Browsing by Subject "monitoring"
Now showing items 1-9 of 9
-
(2021)Klimatkompensation har blivit ett populärt sätt för konsumenter och företag att bidra till bekämpning av klimatförändring. Klimatkompensation, dvs. köpandet av en verifierad kompensationsenhet som produceras av miljövänliga projekt runtom i världen, regleras inte på en statlig eller mellanstatlig nivå, utan regelverket runt klimatkompensation består främst av självreglerande certifieringsprogram som upprätthåller regler och processer som kompensationsprojekt måste uppfylla för att få certifikatets tillkännagivande om kompensationsenhetens trovärdighet. Kontroversen kring till förhållandet mellan klimatkompensation och lagen om penningsamlingar (863/2019) som uppstod år 2019 har resulterat i att Inrikesministeriet inlett diverse utredningar om hur frivillig klimatkompensation kunde regleras och övervakas för att säkerställa att verksamheten sker på ett tillförlitligt sett. Under utredningsprocessen har möjligheten för Konsumentskyddsmannen att funktionera som övervakande och verkställande myndighet diskuterats. Detta utgör forskningsintresset i denna studie, som försöker besvara följande fråga; vilket/vilka reglerings- och övervakningsinstrument borde myndigheterna tillämpa på den inhemska klimatkompensationsmarknaden för att säkerställa att verksamheten fyller kraven på tillförlitlig klimatkompensation? Avhandlingen granskar ämnet från perspektivet av Konsumentskyddsmannens breda övervaknings- och verkställighetsmandat under konsumentskyddslagen (38/1978) genom rättsdogmatisk metod, men analysen grundar sig främst på rättsteoretisk granskning av regleringsstrategier presenterade i den internationella rättslitteraturen. De övervaknings- och verkställighetsstrategier som identifierades i den internationella rättsliteraturen genom en systematisk litteraturöversikt är 1) vägledning och instruktioner 2) offentlig tillkänna givning av privata certifieringsprogram genom separat lagstiftning samt 3) upprättande av en registreringsskyldighet för säljare av kompensationsenheter. Dessa strategier analyseras utifrån kriterierna av effektivitet och kostnads effektivitet, samt hur de förhåller sig till den finska Konsumentskyddsmannens övervaknings- och verkställighetsmandat. Dessutom framställs minimikrav som borde uppfyllas för att effektiv övervakning och verkställighet av klimatkompenseringens legitimitet kan säkerställas. Avhandlingen finner att även om sampeln är begränsad, borde Konsumentskyddsmannen inom sin så kallade compliance-verksamhet i första hand utveckla vägledning och instruktioner till både säljare och köpare (konsumenter) av klimatkompensationsenheter för att åtgärda informationsbristen som existerar inom denna marknad. Denna vägledning bör innefatta minimikraven på tillförlitlig klimatkompensation, samt redogöra för säljarens informationsskyldighet under 6 § och 7 § av konsumentskyddslagen. Tilläggsåtgärder med att antingen offentligt implementera ett privat certifieringsprogram, eller genom upprättande av en registreringsskyldighet, borde även implementeras för att säkerställa effektiv övervakning av denna verksamhet. Dock är de två senaste åtgärderna beroende av den framtida utvecklingen av EU-rätten eftersom konsumentskydd är ett område som berörs av principen för harmonisering inom den inre marknaden. Slutsatserna är även att implementering av regleringsåtgärder för klimatkompensation kräver mer forskning av diverse juridiska faktorer som kompensationsenheter berör, samt internationellt avgörande av hur klimatkompensation borde hanteras inom de mellanstatliga utsläppsminskningsmålen.
-
(2021)Klimatkompensation har blivit ett populärt sätt för konsumenter och företag att bidra till bekämpning av klimatförändring. Klimatkompensation, dvs. köpandet av en verifierad kompensationsenhet som produceras av miljövänliga projekt runtom i världen, regleras inte på en statlig eller mellanstatlig nivå, utan regelverket runt klimatkompensation består främst av självreglerande certifieringsprogram som upprätthåller regler och processer som kompensationsprojekt måste uppfylla för att få certifikatets tillkännagivande om kompensationsenhetens trovärdighet. Kontroversen kring till förhållandet mellan klimatkompensation och lagen om penningsamlingar (863/2019) som uppstod år 2019 har resulterat i att Inrikesministeriet inlett diverse utredningar om hur frivillig klimatkompensation kunde regleras och övervakas för att säkerställa att verksamheten sker på ett tillförlitligt sett. Under utredningsprocessen har möjligheten för Konsumentskyddsmannen att funktionera som övervakande och verkställande myndighet diskuterats. Detta utgör forskningsintresset i denna studie, som försöker besvara följande fråga; vilket/vilka reglerings- och övervakningsinstrument borde myndigheterna tillämpa på den inhemska klimatkompensationsmarknaden för att säkerställa att verksamheten fyller kraven på tillförlitlig klimatkompensation? Avhandlingen granskar ämnet från perspektivet av Konsumentskyddsmannens breda övervaknings- och verkställighetsmandat under konsumentskyddslagen (38/1978) genom rättsdogmatisk metod, men analysen grundar sig främst på rättsteoretisk granskning av regleringsstrategier presenterade i den internationella rättslitteraturen. De övervaknings- och verkställighetsstrategier som identifierades i den internationella rättsliteraturen genom en systematisk litteraturöversikt är 1) vägledning och instruktioner 2) offentlig tillkänna givning av privata certifieringsprogram genom separat lagstiftning samt 3) upprättande av en registreringsskyldighet för säljare av kompensationsenheter. Dessa strategier analyseras utifrån kriterierna av effektivitet och kostnads effektivitet, samt hur de förhåller sig till den finska Konsumentskyddsmannens övervaknings- och verkställighetsmandat. Dessutom framställs minimikrav som borde uppfyllas för att effektiv övervakning och verkställighet av klimatkompenseringens legitimitet kan säkerställas. Avhandlingen finner att även om sampeln är begränsad, borde Konsumentskyddsmannen inom sin så kallade compliance-verksamhet i första hand utveckla vägledning och instruktioner till både säljare och köpare (konsumenter) av klimatkompensationsenheter för att åtgärda informationsbristen som existerar inom denna marknad. Denna vägledning bör innefatta minimikraven på tillförlitlig klimatkompensation, samt redogöra för säljarens informationsskyldighet under 6 § och 7 § av konsumentskyddslagen. Tilläggsåtgärder med att antingen offentligt implementera ett privat certifieringsprogram, eller genom upprättande av en registreringsskyldighet, borde även implementeras för att säkerställa effektiv övervakning av denna verksamhet. Dock är de två senaste åtgärderna beroende av den framtida utvecklingen av EU-rätten eftersom konsumentskydd är ett område som berörs av principen för harmonisering inom den inre marknaden. Slutsatserna är även att implementering av regleringsåtgärder för klimatkompensation kräver mer forskning av diverse juridiska faktorer som kompensationsenheter berör, samt internationellt avgörande av hur klimatkompensation borde hanteras inom de mellanstatliga utsläppsminskningsmålen.
-
(2023)Tropical coral reefs are amongst the most biodiverse and productive ecosystems on Earth. In recent decades, coral reefs have suffered an unprecedented decline in habitat-forming hard coral cover due to anthropogenic stressors, with severe impacts on ecosystem functioning and the provision of ecosystem services. Some of the pressing issues that coral reefs are facing can be mitigated through active reef restoration, such as coral transplantation, which aims to increase the hard coral cover, biodiversity, and structural complexity of a reef site. Studies on the passive benefits that increase the natural recovery potential and resilience of coral reefs following active restoration efforts remain scarce. In collaboration with Indo Ocean Project, this study aimed to compare benthic recruitment patterns between three coral sites located within the Nusa Penida Marine Protected Area, Indonesia. The reef sites included a restoration site with gardened Acropora corals, a natural site, and a rubble site that could serve as a restoration site. The experiment was conducted using standardized settlement tiles to measure and observe various response variables as indicators for the natural recovery potential and resilience capacity of the reef. The sites were also surveyed for their benthic reef cover, structural complexity, and fish abundance and community composition. The research objective was to find out how benthic recruitment patterns differ between restoration and natural reef sites, and why. The results confirm that active coral reef restoration efforts induce co-benefits in the benthic environment through enhanced structural complexity, leading to subsequent increases in overall fish abundance and particularly the number of herbivorous fish, and thus to a lower density of turf algae. These are promising findings for the later development of the reef site. The results do not imply that restoration efforts directly translate into enhanced coral recruitment or increases in crustose coralline algae abundance. However, the plentiful supply of spats observed at the restoration site indicates that local coral recruitment can improve over time after the transplanted corals have healed from transplantation stress and become fecund. Finally, the current rubble area can be expected to function as a restoration area in the future, as it appears to be within the reach of coral recruits. This study demonstrates that active coral reef restoration can yield benefits for the whole benthic ecosystem, and thereby aid recovery and strengthen resilience at localized scales. Given the accelerated rate of coral reef degradation, regular monitoring of restoration success is crucial to avoid loss of information regarding the benefits of active coral reef restoration for the fragile benthic ecosystem.
-
(2023)Tropical coral reefs are amongst the most biodiverse and productive ecosystems on Earth. In recent decades, coral reefs have suffered an unprecedented decline in habitat-forming hard coral cover due to anthropogenic stressors, with severe impacts on ecosystem functioning and the provision of ecosystem services. Some of the pressing issues that coral reefs are facing can be mitigated through active reef restoration, such as coral transplantation, which aims to increase the hard coral cover, biodiversity, and structural complexity of a reef site. Studies on the passive benefits that increase the natural recovery potential and resilience of coral reefs following active restoration efforts remain scarce. In collaboration with Indo Ocean Project, this study aimed to compare benthic recruitment patterns between three coral sites located within the Nusa Penida Marine Protected Area, Indonesia. The reef sites included a restoration site with gardened Acropora corals, a natural site, and a rubble site that could serve as a restoration site. The experiment was conducted using standardized settlement tiles to measure and observe various response variables as indicators for the natural recovery potential and resilience capacity of the reef. The sites were also surveyed for their benthic reef cover, structural complexity, and fish abundance and community composition. The research objective was to find out how benthic recruitment patterns differ between restoration and natural reef sites, and why. The results confirm that active coral reef restoration efforts induce co-benefits in the benthic environment through enhanced structural complexity, leading to subsequent increases in overall fish abundance and particularly the number of herbivorous fish, and thus to a lower density of turf algae. These are promising findings for the later development of the reef site. The results do not imply that restoration efforts directly translate into enhanced coral recruitment or increases in crustose coralline algae abundance. However, the plentiful supply of spats observed at the restoration site indicates that local coral recruitment can improve over time after the transplanted corals have healed from transplantation stress and become fecund. Finally, the current rubble area can be expected to function as a restoration area in the future, as it appears to be within the reach of coral recruits. This study demonstrates that active coral reef restoration can yield benefits for the whole benthic ecosystem, and thereby aid recovery and strengthen resilience at localized scales. Given the accelerated rate of coral reef degradation, regular monitoring of restoration success is crucial to avoid loss of information regarding the benefits of active coral reef restoration for the fragile benthic ecosystem.
-
(2020)Rise in popularity of Cloud computing has introduced new challenges for IT-governance. The multitude of different services and possible configurations Cloud providers offer can make it hard to get a comprehensive overview of the environment. To successfully govern an organisations Cloud environment it is important to be able to easily make accurate and reliable observations of the environments state, security, and changes to the configurations. This thesis takes a look into the research literature to find out what kinds of risks have been identified in governing the Cloud environment and ways to mitigate them. One of the latest advancements in improving the Cloud governance is the introduction of automated formal reasoning tools for configuration analysis. One customer case where multiple vendors are building services on multiple cloud accounts is used as an example. Architecture for application, security, and audit log collection, indexing, and monitoring is described. Special attention is given to the identity and access management requirements. The thesis concludes with the assessment of the selected approach and tools and services used to implement it. Some alternative solutions, possible improvements, and further development to the implementation are considered.
-
(2023)Machine learning (ML) systems are often deployed in complex, dynamic and uncertain environments, where their performance can degrade over time due to changes in data distribution or user behaviour. Monitoring and maintenance are essential processes to ensure the reliability and validity of ML systems in production. However, these processes pose many challenges for ML practitioners, such as choosing appropriate metrics, detecting anomalies, and deciding when to retrain models. In this thesis, we conduct a multivocal literature review to investigate the current state-of-the-art and best practices for ML model monitoring and maintenance. We aim to provide a comprehensive and systematic overview of the existing methods, tools, and challenges for ML model monitoring and maintenance, as well as to identify the gaps and future directions for research in this area. Through an examination of 28 sources, we made insights into common challenges of ML models post-deployment including but not all: concept drift, data pipeline and input data integrity, and complex models feedback loop. The corresponding monitoring and maintenance methods to mitigate some of those challenges were also extracted. In addition, we explored overall trends and demographics of the topic which show an increasing interest, as well as demonstrating how grey literature can provide practical and diverse experiences and opinions from industry practitioners.
-
(2018)This thesis considers a situation in which an economic agent has an incentive to not comply with the given regulation. Furthermore, the agent has an ability to allocate his resources in such a way that it decreases the probability of being caught for non-compliance. The economic literature on optimal enforcement uses the word 'avoidance' to refer to an activity which decreases the individual’s probability of being caught. The aim of this thesis is to analyze the optimal strategy to eradicate non-compliance when avoidance is present. A simple principal-agent scheme is introduced in order to discuss the optimal strategy to ensure the agent's compliance. Although this thesis contributes to the discussion of enforcement, the focus is not on fines. For the most part, the fine is assumed to be fixed. The analysis presented here has its interest in the optimal amount of socially harmful behavior and monitoring. The results suggest that, whenever asymmetric information and avoidance prevail, the optimal strategy to eradicate non-compliance depends on the agent's response on monitoring. If the agent's response to an increase in monitoring is to decrease his expenditure on avoidance, then the optimal restriction of the agent's harmful behavior is strict. However, if the agent's response to an increase in monitoring is to increase his expenditure avoidance, then monitoring is inefficient and it leads to an increase of potential resource waste, and for these reasons, it is optimal to relax the restricted amount of harmful behavior. The conclusion is that, whenever there is a valid reason to assume that the agent is willing to increase his expenditure on avoidance as a response to monitoring, regulators might be better off with a somewhat more lenient restriction on the amount of harmful behavior instead of a strict one.
-
(2020)Global biodiversity continues to decline. Recent reports of decline in insect abundance and biomass are concerning, given the crucial roles insects play in multiple ecosystem processes, such as pollination, nutrient cycling and as a food resource for higher trophic levels. Based on the current state of the literature, it appears that total insect abundance and biomass are in decline, but there is considerable variation in trajectories in different regions and taxa. Many studies report on either aggregated community abundance or biomass, but few have examined how closely these two variables are correlated. For example, declining trends in large-bodied species could have disproportionately large effects on total biomass, even if total abundance remained stable. This, in turn, could have substantial consequences for predators dependent on insect biomass for food. Whether studying total abundance or biomass, long-term monitoring data are essential for robust estimation of temporal trends. In my thesis, I investigated trends in macro-moth abundance and biomass using data from the Finnish moth monitoring scheme (Nocturna) over a period of 24 years (1993-2016). My main objectives were to explore whether total abundance and biomass have changed over the timeframe examined, and to estimate the degree of correlation between the two variables in these data. As is typical for monitoring programs, only counts of moth individuals have been recorded. In order to obtain information on biomass, I created a predictive model for converting the recorded abundance counts to dry biomass based on species mean wingspan and body robustness. I weighed museum collection specimens of common moth species of variable sizes, and used these data for fitting the model. Additionally, I also investigated how local weather (thermal and precipitation) conditions during the growing season and winter relate to interannual variation in total abundance. Finally, I analysed potentially informative species traits (e.g., wingspan, voltinism, overwintering stage) in relation to population trends of individual species, because such associations could be underlying change in total abundance or biomass. There was no long-term change in total macro-moth abundance or biomass over the 24-year monitoring period. Abundance and biomass were very highly correlated (r > 0.9). In terms of interannual variation, total moth abundance and biomass showed a distinctive pattern suggestive of periodicity, with peaks at approximately 10-year intervals. Local weather conditions were very weakly associated with annual change rates of total abundance, leaving the interannual pattern unexplained. Lichen-feeding and multivoltinism (multiple generations per year) were positively related to population trends, supporting earlier findings. Especially relevant to potential trends in biomass, wingspan showed no relationship with positive or negative trends, which is in line with the high correlation between abundance and biomass in this dataset. My results imply that the total abundance and biomass trends in boreal Europe diverge from those commonly reported from temperate Europe. Further research is required to shed light on factors underlying total insect abundance and biomass trends. The method I developed for converting moth abundance to biomass is applicable to similar work elsewhere.
-
(2020)Luonnon monimuotoisuus köyhtyy hälyttävää tahtia. Viimeaikaiset hyönteiskantojen vähenemiseen viittaavat tulokset ovat huolestuttavia, sillä hyönteiset ovat keskeisessä osassa useissa tärkeissä ekosysteemiprosesseissa. Hyönteiset ovat mm. tärkeitä pölyttäjiä, ravinteiden kierrättäjiä ja petoeläinten ravintoa. Tämänhetkisen tutkimuskirjallisuuden perusteella hyönteisten kokonaisrunsaus ja –biomassa vaikuttaa olevan laskussa, mutta tuloksissa on myös paljon vaihtelevuutta mm. alueittain ja eliöryhmittäin. Useat tutkimukset raportoivat kokonaisrunsauden tai –biomassan muutoksesta, mutta harva tutkimus on suoraan paneutunut siihen, kuinka suuresti nämä kaksi muuttujaa korreloivat. Jos esimerkiksi yhteisön suurikokoiset lajit vähenevät, tämä voi vaikuttaa paljon kokonaisbiomassaan, vaikka yksilömäärissä ei tapahtuisi muutosta. Tällä taas voi olla suurta merkitystä eliöille, jotka käyttävät hyönteisiä ravintonaan. Sekä kokonaisyksilömäärän että –runsauden kehitystä tutkittaessa tärkeässä roolissa ovat pitkän aikavälin seuranta-aineistot, joiden pohjalta voidaan luotettavasti estimoida trendejä. Pro gradu –työssäni tutkin yöperhosten kokonaisrunsauden ja –biomassan kehityskulkuja kansallisen yöperhosseurannan (Nocturna) aineistoa hyödyntäen. Käytössäni oli 24 vuoden aineisto vuosilta (1993-2016). Päätavoitteeni oli selvittää, onko runsaudessa ja biomassassa tapahtunut muutosta kyseisellä ajanjaksolla. Yöperhosseurannan aineistossa on tietoja lajikohtaisista yksilömääristä, mikä on tyypillistä hyönteisten seuranta-aineistoille. Jotta pystyin tutkimaan biomassaa, loin mallin, jolla muunsin aineiston yksilömääriä biomassaksi. Tämä malli perustui lajin keskimääräiseen siipikärkiväliin ja kehon rotevuuteen. Tarvitsin empiiristä aineistoa yöperhosten kuivapanoista kyseisen mallin sovittamiseen. Punnitsin tähän tarkoitukseen Suomessa yleisten perhoslajien museokokoelmiin säilöttyjä yksilöitä. Tutkielmassani tarkastelin myös, miten kasvukauden ja talven aikaiset lämpötila- ja sateisuusolosuhteet suhteutuvat yksilömäärien vuosien väliseen vaihteluun. Kokonaisrunsauden ja –biomassan kehityskulut koostuvat viime kädessä yksittäisten lajien kannankehityksistä, minkä vuoksi tarkastelin myös lajikohtaisten elinkiertopiirteiden (kuten siipikärkiväli, voltinismi, talvehtimismuoto) suhdetta lajitrendeihin. Tulosteni perusteella yöperhosten kokonaisrunsaudessa ja –biomassassa ei tapahtunut pitkän aikavälin muutosta tarkastellulla aikavälillä. Kokonaisrunsaus ja –biomassa korreloivat hyvin vahvasti (r > 0.9) aineistossani. Kokonaisrunsauden ja –biomassan vuosien välisessä vaihtelussa ilmeni (vähintään näennäistä) jaksollisuutta, jossa oli kolme huippuvuotta noin kymmenen vuoden välein. Aikasarjan pidentyessä nähdään, onko kyse todella säännönmukaisesta jaksollisuudesta. Paikalliset sääolosuhteet olivat hyvin heikosti yhteydessä runsauden vaihteluun, joten kyseisen tuloksen taustatekijät jäivät avoimiksi. Lajipiirteiden osalta havaitsin, että jäkälänsyönti ja vuotuinen monisukupolvisuus olivat yhteydessä runsastuvaan kannankehitykseen. Tämä yhteys on havaittu jo aikaisemmissa tutkimuksissa. Kokonaisrunsauden ja –biomassan välisen suhteen kannalta erityisen kiinnostava muuttuja on siipikärkiväli (joka edustaa ruumiin kokoa). Siipikärkiväli ei ollut yhteydessä lajitrendeihin, mikä sopii hyvin yhteen sen havainnon kanssa, että biomassa ja runsaus olivat hyvin korreloituneita keskenään. Yöperhosten kokonaisrunsauden –ja biomassan kehitys boreaalisella vyöhykkeellä vaikuttaa poikkeavan Länsi-Euroopan vastaavista kehityskuluista. Hyönteisten runsaus- ja biomassatrendien taustatekijöissä on vielä perustavanlaatuista epäselvyyttä, joten lisätutkimusta tarvitaan muutenkin kuin seurantamielessä. Kehittämäni menetelmä runsauden muuntamiseen biomassaksi voi olla apuna aihepiirin tutkimisessa.
Now showing items 1-9 of 9