Browsing by Subject "minoritetsmedier"

Medier bär upp och existerar genom språket. Samtidigt utvecklar de också språket. För många språkliga minoriteter har det här stor betydelse. Begreppet institutionell och funktionell fullständighet kan användas för att mäta minoritetsmediers omfattning. Graden av den institutionella och funktionella fullständigheten har nämligen en inverkan på medieanvändningen. Då medieutbudet på minoritetsspråket ofta är begränsat vänder sig många personer inom de språkliga minoriteterna till medier på majoritetsspråket för att komplettera det som saknas på minoritetsspråket. Mitt syfte med denna uppsats är att klarlägga språkanvändarnas tankar kring det existerande medieutbudet på finlandssvenskt teckenspråk. Forskningsfrågan i sin tur är vad finlandssvenska teckenspråkiga anser om Yle:s programproduktioner på finlandssvenskt teckenspråk. Anser de att satsningarna är tillräckliga och riktas rätt? Metoden som används för den här uppsatsen är fokusgruppintervjuer. Fem finlandssvenska teckenspråkiga ingår i den här gruppen. Resultatet visar att finlandssvenska teckenspråkiga har en kompletterande medieanvändning. Den låga institutionella fullständigheten och den kompletterande medieanvändningen leder i sin tur till en låg funktionell fullständighet. Dock finns fler orsaker till den låga funktionella fullständigheten, inte enbart av det smala medieutbudet. Till exempel har finlandssvenska teckenspråkiga tillgång till få språkliga domäner. Resultatet visar också att finlandssvenska teckenspråkiga önskar sig ett större utbud i olika genrer. De motiverar behovet med att bristen är stor och att finlandssvenska teckenspråkiga också ska få tillgång till information på sitt modersmål. De motiverar även behovet med att det finlandssvenska teckenspråket är utrotningshotat och behöver stöd för att inte ytterligare krympa. Program riktade till barn och unga samt nyheter på finlandssvenskt är något som de önskar sig. Program i stil med Svenska Yle:s Närbild är även något som de önskade sig. Gällande förinspelade eller direktsända program samt längd och format på programmen anser de att vad som helst fungerar. Huvudsaken är enligt dem att man börjar med något. De anser också att det finns skillnader mellan teckenspråkstolkade program och program på teckenspråk. Teckenspråkstolkning är lätt att ordna samt sker på hörandes villkor. Teckenspråkiga program däremot är riktade till teckenspråkiga och sker på dövas villkor, inte hörandes. De säger att de av den orsaken väljer i första hand en teckenspråksaktör framom en teckenspråkstolk. Kvalitén på språket blir också bättre med teckenspråksaktörer. Dock är en teckenspråkstolk bättre än ingenting.