. Syfte: Mitt syfte med denna avhandling är att se på hur olika psykosociala behandlingsmetoder inverkar på livskvaliteten hos unga och vuxna med ADHD. Resultat: Psykosociala behandlingsmetoder har en positiv effekt på förbättringen av livskvalitet hos unga och vuxna med ADHD. De olika behandlingsmetoderna förstärker personens koncentrationsförmåga, impulskontroll och prioritering, men hjälper även att bygga upp bättre självbild och förbättra välbefinnandet.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka eventuella variationer och samverkanseffekter ur ett intersektionellt perspektiv vad gäller den upplevda livskvaliteten bland mathjälpsmottagare. Det analyserade materialet (N=829) består av svaren på en enkätundersökning som utfördes i två brödköer i Helsingfors hösten 2016. Enkäten som användes under materialinsamlingen var en vidareutvecklad version av enkäten i forskningsprojektet Huono-osaisin Suomi 2012-2013 som undersökte mathjälpsmottagares livskvalitet i flera brödköer runtom i Finland. Syftet med undersökningen år 2016 var bl.a. att undersöka mathjälpsmottagarnas attityder och välfärd. Avhandlingens teoretiska ramverk baserar sig på teorier om livskvalitet och intersektionalitet. Fokus i avhandlingen är speciellt på identitetskategorierna kön, medborgarskap och utbildning och dessas betydelse för variationer i upplevd livskvalitet samt samverkanseffekter mellan dem. Som analysmetod har deskriptiva statistiska analyser samt logistisk binär regressionsanalys använts. Undersökningens resultat tyder på att det finns både skillnader och samverkan mellan olika identitetskategorier och upplevd livskvalitet bland mathjälpsmottagare. Männens livskvalitet påverkas i högre grad av de identitetskategorier som inkluderats i analysen än vad det gör bland kvinnorna. Medborgarskapet ser ut att inverka märkbart på den upplevda livskvaliteten på flera livskvalitetsområden och på ett sätt som verkar gå emot teoretiska antaganden om att livskvalitén är sämre hos personer som inte är infödda finländare. Avhandlingen avslutas med en kritisk diskussion om begränsningar och fördelar med att beakta ett intersektionellt perspektiv då kvantitativt data insamlat bland utsatta grupper analyseras.

Kvalitetsfrågor är ett centralt forskningsområde gällande arbetet som utförs inom barnskyddsenheter. Få tidigare studier inom ämnet har ändå riktat in sig på specifikt handledarnas perspektiv på kvalitet och deras problematiseringar av kvalitetsfrågor i arbetet. Syftet med den här undersökningen har därmed varit att undersöka handledares uppfattningar om kvalitet i arbetet på barnskyddsenheter samt granska på vilka sätt handledarna problematiserar kvalitetsfrågor inom arbetet. Forskningsfrågorna för avhandlingen är följande: 1) Hur uppfattas kvalitet i arbetet av handledarna? 2) På vilket sätt framkommer förståelse kring skillnaden mellan servicekvalitet och livskvalitet i handledarnas uppfattningar om kvalitet? 3) Vilka problematiseringar tar handledarna upp kring kvalitetsfrågor och utvärdering av kvalitet? Materialet bestod av 21 semistrukturerade intervjuer som utfördes med handledare som arbetar inom två olika barnskyddsenheter i Finland. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten tyder på att handledarna i huvudsak uppfattar kvalitet genom att beskriva vikten av rutiner, regelbundenhet och gemensamma spelregler, genom barnens och ungdomarnas delaktighet i arbetet, stämningen och den fysiska miljön på enheten samt handledarnas egna färdigheter och kunnande. Handledarnas egna färdigheter kan urskiljas såväl i deras teoretiska färdigheter som i deras förmåga till självreflektivitet. Rutinerna och strukturerna uppfattas av handledarna ge upphov till en grundläggande trygghetskänsla hos ungdomarna och också bidra till ett fungerande kommunikations- och informationsflöde. Resultaten tyder på att handledarna har en relativt bred uppfattning om vad kvalitet i arbetet innefattar och kan även urskilja skillnader mellan såväl servicekvalitet som livskvalitet i arbetet. Handledarnas uppfattningar om kvalitet kopplat till servicekvalitet syns i handledarnas beskrivningar av den fysiska miljön, handledarnas teoretiska färdigheter och resursfrågor överlag inom enheten. Livskvalitet förstås av handledarna genom att de betonar vikten av stämningen på enheten, barnens och ungdomarnas delaktighet, deras trygghetskänslor och också handledarnas egna färdigheter i form av att kunna utveckla tillitsfulla relationer till dem. Handledarnas uppfattningar om kvalitet i arbetet är starkt kopplat till att resultaten av arbetet ofta syns först långt senare och att arbetet bör ha positiva effekter på barnens och ungdomarnas liv i framtiden. Detta är ett tydligt sätt som handledarna förstår vikten av livskvaliteten på. Handledarna problematiserar i viss mån kvalitetsfrågor, främst i fråga om hur man kan utvärdera kvaliteten på arbetet och vad utvärderingarna egentligen mäter. Framtida forskning kunde fokusera på att närmare undersöka handledarnas problematiseringar av kvalitet samt granska hur man kunde utveckla mera riktgivande sätt att utvärdera kvaliteten på inom barnskyddsenheterna med tanke på ungdomarnas livskvalitet.

För den här avhandlingen har äldre personer som fått fysioterapi av föreningen De Sjukas Väl i Huvudstadsregionen r.f. intervjuats. Föreningen är verksam i Helsingfors och har sedan 2011 erbjudit fysioterapi eller rådgivning i hemmet åt äldre som bor ensamma, eller vårdas av närstående i hemmet. De äldre personerna väljs ut av den svenska äldreomsorgen vid Social- och hälsovårdsverket i Helsingfors. Åldrandet har en inverkan på individers funktionsförmåga på många olika plan. Det verkar finnas en grupp äldre som är i behov av fysioterapi, samtidigt som det inte finns någon statlig aktör som erbjuder det. Hemvården har begränsat med tid och har nödvändigtvis inte resurser att hjälpa till med annat än grundläggande vårdbehov. Finland är ett välfärdssamhälle, där välmående kan påstås vara en grundläggande värdering. Studier tyder på att livskvaliteten sjunker för finländare som fyllt 80 år. Därför har det i den här avhandlingen givits en röst åt ensamboende äldre personer med nedsatt funktionsförmåga. I intervjuerna har de äldre fått berätta vad de anser sig behöva för att må bra, eller för att känna att de har en god livskvalitet. Livskvalitet kan definieras på många olika sätt. Världshälso-organisationen WHO brukar benämna fyra olika dimensioner av livskvalitet; fysisk, social, psykisk och miljö. Mer övergripande beskriver WHO från en subjektiv synvinkel att livskvalitet är individens syn på sitt eget liv, i den kultur- och värdekontext som hen lever i, i förhållande till de egna värderingarna, målen och förväntningarna som individen själv tillskriver betydelse. Syftet med den här avhandlingen var att öka kunskap kring faktorer som är av betydelse då det gäller ensamboende äldre personers livskvalitet. Målet var även att öka förståelse kring hur informanterna upplevde den typen av stöd som föreningen bistått med och vad de själva ansåg att de var i behov av. Materialet bestod av fem stycken djupgående intervjuer. Som informanter fungerade ensamboende äldre personer med olika svårigheter i vardagen. Svårigheterna var delvis en följd av den nedsatta funktionsförmågan, vilket var orsaken till att de hade fått fysioterapi från föreningen. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det som informanterna uttryckte som viktigt för deras livskvalitet och välmående var; fungerande relationer och kontakter till andra människor, möjlighet till att vara aktiv på olika sätt och en känsla av trygghet i vardagen. Alltså ganska långt det man kan tänka sig vem som helst behöva för att må bra. Konkreta faktorer som informanterna ansåg ha en inverkan på deras livskvalitet var; livsstil och händelser under livsloppet, personliga styrkor och resurser i vardagen samt samhällets stödformer. Slutsatsen var att individuell fysioterapi i hemmet som stödform var mycket uppskattad av informanterna, eftersom det hjälpte dem vara aktiva, få en bättre funktionsförmåga och lära sig förvalta de egna resurserna. Fysioterapin hade även fungerat som ett psykosocialt stöd. Sammanfattningsvis ansåg sig informanterna gynnas av mer personligt stöd på olika plan i vardagen.