Browsing by Subject "läromedel"

Diskrimineringsombudsmannen har gjort en undersökning år 2020 som visar att rasism och diskriminering är anmärkningsvärt vanligt inom utbildning i Finland. I denna avhandling vill jag ta reda på hur inkluderande finländska läroplansgrunder och läromedel är med tanke på olika etniciteter. Analysen består av två delar. Den första är en diskursanalys om hurdan bild som skapas av flerspråkiga elever och vilka benämningar som används om dem i Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder 2004 och 2014. Den andra delen är en multimodal analys av två läroböcker för årskurs 7–9 inom ämnet svenska och litteratur. Syftet är att studera hur stor andelen av bilder med enbart vita människor är i böckerna. Avhandlingen inleds med ett bakgrundskapitel där jag behandlar läroplansgrunderna och deras värdegrund, samt undervisning i svenska som modersmål och litteratur (SVL) och undervisning svenska som andraspråk och litteratur (S2). Därefter presenteras tidigare forskning om läroplansgrunder (Breilin 2016; Selander 2006), S2-böcker (Hägglund 2018) och övriga läroböcker (Mikander 2016; Siljala 2008). Inom avhandlingens teoretiska referensram behandlas begreppen rasism (Hall 1997; Memmi 1999; Said 1995), etnocentrism (Elmeroth 2008; Lasonen m.fl. 2009) och interkulturalitet (Lorentz 2013). Utöver referensramen presenteras även diskursanalys som metod (Bolander & Fejes 2019; Lind Palicki 2015) tillsammans med textanalys av värdeord (Hellspong & Ledin 1997) i läroplansgrunderna och en främst kvantitativ men även kvalitativ multimodal analys som metod med läroböckerna. Analysens resultat visar att det har skett positiva ändringar mellan LP2004 och LP2014. Bland annat har den exkluderande benämningen ”invandrarelev” slopats och i stället används benämningen ”flerspråkiga elever i LP 2014. Fortsättningsvis bidrar ändå båda läroplansgrunderna till rasistiska strukturer inom skolvärlden då de bl.a. skapar en bild av att flerspråkiga elever behöver utvecklas från sitt nuvarande motsatta tillstånd till att bli ”balanserade och aktiva”. Liknande ändringar går att se i de analyserade läroböckerna. Läroboken som är publicerad under LP2004:s verksamhetstid innehåller 97,22 procent bilder av enbart vita människor, medan läroboken som är publicerad under LP2014:s tid innehåller 71,43 procent bilder av enbart vita människor. Detta innebär att även om representationen av andra etniciteter har ökat råder det fortfarande en vithetsnorm även i den nyare läroboken. Avhandlingen avslutas således med en rekommendation om ökad inkludering i läromedel, samt förslag på vidare liknande forskning.

Temat för den här pro gradu-avhandlingen är läromedel för ämnet svenska som andraspråk och litteratur (förkortat svenska som andraspråk). Svenska som andraspråk är den lärokurs som elever med annat modersmål än svenska, finska eller samiska läser i svenska skolor. Det är genom det ämnet som eleverna integreras i Finland. För tillfället finns det ett enda läromedel i Finland som är avsett för ämnet svenska som andraspråk. Syftet med avhandlingen är därför att undersöka vilka läromedel lärare använder i ämnet, hurdant nytt material lärarna skulle behöva och hur och varför de anpassar läromedel från Sverige till en finländsk kontext. Undersökningsmaterialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Undervisningsarrangemangen i svenska som andraspråk varierar mycket mellan skolorna. Därför intervjuar jag tre olika lärargrupper som alla undervisar elever som följer lärokursen svenska som andraspråk. Grupperna är 1) lärare i svenska som andraspråk, 2) speciallärare och 3) modersmålslärare. Jag intervjuar tio lärare och diskuterar dessutom per e-post läromedelsvalet med tre lärare. Intervjuerna är mellan 10 och 46 minuter långa. Materialet är sedan transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Undervisningsarrangemangen varierar mellan lärargrupperna, men också inom dem. Eleverna får ibland undervisning enskilt, ibland i små grupper och ibland integrerat i modersmålsundervisningen. Analysen visar att lärarnas val av material varierar mycket och påverkas av undervisningsarrangemanget. Det som ändå främst påverkar valet av läromedel är elevens språknivå, ålder och ämneskunskap i olika ämnen. Lärarna efterlyser ett nytt läromedel t.ex. i form av en materialbank. Läromedlet borde gå att anpassa efter elevens ålder och nivå och innehålla material som behandlar flera olika läroämnen. Då lärarna använder läromedel från Sverige anpassar de vissa språkliga och samhälleliga delar till finländska förhållanden. Orsaken till anpassningen är att ämnet svenska som andraspråk ska integrera eleverna i Finland och att dessa därmed behöver kunskap om språket, samhället, kulturen och geografin i landet. Utgående från intervjuerna går det att konstatera att de svenska skolorna skulle ha bättre förutsättningar för att integrera elever om det fanns en lärarutbildning för svenska som andraspråk och finländska läromedel i ämnet. Samtidigt behövs en integrationsmodell och mer kunskap om ämnet i skolorna. Med de här åtgärderna kunde man garantera en jämställd och rättvis integration för de invandrarbarn som går i svensk skola.

Goal. The story of Ninni's Italian pattern system, which I named Italian pattern system à la Ninni, is a story of a person's enthusiasm and inspiration that is today a concept in the Swedish-speaking institutes in southern Finland. The study material that is now being developed is primarily intended for students at the Adult Education Institutes. Pattern drawing is an essential part of the clothing process. The pattern determines the appearance of the garment and how it fits the wearer. Because few women have standard measures, according to measures are used in the industry and in commercial patterns, therefore there is a need to produce patterns according to their own measures. After drawing a basic pattern, there are endless possibilities to design personal garments. The drawing of the basic pattern is a systematic process and requires clear instructions. Methods. Ninni (Jane-Ann Eager) who used the Italian pattern system she learned in her youth in Italy, had the key role in the study. I interviewed Ninni several times during the study. The course participants who attended Ninni's courses were asked to answer a questionnaire and 28 people answered the questionnaire in which the users' needs and wishes regarding a study material was examined. The last part of the study consisted of two tests of the material in practice, first on one of my own pattern drawing courses where eight women under supervision used the material. At the last stage, the material was refined after a test person independently used the material to produce a basic pattern for herself. Results and conclusions. This action research has developed a study material for the Italian pattern system. An instruction booklet was produced based on the wishes and needs of the users and Ninni. In addition to the written numbered instructions, the booklet also contains figures to support the pattern drawing. The instructions is for drawing a basic pattern. The next step would be to describe how these basic patterns are used for planning patterns for different clothes.

Tutkielmani tavoitteena on selvittää, millaisia itsearviointitehtäviä lukion vieraiden kielten ja ruotsi toisena kotimaisena kielenä oppimateriaaleissa on. Tutkimuskysymykseni ovat ”Millaisia teemoja oppimateriaaleissa nostetaan itsearvioinnin kohteeksi?” ja ”Millaisia tehtävätyyppejä käytetään näiden teemojen käsittelyyn?” Tutkimusaineistoni muodostuu yhteensä kymmenestä lukion kielten oppikirjasta, jotka on suunnattu lukion ensimmäiselle kurssille ja seuraavat lukion uusinta opetussuunnitelmaa (LOPS 2015). Oppikirjojen lisäksi aineistoon kuuluvat myös kirjoihin liittyvät opettajan materiaalit. Tutkimus on kvalitatiivinen sisällönanalyysi ja metodeina tutkimuksessa olen käyttänyt aineiston redusointia, klusterointia ja abstrahointia. Tutkimuksessa käy ilmi, että oppimateriaalien itsearviointitehtävät voidaan jakaa neljään pääryhmään sen mukaan, mitä teemoja tehtävissä käsitellään. Nämä ryhmät ovat ”Oppijan tausta”, ”Eksistentiaalinen kompetenssi”, ”Oppimistavat” ja ”Oppimisen tulokset”. Näistä ryhmistä kolmessa ensimmäisessä arviointi kohdistuu kielenoppijan yleisiin kompetensseihin, kun taas viimeisessä ryhmässä painopiste on oppijan kommunikatiivisten kielellisten kompetenssien arvioinnissa. Arvioinnissa yleisimmin käytetyt tehtävätyypit ovat avoimet kysymykset, tarkistuslista-tehtävät (eng. checklist), sekä tehtävät, joissa on erillinen arviointiasteikko (eng. rating scale). Muita aineistossa esiintyviä tehtävätyyppejä ovat monivalintatesti, pidempi reflektiivinen kirjoitustehtävä sekä kriteeripohjainen vapaa arviointitehtävä. Tehtävissä hyödynnetään myös ajatuskarttaa ja taulukkoa kysymyksiin vastaamisen tukena. Tutkimustulosten perusteella esitän, että itsearviointitehtäviä voisi kehittää vielä monipuolisempaan suuntaan. Itsearviointia voisi liittää selkeämmin osaksi esimerkiksi portfoliotehtäviä ja toteuttaa tällä tavoin suoraa tietojen ja taitojen arviointia. Käsitteet ”itsearviointi” ja ”itsearviointitehtävä” vaatisivat kuitenkin tarkempaa määrittelyä jatkotutkimuksen kannalta.