Browsing by Subject "läroböcker"
Now showing items 1-8 of 8
-
Det omvända perspektivet : En normkritisk analys av läroböcker i historia för årskurserna 5 och 6. (2022)This study focuses on how Swedish-language textbooks in history describe Westerns, especially Europe and European in relation to other parts of the world. Previous research has shown that the textbooks used in Finnish schools focus on a Eurocentric view of the world. Postcolonial theory is used as background information to highlight the issue of an Eurocentric world view and what it leads to. The textbooks are analyzed using norm pedagogical theories to enlighten which norms are presented in the books. The textbooks assume that the reader is from West and that’s why norm pedagogical theory is used together with postcolonial theory. In this study two different series of books in history for grades 5 and 6 in elementary school are analyzed. The sample consists of both text- and workbooks. The method used for the sample was thematic analysis. The method is known for identifying common themes in the sample. Recurring themes confirm the Westerners superior status in the history books. The examples that are presented in the result show that people are put in unequal positions depending on where they come from. When the textbooks talk about religion they refer to Christians, the poor are described poor on a Western scale and men are still portrayed as more superior than women. The textbooks use statements that strengthen the Eurocentric world view.
-
Det omvända perspektivet : En normkritisk analys av läroböcker i historia för årskurserna 5 och 6. (2022)This study focuses on how Swedish-language textbooks in history describe Westerns, especially Europe and European in relation to other parts of the world. Previous research has shown that the textbooks used in Finnish schools focus on a Eurocentric view of the world. Postcolonial theory is used as background information to highlight the issue of an Eurocentric world view and what it leads to. The textbooks are analyzed using norm pedagogical theories to enlighten which norms are presented in the books. The textbooks assume that the reader is from West and that’s why norm pedagogical theory is used together with postcolonial theory. In this study two different series of books in history for grades 5 and 6 in elementary school are analyzed. The sample consists of both text- and workbooks. The method used for the sample was thematic analysis. The method is known for identifying common themes in the sample. Recurring themes confirm the Westerners superior status in the history books. The examples that are presented in the result show that people are put in unequal positions depending on where they come from. When the textbooks talk about religion they refer to Christians, the poor are described poor on a Western scale and men are still portrayed as more superior than women. The textbooks use statements that strengthen the Eurocentric world view.
-
(2021)Goals. The aim with the study was to examine how the textbooks in ethics follow the guidelines of the national curriculum. This is important to study since the textbooks analyzed have all been published about 10 years ago. In society there is a discussion about how worldview education should be organized, alone or together with religion education. Earlier research also shows that ethics has a great value as a subject. Methods. For my study I used a qualitative content analysis method, where I analyzed four textbooks in worldview education for grade 1-5. the textbooks are all from the series Mina och Ville, and are published between the years 2007 and 2013. I have also analyzed the different goals set up for worldview education in the curriculum for grades 1-6, and the different competences set up by the national curriculum. Results and conclusions. The analysis showed that the textbooks in worldview education follow the national curriculums goals and competences well. The textbooks are built on the national curriculum, and include many curriculum goals and competences. Even though the textbooks focus on the content of the national curriculums, there is still missing representation of different body-types and sexualities. The characters in the textbooks are two children without any disabilities, and are both white. In the photos in the textbooks many different ethnicities are shown and discussed, but nothing about different body-types or sexualities
-
(2021)Goals. The aim with the study was to examine how the textbooks in ethics follow the guidelines of the national curriculum. This is important to study since the textbooks analyzed have all been published about 10 years ago. In society there is a discussion about how worldview education should be organized, alone or together with religion education. Earlier research also shows that ethics has a great value as a subject. Methods. For my study I used a qualitative content analysis method, where I analyzed four textbooks in worldview education for grade 1-5. the textbooks are all from the series Mina och Ville, and are published between the years 2007 and 2013. I have also analyzed the different goals set up for worldview education in the curriculum for grades 1-6, and the different competences set up by the national curriculum. Results and conclusions. The analysis showed that the textbooks in worldview education follow the national curriculums goals and competences well. The textbooks are built on the national curriculum, and include many curriculum goals and competences. Even though the textbooks focus on the content of the national curriculums, there is still missing representation of different body-types and sexualities. The characters in the textbooks are two children without any disabilities, and are both white. In the photos in the textbooks many different ethnicities are shown and discussed, but nothing about different body-types or sexualities
-
Lärobokens skildring av klimatförändringen : en innehållsanalys på finska läroböcker i årskurs 5-6 (2020)Klimatångest hos barn och unga har varit ett ämne som är ett växande forskningsintresse de senaste åren. Tidigare forskning har bevisat att hur vi kommunicerar om klimatförändringen kan påverka mottagarens mentala och emotionella respons på fenomenet. Med utgångspunkten att de skildringar av klimatförändringen som barn och unga kommer i kontakt med kan delvis förklara den klimatångest de upplever, är syftet med denna avhandling att granska hur klimatförändring och hållbarhet behandlas i läroböcker. Specifikt går undersökningen ut på att kartlägga var i böckerna klimatförändring behandlas, vilka lösningar på klimatförändring som skildras och att analysera språket i läroböckerna. För att besvara dessa frågor gjorde jag innehållsanalys på fyra stycken läroböcker i omgivningslära för årskurs 5-6 i bokserien Tutkimusmatka utgiven av Otava. I analysen av läroböckerna fäste jag särskild uppmärksamhet vid huruvida texten i läroböckerna motsvarade målen för undervisning i hållbarhet enligt de finska läroplansgrunderna. I analysens resultat visade det sig att trots att läroböckerna diskuterade klimatförändringen på ett vetenskapligt och icke hotfullt sätt, var de bristfälliga i andra områden. Lösningarna och tilltalet i läroböckerna vände sig allt som oftast till läsaren som individ, och språket lade stor fokus på läsarens ansvar att sakta ner klimatförändringen. Läroböckernas texter i sig känns ännu otillräckliga för att uppfylla alla av läroplanens mål för undervisning i hållbarhet. Hur läroböckernas skeva fördelning av ansvar för klimatet påverkar elever bör ännu undersökas.
-
(2020)Tutkielman tarkoituksena on selvittää, kuinka suomenruotsalaisuutta käsitellään lukion B1-tason ruotsin oppikirjoissa. Tarkemmat tutkimuskysymykseni ovat kuinka kirjat tarkalleen määrittelevät suomenruotsalaisuuden, millaista kulttuurillista tietoa kirjat välittävät, millaisia eroavaisuuksia kirjat mainitsevat suomen- ja ruotsinkielisten välillä sekä minkälaisia eroja kirjojen välillä on. Suomenruotsalaisuuden käsittely kuuluu ainoastaan lukion kolmannen kurssin sisältöön ja oppimistavoitteisiin, minkä vuoksi tämän tutkimuksen materiaalina on käytetty pelkästään kolmannen kurssin kirjoja. Ensisijaisena materiaalina käytän tutkimuksessani kahta kirjaa, Precis- ja Fokus-sarjan kirjoja, jotka on julkaistu uusimman lukion opetussuunnitelman (LOPS 2015) jälkeen. Vertailen tutkimuksessani näitä kahta uudempaa kirjaa myös kahden vanhemman saman kurssin kirjan kanssa selvittääkseni, onko suomenruotsalaisuuden käsittelyssä tapahtunut muutosta käytössä olevan opetussuunnitelman vaihtumisen jälkeen. Vanhemmat kirjat ovat Magnet- ja Galleri-sarjojen kolmannen kurssin kirjat, jotka on julkaistu ennen uusinta lukion opetussuunnitelmaa. Aineistoa rajatakseni keskityn tutkielmassa ainoastaan kirjojen leipäteksteihin ja luetunymmärtämistehtäviin. Pois analyysistä jäävät siis kuvat, kuullun ymmärtämistehtävät ja kirjoitustehtävät. Luodakseni laadulliselle tutkimukselle tyypillisen kokonaiskuvan kirjojen sisällöstä ja pystyäkseni paremmin vastaamaan tutkimuskysymyksiin, olen käyttänyt tutkimusmetodina teemoittelua. Olen aikaisemman tutkimuksen ja käyttämäni teorian pohjalta luonut kuusi kategoriaa, joiden avulla käyn läpi kirjat ja millaista kulttuurillista tietoa ne välittävät suomenruotsalaisista ja suomenruotsalaisuudesta. Tämän jälkeen analysoin tietoa tuloksia tarkemmin aikaisemman teorian pohjalta. Tulokset osoittavat, että kirjat tarjoavat varsin kapean kuvan suomenruotsalaisuudesta. Suomenruotsalaiset määritellään kirjoissa lähinnä äidinkielensä perusteella, ja esimerkiksi identiteetin merkitystä ei juuri mainita. Suomenruotsalaista kulttuuria esitellessä kirjoissa käytetään ilmauksia, kuten ”kaikki suomenruotsalaiset”. Kirjat myös antavat lukijalle helposti kuvan, että suomenruotsalaiset perinteet ovat yhtä tärkeitä kaikille suomenruotsalaisille. Samalla kirjat tulevat luoneeksi selkeän eron suomenruotsalaisten ja suomenkielisten välille. Selkeitä eroja suomenruotsalaisuuden käsittelyyn uudempien ja vanhempien kirjojen välillä ei voida osoittaa. Näyttäisi siltä, että kirjan tekijöiden omat näkemykset kulttuuriin vaikuttavat enemmän kirjan sisältöön, kuin käytössä oleva opetussuunnitelma.
-
(2020)Tutkielman tarkoituksena on selvittää, kuinka suomenruotsalaisuutta käsitellään lukion B1-tason ruotsin oppikirjoissa. Tarkemmat tutkimuskysymykseni ovat kuinka kirjat tarkalleen määrittelevät suomenruotsalaisuuden, millaista kulttuurillista tietoa kirjat välittävät, millaisia eroavaisuuksia kirjat mainitsevat suomen- ja ruotsinkielisten välillä sekä minkälaisia eroja kirjojen välillä on. Suomenruotsalaisuuden käsittely kuuluu ainoastaan lukion kolmannen kurssin sisältöön ja oppimistavoitteisiin, minkä vuoksi tämän tutkimuksen materiaalina on käytetty pelkästään kolmannen kurssin kirjoja. Ensisijaisena materiaalina käytän tutkimuksessani kahta kirjaa, Precis- ja Fokus-sarjan kirjoja, jotka on julkaistu uusimman lukion opetussuunnitelman (LOPS 2015) jälkeen. Vertailen tutkimuksessani näitä kahta uudempaa kirjaa myös kahden vanhemman saman kurssin kirjan kanssa selvittääkseni, onko suomenruotsalaisuuden käsittelyssä tapahtunut muutosta käytössä olevan opetussuunnitelman vaihtumisen jälkeen. Vanhemmat kirjat ovat Magnet- ja Galleri-sarjojen kolmannen kurssin kirjat, jotka on julkaistu ennen uusinta lukion opetussuunnitelmaa. Aineistoa rajatakseni keskityn tutkielmassa ainoastaan kirjojen leipäteksteihin ja luetunymmärtämistehtäviin. Pois analyysistä jäävät siis kuvat, kuullun ymmärtämistehtävät ja kirjoitustehtävät. Luodakseni laadulliselle tutkimukselle tyypillisen kokonaiskuvan kirjojen sisällöstä ja pystyäkseni paremmin vastaamaan tutkimuskysymyksiin, olen käyttänyt tutkimusmetodina teemoittelua. Olen aikaisemman tutkimuksen ja käyttämäni teorian pohjalta luonut kuusi kategoriaa, joiden avulla käyn läpi kirjat ja millaista kulttuurillista tietoa ne välittävät suomenruotsalaisista ja suomenruotsalaisuudesta. Tämän jälkeen analysoin tietoa tuloksia tarkemmin aikaisemman teorian pohjalta. Tulokset osoittavat, että kirjat tarjoavat varsin kapean kuvan suomenruotsalaisuudesta. Suomenruotsalaiset määritellään kirjoissa lähinnä äidinkielensä perusteella, ja esimerkiksi identiteetin merkitystä ei juuri mainita. Suomenruotsalaista kulttuuria esitellessä kirjoissa käytetään ilmauksia, kuten ”kaikki suomenruotsalaiset”. Kirjat myös antavat lukijalle helposti kuvan, että suomenruotsalaiset perinteet ovat yhtä tärkeitä kaikille suomenruotsalaisille. Samalla kirjat tulevat luoneeksi selkeän eron suomenruotsalaisten ja suomenkielisten välille. Selkeitä eroja suomenruotsalaisuuden käsittelyyn uudempien ja vanhempien kirjojen välillä ei voida osoittaa. Näyttäisi siltä, että kirjan tekijöiden omat näkemykset kulttuuriin vaikuttavat enemmän kirjan sisältöön, kuin käytössä oleva opetussuunnitelma.
-
(2018)Språkbadselever är en del av det finländska grundskolesystemet. Deras undervisningsspråk är ett andraspråk, i detta fall svenska, vilket innebär vissa utmaningar i läsförståelsen. Läroböck-erna är det material som eleverna i dag mest arbetar med, men de svenskspråkiga läroböckerna i Finland är inte alltid skrivna för sin målgrupp, böckerna kan alltså antas ha läsförsvårande drag. Denna avhandling undersöker språkbadselevers åsikter om språket i läroböcker. Valet föll på historieböcker eftersom dessa ansetts mycket svåra att förstå. I undersökningen används två finlandssvenska läroböcker och en rikssvensk motsvarighet per stadium för att informanterna ska kunna jämföra dessa. Avhandling har tre syften. Det första är att undersöka vad språkbads-eleverna har för åsikter om språket i och uppbyggnaden av historieböckerna. Det andra syftet är att ta reda på vilka förslag de har till förbättringar för att underlätta läsandet och förståelsen. Tredje syftet är att utreda hur stor del av texten som eleverna anser att de inte förstår. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett frågeformulär och öppen diskussion med ele-verna i december 2017. Urvalsunderlaget bestod av 38 elever i årskurserna 4–5 och 7–8 från skolor i Helsingforsregionen. Samtliga informanter har deltagit i språkbadsundervisning sedan daghemmet. Resultaten visar att alla informanterna bedömer de svenskspråkiga historieböckerna som svåra, speciellt de finlandssvenska. I dem kritiseras ordvalet mest. Att lågstadieeleverna har mycket stora besvär med att förstå läroböckerna beror enligt högstadieeleverna på att språket i böcker-na är detsamma oavsett ålder, språket försvåras alltså inte med ålder utan är lika svårt obero-ende av stadium och ålder. Eleverna i årskurs 4 strök under mellan 6,9 och 26 procent av orden i texterna, de flesta i årskurs 5 mellan 6,3 och 23 procent, årskurs 8 mellan 0,4 och 5,9 procent, och årskurs 9 mellan 0,6 och 5,6 procent. De rikssvenska läroböckerna får beröm för sitt ord-val och sättet att förklara i den löpande texten. Beröm får också styckesindelningen med tydliga rubriker och underrubriker. I de finlandssvenska böckerna tycker eleverna mest om de lite längre meningarna med bindeord som förklarar och leder läsandet, de korta stackatomeningar-na i de rikssvenska läroböckerna upplevs svåra att förstå. Eleverna efterfrågar läroböcker som utgår från dem som läsare, från deras ålder, utvecklingsnivå, samt vilket sammanhang man tänkt sig att läroboken ska användas i.
Now showing items 1-8 of 8