Browsing by Subject "ordförråd"

I denna magisteravhandling jämför jag tre Lidl-broschyrer sinsemellan. Broschyrerna granskas ur ordförrådets, stilistikens och retorikens synvinklar. Mina forskningsfrågor är: Vilka stilistiska eller retoriska egenskaper uppvisar reklambroschyrerna från Tyskland, Österrike och Schweiz? Vilka egenheter uppstår i förhållande till ordförrådet? Med vilka medel försöker man uppnå reklamernas mål? Stilistik, retorik och ordförråd utgör den teoretiska referensramen. Sociolingvistiska perspektiv presenteras ävenså. Broschyrerna som ingår i forskningsmaterialet är från Tyskland, Österrike och Schweiz. Broschyrerna publicerades i februari 2021. Forskningsmetoden jag använder är en jämförande metod. Jag jämför broschyrerna och undersöker likheter och skillnader. Analysen stöds av analysmodellen som presenteras av Nina Janich. Forskningen visar att det används olika stilistiska eller retoriska medel. Det är dock anmärkningsvärt att exempelvis brott mot språknormer inte förekommer. Ordförrådmässigt förekommer det att engelska främmande ord är mycket vanliga och att det inte finns några egentliga fackord. Om man tar hänsyn till ordförrådet förekommer det inte många ord på österrikisk eller schweizisk tyska. Det finns många ord av hög kvalitet, men inga fackord. De engelska orden representerar de främmande orden. Forskningen visar tydligt att målet är att påverka köpbeslutet. Det var väntat att det skulle finnas fler likheter än skillnader mellan broschyrerna. När jag klassificerade exemplen framkom det att vissa kategorier var mer representerade i vissa broschyrer.

Språkbadselever är en del av det finländska grundskolesystemet. Deras undervisningsspråk är ett andraspråk, i detta fall svenska, vilket innebär vissa utmaningar i läsförståelsen. Läroböck-erna är det material som eleverna i dag mest arbetar med, men de svenskspråkiga läroböckerna i Finland är inte alltid skrivna för sin målgrupp, böckerna kan alltså antas ha läsförsvårande drag. Denna avhandling undersöker språkbadselevers åsikter om språket i läroböcker. Valet föll på historieböcker eftersom dessa ansetts mycket svåra att förstå. I undersökningen används två finlandssvenska läroböcker och en rikssvensk motsvarighet per stadium för att informanterna ska kunna jämföra dessa. Avhandling har tre syften. Det första är att undersöka vad språkbads-eleverna har för åsikter om språket i och uppbyggnaden av historieböckerna. Det andra syftet är att ta reda på vilka förslag de har till förbättringar för att underlätta läsandet och förståelsen. Tredje syftet är att utreda hur stor del av texten som eleverna anser att de inte förstår. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett frågeformulär och öppen diskussion med ele-verna i december 2017. Urvalsunderlaget bestod av 38 elever i årskurserna 4–5 och 7–8 från skolor i Helsingforsregionen. Samtliga informanter har deltagit i språkbadsundervisning sedan daghemmet. Resultaten visar att alla informanterna bedömer de svenskspråkiga historieböckerna som svåra, speciellt de finlandssvenska. I dem kritiseras ordvalet mest. Att lågstadieeleverna har mycket stora besvär med att förstå läroböckerna beror enligt högstadieeleverna på att språket i böcker-na är detsamma oavsett ålder, språket försvåras alltså inte med ålder utan är lika svårt obero-ende av stadium och ålder. Eleverna i årskurs 4 strök under mellan 6,9 och 26 procent av orden i texterna, de flesta i årskurs 5 mellan 6,3 och 23 procent, årskurs 8 mellan 0,4 och 5,9 procent, och årskurs 9 mellan 0,6 och 5,6 procent. De rikssvenska läroböckerna får beröm för sitt ord-val och sättet att förklara i den löpande texten. Beröm får också styckesindelningen med tydliga rubriker och underrubriker. I de finlandssvenska böckerna tycker eleverna mest om de lite längre meningarna med bindeord som förklarar och leder läsandet, de korta stackatomeningar-na i de rikssvenska läroböckerna upplevs svåra att förstå. Eleverna efterfrågar läroböcker som utgår från dem som läsare, från deras ålder, utvecklingsnivå, samt vilket sammanhang man tänkt sig att läroboken ska användas i.