Browsing by Subject "medier"
Now showing items 1-9 of 9
-
(2018)Youtube får en allt större roll i mediesamhället och de mest synliga användarna är unga. Den här avhandlingen granskar hur Yles nyhetsredaktion Yle Uutiset rapporterar om ungas Youtubeanvändning. Forskning visar att traditionella medier tenderar att överdriva både risker och möjligheter med ungas digitala medievanor. Unga beskrivs som en enhetlig ”digital generation” och annangörs ofta i nyhetsdiskursen. Diskursen om unga och Youtube tenderar att handla om allt ifrån faror till virala klipp och kändisar. Mer sällan uppmärksammas Youtubes bredd och ungas unika erfarenheter av att nätverka, skapa och vara på Youtube. Med hjälp av kritisk diskursanalys granskar den här avhandlingen fem nyhetsartiklar som behandlar temat unga och Youtube. Alla artiklar har publicerats på Yle Uutistets webbplats under år 2017. Analyserna utförs enlig Teun A. Van Dijks modell för kritisk diskursanalys, vilket möjliggör en studie av texterna på både makro- och mikrostrukturell nivå. På makronivå undersöks texternas övergripande egenskaper och på mikronivå studeras texterna mer detaljerat, bland annat koherens, ordval och implikationer granskas. Resultaten visar att de enskilda Yle Uutiset-artiklarna i flera fall samspelar med typiska diskurser kring ungas medie- och Youtubeanvändning. I många fall uttrycker artiklarna oro för risker med Youtube och flera gånger porträtteras ungas Youtubeanvändning som en slags hysteri kring kändisar. Gemensamt för alla artiklar är att de generaliserar unga. Youtube beskrivs som ”den här generationens grej”, men ändå kommer ”generationen” inte på allvar till tals i någon av de fem artiklarna. Den här avhandlingen uppmärksammar den rapportering som beskrivs ovan, men belyser också hur medierna kan förändras. För att vi ska kunna förstå vårt föränderliga digitala mediesamhälle behövs medier som rapporterar nyanserat, aktuellt och konstruktivt.
-
(2022)År 2019 demonstrerade unga runtom i världen på grund av klimatkrisen. Finland var inget undantag, även här demonstrerade de unga. Trots att det inte var första gången de unga demonstrerat så blev året speciellt för de ungas aktivitet inom klimatrörelsen på grund av den uppmärksamheten de ungas demonstrationer fick av medier. Syftet med studien är att identifiera de ramar som finns i de utvalda finska medierna och belysa dessa ramar med exempel ur mediernas texter. Meningen med studien är att svara på frågan vilka ramar som tydligt träder fram i dessa medier då de behandlar de ungas miljödemonstationer. Syftet är att kunna definiera de viktigaste ramarna samt kunna namnge dem och svara på vilka värderingar som ligger bakom dem. Som material för studien används artiklar ur tre nationella finska tidningar, Helsingin Sanomat, Ilta-Sanomat samt Iltalehti, som behandlar de ungas miljödemonstrationer. En orsak till valet av dessa tidningar är att de har uppmärksammat de ungas klimatdemonstrationer i flera olika artiklar, vilket skapar en möjlighet att studera ramarna närmar och ger möjligheten att använda många olika artiklar som exempel i analysen. Som metod för studien har använts ramanalys, med hjälp av vilken materialet analyserats. Genom ramanalysen har det varit möjligt att hitta och identifiera de ramar som funnits i materialet. Den teoretiska referensramen har byggt på demokratiteori. Referensramen har även inkluderat teorier om deltagandedemokrati samt sociala rörelser. Demokratiteorierna har använts för att analysera ramarna samt skapa förståelse kring de ungas deltagande i demokratin genom demonstrationer samt mediernas uppfattning om de unga som en del av demokratin. I avhandlingen analyseras materialet från de utvalda tidningarna samt ges exempel på ställen i artiklarna där ramarna framkommer. I analysen identifieras och presenteras tre olika ramar. De unga som experter (ram 1), de unga som offer (ram 2) och de ungas deltagande som en del av demokratin (ram 3). Ramarna analyseras genom att granska artiklarna och deras innehåll. Som stöd för analysen av materialet används teori kring ramanalys samt teori om deltagandedemokrati. I analysen argumenteras det för att dessa tre ramar är specifikt framträdande och det pekas på de olika sätten som ramarna träder fram i texterna. I slutsatsen av avhandlingen kan konstateras att dessa tre ramar framträder tydligt i de utvalda mediernas artiklar. Dessa tre ramar kan även konstateras hänga ihop med deltagardemokratiska värderingar och kan alla konstateras hänga ihop med en positiv syn på de ungas deltagande i klimatdebatten.
-
(2017)Den här avhandlingen undersöker maktobalansen mellan polisen, medier och anarkister och hur denna maktobalans visar sig i diskursen i huvudstadsregionens mediers texter om anarkistisk aktion och polisvåld som svar på den. Som metod används kritisk diskursanalys och maktstruktursanalys i enlighet med Norman Faircloughs metod och teori. På grund av att medierna och polisen har ekonomisk makt, och stöd från staten som besitter politisk och ekonomisk makt, så kommer budskap som gynnar dem och staten att stärkas i den hegemoniska diskursen. Anarkisternas budskap och maktpositioner kommer att försvagas i den hegemoniska diskursen eftersom de motsätter sig staten och de nuvarande maktstrukturerna. En kritisk diskursanalys av Yle Uutisets artikel om polisens våldsamma intervention vid det anarkistiska evenemanget Musta Kallios öppningskonsert visar att artikelns diskurs tyder på maktobalansen mellan polisen och anarkister i förhållande till medier. Artikelns diskurs gynnar polisens maktposition. För att göra allmänna slutsatser om diskursen i medietexter skulle det krävas att fler medietexter analyseras. Den här avhandlingen skapar en metodologisk och teoretisk ram för fortsatt diskursanalys.
-
(2023)Unga konsumenter verkar idag vara mindre engagerade i och attraherade till traditionella nyhetsmedier, än tidigare generationer. Även om unga finländares medie- och sociala mediekonsumtion ökade under Covid-19 pandemin, visar rapporter som företrädde pandemin att läsandet av dagstidningar sjunkit drastiskt bland de unga åldersgrupperna. År 2017 läste enbart 17 procent av finländska tonåringar (15–19-åringar) dagstidningar dagligen. Konsumenternas beteende har förändrats på grund av den stora mängden av avgiftsfritt medieinnehåll som finns tillgängligt på webben. Det stora utbudet av avgiftsfritt innehåll har minskat konsumenternas vilja att betala för massmediernas innehåll. Traditionella mediebolag har varit tvungna att reagera på den utmanande situationen, bland annat genom att utveckla sina digitala tjänster, göra nedskärningar i kostnader, samt effektivisera sin verksamhet för att förstärka sin konkurrenskraft på mediemarknaden. De tryckta medierna har drabbats hårdast av förändringarna. Denna forskning strävar till att söka svar på hur 18-åringar idag ser på dagstidningar, samt hurdant medieinnehåll de vill konsumera och anser vara värdefullt. Studiens mål är att bidra med konkreta förslag på hur dagstidningar eller andra traditionella nyhetsmedier borde utveckla eller anpassa sin tjänst, för att locka flera unga konsumenter och även i framtiden kunna hålla kvar sin plats som en viktig samhällelig institution. I samband med den här forskningen utfördes fyra kvalitativa forskningsintervjuer med 18-åriga abiturienter vid Sibbo gymnasium. Intervjufrågorna valdes på basis av den litteratur som utgör studiens teoretiska referensram. Frågorna varierade mellan de ungas egna medie- och nyhetskonsumtionsvanor, intresseområden, upplevelser, preferenser, förväntningar och åsikter gällande nyheter. De inspelade intervjuerna tillbringade ungefär 75 minuter av material, som sedan transkriberades till text. Själva analysen är uträttad som kvalitativ textanalys av de transkriberade intervjuerna. Intervjuerna visade att dagens ungdomar konsumerar olika former av medieinnehåll flera timmar om dygnet. Ändå verkade en väldigt liten andel av denna tid gå åt till att konsumera nyhetsinnehåll, vilket talar sitt eget språk om nyheternas plats i de ungas vardag. Den låga nyhetskonsumtionen kan bero på att de unga inte upplever att nyheter erbjuder tillräcklig värde i utbyte mot de resurser de investerat i dem. Lika väl kan det handla om att redaktionerna på ett bristfälligt sätt eller helt utelämnat att kommunicera med de unga. 18-åringarna upplevde inte att mediehusen allt för väl känner igen dem som en målgrupp och ingen av unga hade varit i någon form av direkt interaktion med en nyhetsredaktion. Enbart genom direkt kommunikation kan redaktionerna bryta sig in i konsumenternas stängda sfär, påverka deras värdeskapande process och eventuellt lära sig mera om de unga konsumenterna och deras intressen. Om interaktionerna behandlas effektivt kan mediehusen aktivt och på ett direkt sätt påverka hur unga konsumenter upplever tjänsten, genom att utveckla, förbättra eller anpassa den i deras smak. Forskningsintervjuerna visade att 18-åringarna upplever skrivna artiklar via mobilen som det mest praktiska sättet att konsumera nyheter. De unga uppskattar möjligheten att konsumera nyheter när och var som helst. Enbart en bråkdel av 18-åringarnas nyhetskonsumtion skedde på sociala medier och alla informanter föredrog att få sina nyheter via andra medel. Konsumtionen kunde ske på nyhetstjänsternas webbplatser, via mobilapplikationer eller via personifierade artikelrekommendationer på Google. I dagsläget agerar konsumenter mer proaktivt genom att själva söka fram innehåll de upplever vara relevant. I och med att en stor andel av de ungas nyhetskonsumtion idag sker via sökmotoroptimerade artikelrekommendationer, blir det antagligen i framtiden ännu viktigare att skapa mer innehåll som är skräddarsytt enligt yngre publikers behov, önskemål och intressen. Väldigt få 18-åringar verkar vara beredda på att betala för sitt nyhetsinnehåll. Största delen av de unga upplever inte heller ett personligt behov för papperstidningar. För dagstidningsredaktionerna vore det därmed mest gynnsamt att i framtiden satsa allt mer resurser på sitt eget unika webbinnehåll. 18-åringar kan vara klara att betala för innehåll som inte finns gratis tillgängligt på annat håll, samt för innehåll som ger dem någon form av konkurrensfördel i jämförelse med icke-prenumeranter. En stor andel 18-åringar verkar uppleva att nyhetstjänster eller tidningsprenumerationer är dyra. Unga konsumenter är inte nödvändigtvis den mest lockande målgruppen p.g.a. deras socioekonomiska status, men mer flexibla urval av olika tjänstehelheter och förmånligare priser för unga, kunde vara nyttiga redskap för att locka unga och hjälpa dem bilda långvariga konsumtionsvanor. De unga är trots allt framtidens mediekonsumenter.
-
(2020)Syftet med den här avhandlingen är att se på hur svarta brottsoffer har representerats i tidningen New York Times under åren 1955, 1991, samt 2020. I avhandlingen ligger fokus på tre uppmärksammade brottsfall, mordet på Emmett Till 1955, misshandeln av Rodney King 1991 samt mordet på George Floyd 2020. Jag ser i avhandlingen på hur svarta brottsoffer representerats i New York Times under tre olika tidsperioder, samt hur rapporteringen kring de tre olika fallen skiljer sig från varandra. Tidigare studier visar att svarta män sällan ses som legitima offer och att svarta överlag representeras stereotypt i medier. Avhandlingen baserar sig på en kvalitativ undersökning av tre händelser som alla ledde till demonstrationer mot rasism och övervåld och som fick stor medieuppmärksamhet. Materialet i analysen består av tjugo artiklar per fall. De har analyserats utgående från ett kodningssystem som tar fasta på vem som får komma till tals i artiklarna, hur offren benämns, samt huruvida en bredare samhällsdiskussion går att skönja i artikeln. I materialet går att se hur representationen av svarta går från att vara schablonartad och stereotyp 1955, till att bli bredare och mer nyanserad 1991 och 2020. Samhällsdiskussionen är också bredare och mer balanserad i de senare fallen. Det amerikanska samhället har förändrats mycket mellan 1955 och 2020 och det syns också i materialet. Offren representeras mindre stereotypt i de senare fallen och representationen blir allt mer mångfacetterad och nyanserad. Däremot finns en del stereotypa tendenser kvar också 1991 och 2020, bland dem hur våldet mot svarta kroppar beskrivs.
-
(2020)Journalistiken genomgår en drastisk förändring i och med digitaliseringen och många av de regler och rekommendationer som tidigare präglat det journalistiska arbetet har förändrats eller upphört att existera. Det här gäller även rubriksättningen, samtidigt som rubrikens betydelse som artikelns skyltfönster enligt flera forskare har förstärkts på webben. För att läsa en artikel räcker det inte längre att bara förflytta blicken nedåt, på webben kräver det ett medvetet klick – och rubriken är allt oftare det enda som avgör huruvida vi väljer att klicka på en artikel eller bläddrar vidare på jakt efter någonting intressantare. I denna avhandling undersöks webbrubrikens roll i ett finlandssvenskt nyhetssammanhang. Studien är en induktiv kvalitativ innehållsanalys av webbrubriker på det finländska public service-bolaget Yles svenskspråkiga nyhetssida svenska.yle.fi. Syftet är att undersöka hurdana språkliga och strukturella likheter som finns i rubriker till artiklar som toppar den dagliga klickstatistiken. Studien kopplar även till det aktuella och omtalade clickbait-fenomenet genom att granska till vilken grad framåtreferering, en egenskap ofta sammankopplad med klickfiske, förekommer bland de insamlade rubrikerna. Den huvudsakliga forskningsfrågan är följande: Hurdana språkliga och strukturella likheter finns det mellan rubriker till artiklar som uppnått flest sidvisningar per nyhetsdag? och kompletteras med följande hjälpfråga: Förekommer framåtrefererande uttryck i de analyserade rubrikerna, och ifall de gör det, på vilket sätt används de? Materialet består av 105 nyhetsrubriker från tidsperioden 1/2018–1/2020 och samlades in i januari 2020. De likheter som kunde identifieras mellan rubrikerna är förekomsten av citat, personnamn, räkneord samt starka och värdeladdade ord. Därtill var en betydande andel av rubrikerna framåtrefererande och både ord- och teckenmässigt av det längre slaget. Resultaten kan tolkas som ett tecken på att läsare oftare tilltalas av personliga, berättande och beskrivande rubriker som gärna inkluderar eller engagerar dem på något sätt. Ett vardagligt och känsloväckande tilltal verkar locka bättre än väldigt sakliga och torra formuleringar. Upptäckterna är i linje med det som även tidigare forskningsresultat påvisar – att webbrubriker också på seriösa nyhetssajter alltmer går mot ett tilltal som tidigare associerats främst med tabloidpressen, en utveckling som antagligen har att göra med den hårdnade konkurrensen samt de sociala mediernas intåg och roll som primär nyhetskälla för allt fler människor. Samtidigt kan resultaten anses avspegla en ökad läsarmedverkan på webben och ett alltmer interaktivt förhållande mellan redaktion och publik.
-
(2017)Genom en litteraturöversikt av samtida studier undersöker denna avhandling hur köttets dominanta position i samhället reproduceras. Med denna analys som grund skildras även veg*anismens som en motrörelse eller utmanare av normen. Födans roll i konstruktionen av könstillhörighet diskuteras i avhandlingen utgående från samhällsvetenskapliga teorier och mediers roll i reproduktionen av könsstereotypa uppfattningar om veganismen undersöks genom en komparativ analys. Resultaten visar att köttätandet utgör en hegemonisk ideologi i det västerländska samhället. Hegemonin reproduceras genom legitimerande och positiva diskurser som bortser från köttätandets problematik. Veg*anismen möter däremot motstånd på grund av det symboliska hotet som livsstilen utgör mot köttätandet som norm. Avhandlingen visar att konstruktionen av femininitet går att koppla ihop med veg*anismen, som ofta associeras med hälsa och en smal kropp. Köttätandet har däremot ett samband med konstruktionen av maskulinitet och utgör ett sätt för en osäker maskulinitet att framhävas och åberopas. Avhandlingens resultat tyder även på att mediediskurser om veganism är präglade av sexism och könsstereotypier samt pekar ut likheter i medieskildringen av veganismen och feminismen. Slutsatsen kan dras att bägge rörelser genom en negativ medierepresentation har blivit uteslutna ur rådande maktstrukturer.
-
(2018)Att använda sociala medier som Facebook, Twitter eller bloggar som nyhetskällor blir allt vanligare. De sociala medierna har blivit plattformar för journalisterna att hitta ämnen, intervjuobjekt, citat och källor av olika slag, vilket lett till en förändrad yrkesroll. Som ett resultat av digitaliseringen och de sociala mediernas frammarsch är journalistens roll som gatekeeper i förändring: hur ska den moderna journalisten bäst nå all den information som den digitala världen i dag bjuder på och sedan snabbast forma om informationen till nyheter som engagerar och intresserar medieanvändare? I den här avhandlingen granskar jag Twitters roll i den dagliga nyhetsrapporteringen vid de två största finlandssvenska redaktionernas, Hufvudstadsbladets och Svenska Yles webbredaktioner. Med kvantitativ innehållsanalys som metod studerar jag förekomsten av Twitter-källor i ett urval artiklar vid respektive webbplats. Jag söker svar på frågorna: vilken typ av källor förekommer i form av Twitter-uppdateringar, vem det är som får uttala sig i dem och inom vilka ämnesområden Twitter främst används som källa i nyhetssammanhang. Avhandlingen bekräftar det tidigare forskning kommit fram till: användning av Twitter som nyhetskälla har blivit ett allmänt fenomen inom journalistiken och trots att användningssätten är många följer källorna lojalt samma mönster gällande ämnesområden och vem det är som får uttala sig. Det blir klart att mediehusen anser att källor av auktoritär karaktär är pålitliga att citera, oberoende om de själva direkt är kopplade till ämnet eller inte. Studien visar också att Twitter verkligen är journalisternas, kändisarnas och politikerna gemensamma nöjesfält: man citerar varandra, tweetar åt varandra och använder varandra för att bekräfta sin egen agenda. Med stor sannolikhet är det en av orsakerna till att en så stor del av ämnena de granskade Twitter-källorna tangerar är politik, sport och samhälle.
-
(2022)Den här studien tar reda på hur representationen mellan män och kvinnor ser ut på Svenska Yles utrikesredaktion. Den redaktion som granskas är Svenskfinlands enda huvudsakliga utrikesredaktion, därför är det motiverat att granska den eftersom den i praktiken har monopolstatus. Yle har en lagstadgad uppgift att värna om att sanningsenligt spegla det som sker i samhället samt jämlikhet. Kvinnor är historiskt sett underrepresenterade i nyhetsrapporteringen, både som experter och som civila röster. Den trenden har hållit i sig ända sedan dylika undersökningar började göras år 1995 i och med projektet Global Media Monitoring Project. Än i dag är en tredjedel av alla som hörs i nyheterna kvinnor. Genom en kvantitativ innehållsanalys genomförd under en konstruerad nyhetsvecka kan det slås fast att Svenska Yles utrikesrapportering inte ännu är fullt jämställd, men nog har gjort framsteg – om än rätt små. Resultatet visar att Svenska Yle placerar sig över det nationella medeltalet för antalet kvinnor i medieprodukterna. Det går också att skönja en uppgång i antalet kvinnliga experter, som de facto visar sig vara fler än antalet kvinnor som hörs i andra roller.
Now showing items 1-9 of 9