Browsing by Subject "postmodernism"

This thesis discusses A.S. Byatt’s writing about nature in Possession: A Romance and The Biographer’s Tale. It examines how the duality of nature, symbolic and material, manifests itself in the two novels and how that relates to broader questions about fiction and reality. The purpose of this study is to explore the conceptualisation of nature by humans in conjunction with the physical existence of the natural world. The biographical aspect of the texts is juxtaposed with a discussion of the natural sciences and the evolutionary process, which enables Byatt’s human characters’ existence to be analysed in less anthropocentric terms, against the wider organic context of nature and life. This study draws upon ecocritical perspectives which are applied to explore the complex and intertwined connections between the cultural and physical aspects of nature, the human and the non-human, and the mind and the body. As Byatt’s novels mix realism and fantasy, such approaches enable the duality of the natural world to be analysed as relational instead of being treated as oppositional: the human-nature relationship operates on biological and abstract levels simultaneously. The distinction between language, a product of the human mind, and the embodied physical reality of nature is at the core of the analysis conducted. The body and the mind are examined both in human terms and in relation to the non-human. This thesis argues that there are underlying systemic contexts, both biological and cultural, within which Byatt’s human characters and her narratives operate in Possession and The Biographer’s Tale. Alongside the exploration of human and natural histories, origins and relationality emerge as key themes in the two novels, connecting the fragmented and uncertain existence of postmodern individuals with the more solid and timeless systems of the natural world.

Politik och kommunikation är tätt sammankopplade i samhället idag. Idag pågår politiken ständigt då politiker, organisationer och inte minst medborgarna kan vara uppkopplade och kommunicera med varandra i realtid. I avhandlingen undersöks hur aktivt och mångsidigt finländska partier och ungdomsorganisationer kommunicerar på sociala medier i jämförelse med varandra. De beroende variablerna är aktivitet och mångsidighet. Förklaringar till de eventuella skillnaderna i kommunikationen söks i de oberoende variablerna organisationskultur, generation och resurser. Som teoretiskt ramverk fungerar teorier om samhällets utveckling och mer specifikt utvecklingen av postmoderna drag i samhället. I avhandlingen granskas hur partier med drag av det moderna samhället fungerar på sociala medier som präglas av postmoderna drag. Speciellt hur utvecklingen mot ett samhälle med allt fler postmoderna drag och hur de påverkar organisationernas kommunikationsomgivning granskas i avhandlingen. Kommunikationsomgivningen i ett samhälle med postmoderna drag präglas av att kommunikationsprocessen är mer komplex. Eftersom politiken pågår ständigt på sociala medier kan man säga att det är en ständigt pågående valkampanj för partierna. Mycket av forskningen kring partiernas kommunikation är utförd under en valkampanj. Min avhandling genomfördes däremot under en så kallad politisk vardag för att granska hur partierna kommunicerar utanför valkampanj. Den empiriska delen av avhandlingen består av en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys. I avhandlingens första del inkluderas samtliga finländska partier som fanns representerade i riksdagen under hösten 2018 och deras ungdomsorganisationer. I den kvantitativa innehållsanalysen består det empiriska materialet i avhandlingen av 1366 inlägg på sociala medier som gjordes av samtliga 18 organisationer under två veckor i september 2018. I den andra delen av avhandlingen inkluderas sju organisationer och det empiriska materialet består av intervjuer med ett representanter organisationerna.

Nyandlighet är ett växande fenomen i det västerländska samhället och diskurser gällande välmående och hälsa är ett intresse hos allt fler. Samtidigt dominerar nyliberalismen på ett globalt plan och politiska och samhälleliga värderingar som, t.ex. individualism, konkurrens, effektivitet och personlig frihet får mer synlighet i vår kultur. I denna avhandling analyserar jag hur nyliberalismen syns i den ökande nyandligheten samt hur teorin om det postmoderna samhället förklarar dess framväxt. Jag använder mig huvudsakligen av Max Webers teori om förhållandet mellan den protestantiska och kapitalistiska etiken för att analysera den ömsesidiga relationen mellan religion och ekonomi. Utöver Weber använder jag mig av tidigare gjorda undersökningar av olika religionssociologer och postmoderna teoretiker för att skapa ett omfattande teoretiskt ramverk som hjälper mig att åstadkomma en så noggrann analys som möjligt. Jag behandlar temat individualism från ett samhälleligt perspektiv och vad den betytt för utvecklingen av nyandlighet i det västerländska samhället. Jag diskuterar även konceptet holistiskt välmående och hur det i nyandliga praktiker används för att främja det subjektiva intresset och ansvaret för hälsa och välmående. Utgående från min analys och mitt resonemang drar jag följande slutsatser: intresset för ett subjektivt välmående är något av en biverkan av de nyliberalistiska värderingarnas inverkan på det kulturella och sociala klimatet. Nyandlighet attraherar den postmoderna människan som lever i en kultur där individualism och personlig frihet betonas. Människors andliga motiv varierar och är omöjliga att generalisera. Trots det kan jag konstatera att ett ökat intresse för individuella meningsskapande medel passar in i det senmoderna samhället som tillåtit individen att ta avstånd från fasta och traditionella ideologier och därmed i högre grad själv välja sina kulturella sanningar.