Browsing by Subject "problematiseringar"

Statliga policydokument och stadsstrategier innehåller ofta förslag till lösningar för problemet social marginalisering, men trots förbättringsförslagen består och till och med tilltar den sociala marginaliseringen under vissa tidsperioder. I förorten kan den nära sammanflätningen av social och urban marginalisering urskiljas i form av segregering. Delaktighet är ett aktuellt och flitigt använt begrepp, som under de senaste åren använts som ett medel till att aktivera, inkludera och engagera medborgare. Avhandlingens syfte är att kritiskt granska hur socialt marginaliserade grupper och förorten representeras i materialet och hur delaktighet produceras som en lösning till social marginalisering. Materialet består av statliga policydokument och Helsingfors stadsstrategier som är publicerade mellan åren 2015-2022. Avhandlingens teoretiska referensram består av Imogen Tylers (2020) teori om stigmatisering och kategorisering av utsatta människogrupper, Mitchell Deans (2009) teori om governmentality baserad på Michel Foucaults tidigare teori och Loïc Wacquants (2008; 2009) insikter till problemförorten och nyliberal styrning. Som metodansats tillämpas Carol Bacchis (2009) What´s the problem represented to be? (WPR). Metoden är inspirerad av Michel Foucaults governmentality, mentaliteten bakom styrning, och diskursanalys. Metoden bygger på en lista frågeställningar som appliceras på materialet som skall analyseras. På detta sätt kan underliggande problemrepresentationer urskiljas. WPR bygger på antagandet att vi inte styrs enbart av policy, utan också av de problematiseringar som omger ”problemet” i fråga. De centrala resultaten var att problematiseringar av det som ämnades hittades en lösning till styrde dokumenten och att delaktighet aktivt producerades som en lösning till de olika formerna av social marginalisering. Kategoriseringen av utsatta människogrupper kunde ses fungera stigmatiserande och begränsande och styrningen i sig ur ett kontrollsyfte.

Kvalitetsfrågor är ett centralt forskningsområde gällande arbetet som utförs inom barnskyddsenheter. Få tidigare studier inom ämnet har ändå riktat in sig på specifikt handledarnas perspektiv på kvalitet och deras problematiseringar av kvalitetsfrågor i arbetet. Syftet med den här undersökningen har därmed varit att undersöka handledares uppfattningar om kvalitet i arbetet på barnskyddsenheter samt granska på vilka sätt handledarna problematiserar kvalitetsfrågor inom arbetet. Forskningsfrågorna för avhandlingen är följande: 1) Hur uppfattas kvalitet i arbetet av handledarna? 2) På vilket sätt framkommer förståelse kring skillnaden mellan servicekvalitet och livskvalitet i handledarnas uppfattningar om kvalitet? 3) Vilka problematiseringar tar handledarna upp kring kvalitetsfrågor och utvärdering av kvalitet? Materialet bestod av 21 semistrukturerade intervjuer som utfördes med handledare som arbetar inom två olika barnskyddsenheter i Finland. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten tyder på att handledarna i huvudsak uppfattar kvalitet genom att beskriva vikten av rutiner, regelbundenhet och gemensamma spelregler, genom barnens och ungdomarnas delaktighet i arbetet, stämningen och den fysiska miljön på enheten samt handledarnas egna färdigheter och kunnande. Handledarnas egna färdigheter kan urskiljas såväl i deras teoretiska färdigheter som i deras förmåga till självreflektivitet. Rutinerna och strukturerna uppfattas av handledarna ge upphov till en grundläggande trygghetskänsla hos ungdomarna och också bidra till ett fungerande kommunikations- och informationsflöde. Resultaten tyder på att handledarna har en relativt bred uppfattning om vad kvalitet i arbetet innefattar och kan även urskilja skillnader mellan såväl servicekvalitet som livskvalitet i arbetet. Handledarnas uppfattningar om kvalitet kopplat till servicekvalitet syns i handledarnas beskrivningar av den fysiska miljön, handledarnas teoretiska färdigheter och resursfrågor överlag inom enheten. Livskvalitet förstås av handledarna genom att de betonar vikten av stämningen på enheten, barnens och ungdomarnas delaktighet, deras trygghetskänslor och också handledarnas egna färdigheter i form av att kunna utveckla tillitsfulla relationer till dem. Handledarnas uppfattningar om kvalitet i arbetet är starkt kopplat till att resultaten av arbetet ofta syns först långt senare och att arbetet bör ha positiva effekter på barnens och ungdomarnas liv i framtiden. Detta är ett tydligt sätt som handledarna förstår vikten av livskvaliteten på. Handledarna problematiserar i viss mån kvalitetsfrågor, främst i fråga om hur man kan utvärdera kvaliteten på arbetet och vad utvärderingarna egentligen mäter. Framtida forskning kunde fokusera på att närmare undersöka handledarnas problematiseringar av kvalitet samt granska hur man kunde utveckla mera riktgivande sätt att utvärdera kvaliteten på inom barnskyddsenheterna med tanke på ungdomarnas livskvalitet.