Browsing by Subject "mångfald"

Goal: Inclusion is an increasingly popular and current theme within educational sciences. In earlier studies, inclusion as a term has evolved from a relatively narrow definition consisting primarily of pupils with special needs towards a wider spectrum taking all members of a school community into account. According to various theories and official documents used as sources for this thesis, inclusion additionally looks at a person from a primarily intersectional perspective. In this study, the primary goal is to look into how inclusion is percepted from the standpoint of teachers, investigate how inclusion takes its place in school on a daily basis and find out what teachers would need to be able to implement inclusion as part of their daily teaching methods. Another goal of this research is to compare the perception teachers have of inclusion to the inclusion that is presented in theories and official documents that are commonly used guidelines for inclusion implementation. Method: The methodology chosen for this qualitative research is phenomenology. Semi-structured interviews were used as the method and the interviews were supported with a predesigned interview guide. The structure of the interviews was built around the most significant themes in this research. A total of eight (8) Swedish-speaking comprehensive school teachers were interviewed. All of these interviewees were officially qualified teachers, and they were employed either in the region of Uusimaa or Pohjanmaa. The interviewees had different professional and academic backgrounds. Some of them had been active in the profession for up to 20 years, while others had less than five years of work experience. Some of these teachers had studied more special pedagogy that what is usually included in teacher studies. The research material was analyzed through a theme content analysis forming a result that was then divided into separate categories. Results: The perceptions on inclusion varied quite substantially, with some giving it quite a narrow definition and others percepted in as being a broader concept such defined by Ainscow & Booth (1998) in their book. Work experience and educational history had an impact on how the teachers defined inclusion in their schools. All participants considered inclusion as an important theme in the school world. Good co-operation and a culture of acceptance and participation were seen as important aspects to ensure successful inclusion. A lack of resources, the sense of diversity amongst pupils and their own skillset in inclusion were aspects that they felt hindered inclusion. The unified culture amongst Swedish-speaking Finns was also brought up as an example of a theme that can turn into a barrier for inclusion. In addition, some other specific features Finnish school culture were seen as problematic. Based on the research, it can be stated that the acceptance and commitment to diversity is crucial for the successful implementation of inclusion. Updating the skillset of teachers, building a stronger cooperation between various stakeholders and pushing for a cultural change in the school world are concrete examples of ways to strengthen the development of inclusion. This can be established based on both the research, but also on the theories and official documents used the build the theoretical background of this thesis.

Avhandlingen består av en diskursanalys av intervjuer med kvinnoidentifierade personer verksamma inom startupekosystemet i Finland. Syftet med avhandlingen är att utforska kvinnornas tolkningar av startupekosystemets kultur från ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Avhandlingen bidrar med ett kritiskt perspektiv på startupkulturer och ämnar inspirera till nya synvinklar på sociologisk forskning om startupekosystem. De huvudsakliga forskningsfrågorna lyder: ”Hur förstår och tolkar kvinnor verksamma inom det finska startupekosystemet startupkulturen?”, ”Hur tolkar kvinnorna entreprenörsfiguren i rollen av det ideala startupsubjektet?” och ”Hur upplever kvinnorna jämställdhets- och mångfaldsdiskurser inom kontexten av det finska startupekosystemet?”. Det empiriska materialet består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor som på ett eller annat sätt är verksamma inom det finska startupekosystemet. Intervjuerna analyseras genom diskursanalys. Det teoretiska ramverket för avhandlingen består av synen på startupekosystem som performativa diskurser – diskurser som konstruerar de verkligheter de beskriver – och entreprenören som en performativ figur och det ideala startupsubjektet. Det teoretiska ramverket betonar vikten av att inkludera ekosystemet som en forskningsparameter i kulturell forskning om startupkulturer. Avhandlingen hämtar inspiration från akademiska diskussioner om den diskursiva konstruktionen av startup, entreprenörskap och teknologifältet. I avhandlingen framhävs i enlighet med forskning tre diskursiva teman som beskriver startupkulturen: öppenhet och hierarkilöshet; passion och heroism; samt rationalitet och hårt arbete. Samtliga diskursiva teman bidrar till en hegemonisk förståelse om startupkulturen som inkluderande, jämlik och rättvis. Avhandlingen ifrågasätter dessa premisser och argumenterar för att startupdiskurser bidrar till att reproducera en förgivettagen sanning om inkludering och jämlikhet som osynliggör maktstrukturer och förhindrar att status quo ifrågasätts. Dessa diskursiva formationer konstruerar entreprenörsfiguren, som representerar ett demokratiserat och jämlikt ideal inom en objektiv marknadsekonomi. Analysen påvisar att entreprenören, trots sina neutrala premisser, är könad och rasifierad, och lättare fäster sig vid maskulint kodade kroppar. Slutligen påvisar avhandlingen att respondenterna blivit marginaliserade som kunskapsinnehavare när det gäller frågor om jämställdhet och likabehandling. Avhandlingen föreslår att startupdiskurser och konstruktionen av entreprenörsfiguren påverkar hur jämställdhet och mångfald förstås inom fältet och skapar en förutsättning för icke-performativa diskurser och tystnader gällande jämställdhet och mångfald.

Finland är ett skogsrikt land, men de existerande skogarna utgör dock kvalitativt enformiga habitat och det råder brist på varierade habitat i form av till exempel blandskog, skogar i naturligt tillstånd och äldre skog. Enligt tidigare studier utgör äldre skogar viktiga habitat för många skogslevande arter och mångfalden i skogarna minskar som en följd av habitatförstörelse. Vidare påvisar forskning att skogarna i Finland är ojämnt skyddade och merparten av skogsskyddet förekommer i norra Finland på statlig mark. Forskning påvisar att dagens moderna skogsbruksmetoder bidrar till att våra skogar är artfattiga och till de största hoten mot mångfalden i våra skogar klassas skogsbruket samt klimatförändringen. Att skogslandskapet i Finland utarmas är ett stort problem i och med att mångfald ökar ett ekosystems beständighet mot yttre störningar. För att åtgärda förlusten av biologisk mångfald har genvägar eller verktyg, med vars hjälp större arealer och flera arter samtidigt kan skyddas tagits fram. Till de här verktygen hör konceptet paraplyarter och en paraplyart är kortfattat en art med vars hjälp flera andra arter kan skyddas och vars förekomst indikerar på att ett lokalt habitat i närheten av paraplyarten är av hög kvalitet. Paraplyarter används explicit för att skydda habitat av hög kvalitet till exempel på områden där biodiversiteten är hög. Tidigare studier har visat att stora dagrovfåglar vanligen är effektiva paraplyarter i och med att deras boplatser kan associeras med en hög biodiversitet. Syftet med den här undersökningen är att klargöra huruvida skogslandskap i närheten av duvhökens (Accipiter gentilis) boplatser uppvisar en högre förekomst av vissa arter jämfört med kontrollområden. Kontrollområdena med vilka boplatserna jämfördes var av två slag: (a) äkta skogskontroller och (b) slumpmässigt utvalda skogskontroller. De äkta skogskontrollerna utgjordes av områden som kvalitativt motsvarade skogen intill duvhöksbon, medan de slumpmässigt utvalda skogskontrollerna utgjordes av skog av vilken typ som helst. För vart och ett av de här områdena undersöktes förekomsten av flygekorre (Pteromys volans) och blåbär (Vaccinium myrtillus). Förekomst av flygekorre karterades på basen av spillningsfynd och blåbärsrisets riklighet uppskattades via analyser av fotografier tagna över fältskiktet. Det insamlade materialet för båda arterna analyserades statistiskt med hjälp av LME - modeller. Resultaten påvisade att flygekorre förekom rikligare vid duvhökens boplatser än i de två kontrollskogarna. Flygekorrens habitatpreferenser överlappar till stor del med duvhökens och mina resultat överensstämmer med tidigare forskning som har påvisat att flygekorren har en nytta av duvhökens närvaro i form av skydd mot predation från nattaktiva rovfåglar. Flygekorren prefererar således samma skogstyper som duvhöken och intressant nog verkar duvhökens närvaro i sig vara viktigare för flygekorren än själva skogstypen. Enligt resultaten från avhandlingen är det dock inte heller uteslutet att en annan art/egenskap tillsammans med duvhöken fungerade som en paraplyart för flygekorren. Blåbärsris däremot uppvisade en rikligare förekomst vid äkta skogskontroller och duvhöksskogarna var troligen överlag för lummiga för blåbärets trivsel, men blåbärsris förekom dock rikligt vid 50 m från boplatserna. Således kan slutsatsen dras att flygekorren kan skyddas i fall av att skogslandskap med duvhöksbon skyddas. Duvhöken kan även ses som ett verktyg för naturskydd eller som en indikator för skogslandskap med hög mångfald, i vilka flygekorre samt en del blåbärsris förekommer. Om vi i framtiden vill ha flygekorre och blåbär i våra skogar bör därmed äldre skogar bevaras i och med resultaten påvisar att nämnda arter inte verkar trivas i moderna ekonomiskogar. En tillämpning av resultaten kunde vara att bruka paraplyarter och förekomst av nyckelbiotoper för naturskydd simultant.

I denna pro gradu-avhandling granskas teaterns möjligheter att främja social inklusion. Genom att analysera vad drama och teater kan ge ungdomar och hur social inklusion bland unga i ett samfund kan främjas, belyses även frågan om hur socialt arbete och teater ömsesidigt kan berika varandra. Avhandlingen är en fallstudie av Half Moon Young People’s Theatre, en barn- och ungdomsteater i Tower Hamlets i östra London. Teatern arbetar med barn och unga med ett särskilt fokus på att engagera grupper som ofta marginaliserats, exempelvis på grund av sin kulturella bakgrund eller till följd av funktionshinder. I denna studie är fokus på Half Moons projekt riktade till tonåringar: Careers in Theatre, Speak Up och ungdomsteatergrupperna Lunar och Solar. Studien är kvalitativ och studiens empiriska data har främst samlats in genom deltagande observation, intervjuer och granskning av dokument. Det empiriska materialet visar på Half Moons aktiva arbete för mångfald och för att göra verksamheten och deltagandet tillgängligt för alla barn och unga. Teatern blir en mötesplats genom vilken ungdomarna kan lära sig acceptera och uppskatta mångfalden i samfundet. Teaterarbetet bidrar till en ökad känsla för samfundet och till tolerans och förståelse för andra. Det är en glädjefylld, trygg och meningsfull fritidsverksamhet där nya vänskapskontakter kan knytas och många färdigheter övas inför framtiden. Teaterarbetet ger deltagarna bekräftelse vilket bidrar till att självförtroendet växer. Personalens engagemang och osjälviska arbete för inklusion genomsyrar verksamheten. Möjligheten att ge alla en ny chans och ett jämlikt bemötande är centralt i teaterns arbete. Forskningsresultaten pekar på teaterns potential inom socialt arbete och för att främja inklusion. Teaterns möjligheter att öka klientens delaktighet och utveckla förhållandet mellan socialarbetare och klient visar på betydelsen av etablera dylik verksamhet inom socialt arbete. Att inte låta sig begränsas, utan förutsättningslöst samarbeta över sektorer ökar chanserna att finna nya kreativa idéer och verksamhetsformer.

The purpose of this thesis is to examine how the concepts equality, gender equality and diversity are discussed in equality plans within university education in Finland. My research questions follow the purpose; what kind of discourses, regarding the three concepts, are found in the documents. My research is based on critical theory and critical discourse analysis. Previous research shows that legislation often plays a central role in equality plans. Research also shows that the concepts might sometimes be used for marketing purposes by organisations and institutions. Using Fairclough's (1992) critical discourse analysis, I analysed four Finnish universities' equality plans in Swedish. The research was a case study, and the sample was based on that the plans must be available in Swedish. The plans were reviewed as a whole, and in total they consisted of 96 pages. The equality plans were publicly published on the websites of the universities during 2018 – 2021. I focused on how the analysed concepts took shape in larger contexts within the documents. With the help of various linguistic analysing tools, I read through the plans several times, took notes, and highlighted relevant sections in the documents. Finally, I categorized the highlighted sections. The legislative discourse in the equality plans was evident. However, an interpretive discourse and signs of market discourse also appeared in the documents. The results showed that equality, gender equality and diversity were viewed as overarching goals for the universities. Gender differences were emphasized within specific problem areas, while equal treatment was used when discussing the organisation as a whole. In terms of diversity, internationalization was often pronounced. Discourses regarding Othering were also found in the documents. As a conclusion, it can be stated that the universities comply to equality and gender equality values that are based on equal treatment and equal opportunity. However, they simultaneously compete on a competitive market which lead to contradictions in the way they expressed themselves. Since the language in the equality plans reflects the universities’ values and operations, it is important that the wording is consistent and comprehensible, not only for the sake of the reader but mainly for the organization to have a distinct and clear vision of what it is pursuing.

One of the fundamental principles of the Finnish basic education is promoting equality and preventing inequality on different levels. This means that every school is obliged to ensure equal access to education for all students, but also to foster a so-called equity education and support the students into becoming good human beings, that strive for equality and positive change themselves. Deduced from theory and previous research, this study assumed that the teacher’s approach to diversity as well as the school’s equity task affects the prerequisites to foster equity education. The aim of this study is thus to gain insight into Finnish teachers’ perceptions of both the ideal and practical aspects of the equity work in primary school, as well as how the approach to diversity relates to this. The empirical research that was conducted to meet this aim was based on the following research questions: 1) How is the diversity-category constructed in teacher-discourses? 2) How are prerequisites for equity in primary school created in teacher-discourses? The empirical part of the study relied on a discourse analytical research design, and the data was gathered through qualitative interviews with five teachers in total from three different schools. The interviews were transcribed and analyzed according to discourse analytical principles using Fairclough’s three-dimensional model for analysis on three levels: text, discourse practice, and sociocultural practice. The results showed that the teachers had varying perceptions of diversity as well as what the school’s equity task really entails. Some understood diversity as a concept entailing all students, while others understood it as something deviant and non-Finnish. The perception of diversity also had implications for the equity work; the previously mentioned understanding of diversity as non-Finnish positioned Finnishness as the direct opposite of the diversity-category, and subsequently Finnishness was considered both the norm and the base for equality. Said understanding, as well as a lack of knowledge and critical perspectives, subsequently weakened teachers’ prerequisites for equity education. In conclusion, the results show that comprehensive and relevant education for all teachers in the field would be beneficial.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Clara Wirta Arbetets titel: Mångfald och inkludering i organisationer Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 29 Nyckelord: mångfald, inkludering, organisation, ojämlikhet, ledarskap Handledare: Beata Segercrantz Förvaringsställe: E-Thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Finland har varit ett heterogent land redan före det blivit självständigt år 1917, men även idag framkommer det diskriminering och rasism som påverkar inkluderingen av minoriteter i arbetslivet. Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen kring hur inkludering av mångfald beaktas inom organisationer och ledning, samt vilka problem kan förekomma vid inkluderingen. Även om det forskats mycket om mångfald och inkludering finns det ännu organisationer som inte implementerat tydliga förhandlingsätt vid beslutsfattande för att trygga jämlikheten mellan arbetstagarna. Avhandlingen är en litteraturöversikt med fokus på minoriteter beträffande kön- och etnicitet i arbetslivet. För att hitta de mest aktuella studier och litteratur, utfördes begränsningar baserade på årtal samt mest citerade artiklar. Resultatet i avhandlingen visar att för att inkludera mångfald måste organisationen implementera planer och perspektiv som stöd för att uppnå sina mål. Mångfaldsledarskap är också en viktig del för att säkerställa en trygg och jämlik arbetsmiljö för alla arbetstagare. Fördomar och stereotypier är ett stort problem för minoriteter och har lett till sexism och rasism som orsakat långvarig diskriminering på arbetsmarknaden.

Schwartz theory of basic human values is a globally used and recognized theory that is also used in Finnish research. The theory includes 10 values ​​that can be considered globally prevalent. The theory is divided into four categories: conservation, self-transcendence, self-enhancement, openness to change. In addition, the underlying motivation for the different values ​​is divided into individual, collective and mixed interests. In this research the aim is to analyze which of Schwartz's values ​​appear in the national curriculum of 1994 and 2014 and look at changes in values ​​between the years 1994 and 2014. There seems to be a need to examine the value base in the national curriculum to better understand which values ​​form the basis for the big autonomy that is given to schools and teachers in the curriculum. Previous research shows that conservation and self-transcending values ​​have been strongly prevalent in basic education. The survey's research data consisted of the value-based chapters in the national curriculum of 1994 and 2014. Schwartz theory of basic human values and Schwartz Value Survey (SVS) were used as a theoretical reference framework and analysis tools. The investigation was carried out according to mixed methods, where a qualitative interpretive deductive text analysis constituted the main research method, with a quantitatively measuring deductive text analysis as a supplementary analysis method. In the results section, the survey showed universalism as by far the most prevalent value in the curricula. Major changes found were that the value tradition's high occurrence in the national curriculum of 1994 had been replaced by power in 2014. Self-direction showed a high occurrence, and the compatibility between universalism and self-direction can be seen as strong and in line with the curricula. The expressions of values ​​showed a big change between the years 1994 and 2014, described by the fact that diversity and multilingualism as expressions of values ​​appeared strongly in the national curriculum of 2014. Self-transcending values ​​and values ​​with openness to change were most prevalent with individual and mixed interests as the underlying motivation. The result suggests that collective interests and values ​​that are conservation and self-enhancing are not well represented in the national curriculum of 2014, and possibly need to be taken into account.

The purpose of the study is to find out to what extent the concept of diversity is included in the entire curriculum and in chapters two and four of the curricula and how Schiro's four different ideologies emerge in the same chapters. The values are the basis for the entire curriculum and the entire basic education is based on it. Basic work and work with diversity are cornerstones in the school's work with all students. The curriculum is constantly researched in order to be able to develop and use it in the best possible way. Previous studies show that Finland does extensive curricula work and there is a solid working group behind both the national curriculum, but also the municipal curricula. The study is a qualitative content analysis of partly the curriculum in its entirety and chapters two and four of the national curriculum, as well as Helsinki, Espoo and Kirkkonummi curricula. The analysis is made by searching for the word diversity and an interpretation of how Schiro's four curriculum ideologies appear in the chapters concerned. The concept of diversity was included on a broad front throughout the curricula but varied greatly in chapters two and four. Schiro's four ideologies are all visible in one way or another in all four curricula, but above all the student centered ideology is visible.

Avhandlingen behandlar nyhetsreportrars och redaktions- och nyhetschefers (nyhetsskapares) synpunkter på att främja jämställdhet och mångfald i nyhetsinnehållet. Nyhetsjournalistik har en stor diskursiv makt i samhället och påverkar människors uppfattningar om verkligheten. Flera tidigare studier visar att nyhetsrapporteringen är skev i och med att de som syns och hörs i nyheterna oftast är en liten och likartad grupp människor. Därmed speglar nyheterna inte samhällets mångfald, även om journalisterna i många fall uppger att de strävar efter att göra det. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur nyhetsskapare förhåller sig till inkluderande journalistik med hjälp av sammanlagt tolv kvalitativa halvstrukturerade temaintervjuer med nyhetsreportrar och nyhets- och redaktionschefer vid Helsingin Sanomat, Aamulehti och Hufvudstadsbladet. Den teoretiska diskussionen kretsar kring inkluderande perspektiv på journalistik- och medieforskningen, nyhetsarbetets logiker och praxis samt journalistiska representationers makt i verklighetsskapandeprocessen och relationen mellan samhället och nyhetsmedierna. Av resultaten framgår det att nyhetsskaparna upplever att främjandet av jämställdhet och mångfald i nyhetsinnehållet ska vara en naturlig del av arbetsprocessen. Konkreta och systematiska sätt för inkluderande journalistik saknas delvis vid de valda dagstidningarna, men samtidigt är nyhetsskaparna tveksamma till behovet av att inrätta sådana i och med att det antas färga journalistiken med en tydlig agenda. Nyhetsskaparna ser ändå behovet av att se över de redaktionella rutiner och den journalistiska praxis som gör att nyheterna fortsätter spegla samhället på ett ensidigt sätt. Avhandlingen bidrar med ökad förståelse om jämställdhetsarbete vid nyhetsredaktioner i Finland i och med att intervjustudien tar fram nyhetsskapares åsikter och uppfattningar om nyhetsarbetet och nyhetsinnehållet. För att förstå hur jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklas inom mediefältet behöver man en ökad förståelse om nyhetsjournalisternas åsikter och uppfattningar och förhoppningen är att denna avhandling kan sporra till diskussion om nyhetsarbetet och nyhetsinnehållet och dess mångfald. I och med att inkluderande journalistik i Finland är ett relativt outforskat område inom journalistikforskningen finns det många möjligheter för fortsatt forskning inom ämnet. Ett intressant studieupplägg för fortsatta studier i ämnet skulle vara att bredda respondentskaran till andra journalister än de som arbetar med nyhetsrapportering vid dagstidningar. På så sätt skulle man kunna få en mer heltäckande uppfattning om hur de som arbetar inom det finländska mediefältet uppfattar och förhåller sig till inkluderande journalistik. För att undersöka hur journalisternas arbetsverklighet lämpar sig för skapandet av inkluderande journalistik kunde etnografiska observationer i en redaktionsmiljö också vara givande.