Browsing by Subject "prostitution"

Denna magisteravhandlings syfte är att undersöka perspektiv på sexförsäljning i artiklar från fyra olika dagstidningar. Två av dessa dagstidningar är finländska medan de två övriga är sverigesvenska. En av de finländska tidningarna är finskspråkig och den andra är finlandssvensk. Mitt syfte har varit att undersöka huruvida det förekommer likheter och skillnader i perspektiven på sexförsäljning mellan de finländska och de sverigesvenska artiklarna. Eftersom mitt finländska undersökningsmaterial utgjorts av både en finskspråkig och en finlandssvensk tidning har avsikten också varit att jämföra perspektiven på sexförsäljning som framgår av de finländska tidningarna. Detta för att se ifall det finns variationer mellan den finskspråkiga och den finlandssvenska tidningen. Jag har undersökt ämnet genom att utföra en kvalitativ och komparativ innehållsanalys av dessa tidningars artiklar som berör sexförsäljning. Mitt undersökningsmaterial har därmed bestått av artiklar om sexförsäljning som hämtats från de finländska tidningarna Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet samt de sverigesvenska tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Artiklarna som jag analyserat har publicerats mellan år 2016 till år 2022. Jag har valt en sådan tidsperiod, då jag önskat undersöka perspektiven på sexförsäljning från en så aktuell tidsperiod som möjligt. Antalet artiklar som jag analyserat har varierat mellan två till totalt 68, vilket visar på en stor variation. Utfallen av min undersökning har analyserats mot bakgrund av feministisk teori, som fungerat som min teoretiska referensram. Utfallen som min undersökning resulterat i visar att det förekommer både likheter och skillnader i perspektiven på sexförsäljning mellan de finländska och de sverigesvenska tidningarna. De båda tidningarna pekar på att utsatthet är en aspekt som starkt sammankopplas med sexförsäljning. Samtidigt lyfter båda tidningarna också fram att det även förekommer självständigt och frivilligt sexsäljande. Både i Finland och i Sverige lyfts det fram kritik mot ländernas nuvarande lagstiftningar samt funderingar om vilket juridiskt förhållningssätt som är det mest lämpliga gällande sexförsäljning. Skillnaderna mellan perspektiven syns bl.a. i hur olika mycket uppmärksamhet ett sexköp av en person i en särskild yrkesposition väckt. Offentliga personer som köpt sex har t.ex. observerats betydligt mer i Sverige. En annan skillnad är också att artiklarna om stödåtgärder för sexsäljare och sexköpare behandlats mer i de sverigesvenska artiklarna. Den finlandssvenska tidningen har betonat utsatthet något starkare än den finskspråkiga. Den finskspråkiga tidningen lyfter även fram fler exempel på sexförsäljning i många olika länder medan den finlandssvenska ger fler exempel på fall av sexköp som ägt rum i Sverige. Den finskspråkiga tidningen talar om sexförsäljning som ett arbete mer ofta än den finlandssvenska tidningen. Sexförsäljning förekommer inte lika mycket i gatumiljöer i Finland som i Sverige. Ett mycket tydligt gemensamt utfall är även att det är tydligt att ämnet är komplext och att det finns många olika perspektiv som bör tas i beaktande i diskussioner om fenomenet.

Prostitution är ett fenomen som delar åsikter. I den här avhandlingen analyserar jag texter skrivna av och för yrkespersoner inom det sociala området. I dessa texter diskuterar de professionella prostitution och aktörerna inom den på olika sätt. Syftet med min avhandling är att genom en diskursanalys reda ut på vilket sätt yrkespersoner inom det sociala området pratar om prostitution, för att se ifall det finns behov av en bredare diskussion. Jag har delat in materialet i huvudgrupperna abolitionism, som vill motarbeta prostitution, och liberalism, som betonar varje persons rätt att själv välja vad hen vill göra med sin kropp. Jag har även tagit upp de sätt, på vilka aktörerna beskrivs. För personen som erbjuder sexuella tjänster mot betalning hittade jag fem olika beskrivningar: kvinnan som gör det bästa av det hon har, serviceutövaren, människohandelsoffret, det finländska offret och den utländska prostituerade. Köparen beskrevs på följande fyra sätt: förövaren som utsätter det finländska offret, hallicken som säljer det utländska offret, den osynliga köparen och den funktionsnedsattas rätt till utövande av sin sexualitet.

Det tog rätt länge innan människohandel fick någon form av politisk uppmärksamhet i Finland. Människohandel igenkändes som ett problem som krävde åtgärder på nationell nivå först i samband med att Palermoprotokollet ratificerades i början av 2000-talet. Människohandel kriminaliserades i Finland som en följd av detta år 2004. I början av 2000-talet förekom i Finland en del omfattande koppleriverksamheter där främst utländska kvinnor utnyttjades. Trots att det handlade om organiserat koppleri utgick såväl politiker som polis, åklagare och domstol från antagandet om att de personer som utnyttjats i prostitution har samtyckt till att utnyttjas sexuellt tills annat bevisats. Detta ledde till att sexuellt utnyttjade personer i praktiken delades upp i två grupper: oskyldiga människohandelsoffer och skyldiga prostituerade. I ljuset av det vi vet idag kan en del av dessa så kallade skyldiga prostituerade mycket väl ha varit offer för människohandel. Den nationella människohandelskriminaliseringen har sedan den infördes ändrats en gång genom den lagändring som trädde i kraft 2015. Lagstiftarens huvudsakliga mål vid ändringarna av brottsbeskrivningarna för koppleri och människohandel var att göra gränsdragningen mellan människohandelsbrott och koppleribrott tydligare samt se till att kriminaliseringen av människohandel bättre motsvarar kriminaliseringsförpliktelserna i de internationella dokument som är bindande för Finland. Avhandlingen granskar huruvida lagstiftarens syften och målsättningar med lagändringen lett till det önskade slutresultatet. För att svara på forskningsfrågan analyseras lagstiftarens tolkningsanvisningar och domstolens tolkning av brottsbeskrivningen för människohandel. I avhandlingen tillämpas den rättsdogmatiska metoden. I och med att avhandlingen granskar tolkningen av brottsbeskrivningen aktualiseras även olika tolkningsmetoder. Tolkningen av brottsbeskrivningen analyseras i ljuset av den teleologiska tolkningsmetoden. Enligt den teleologiska tolkningsmetoden bör lagen tolkas i enlighet med dess syfte. Således kan avhandlingen närmast klassificeras till den inriktning inom rättsdogmatiken som kallas för intresserättsdogmatik. Avhandlingens prognos visade sig stämma i viss utsträckning. Den mest betydande förändringen är att domstolen inte längre ger någon betydelse till offrets eventuella ursprungliga samtycke om gärningsmannen använt minst ett otillbörligt medel för genomförandet av brottet. Tidigare anvisade lagstiftaren en snäv tolkning av människohandelsbestämmelsens öppna begrepp vilket inte längre är fallet. Fysiskt våld och frihetsberövande krävdes innan lagändringen för att fastställa människohandelsbrott, medan de nu gällande tolkningsanvisningarna betonar att brottet lika gärna kan begås genom psykiska medel. Dessa tolkningsanvisningar återspeglas även i domstolens tolkningsverksamhet. Trots att läget förbättrats finns det fortfarande utmaningar. Vilken betydelse som vid fastställandet av brottets medel och gärningssätt bör ges till offrets egen uppfattning över huruvida dennes viljebildning och självbestämmanderätt kränkts eller ej framhålls i avhandlingen som den mest framträdande frågan som bör klargöras. Hur detta bedöms kan ha avgörande betydelse för gränsdragningen mellan koppleri och människohandel vid fall där gärningarna befinner sig inom gråzonen för rekvisitens tillämpningsområde. Avhandlingen argumenterar för att lagstiftarens syften med lagändringen 2015 kunde förverkligas i ännu högre utsträckning genom tillämpandet av en teleologisk tolkningsmetod där människovärdets okränkbarhet tolkningsmässigt skulle förstärka offrets frihet. En sådan tolkning skulle vara förenlig med de internationella förpliktelsernas krav på en strängare bedömning av grundläggande värden och tillhandahålla ett mer effektivt skydd för såväl som faktiska som potentiella offers frihet.

The purpose of this thesis is to examine the representations of women in the activism of 19th-century freethinking feminists and the underlying motives thereof. I analyse the representations offered by Harriet Martineau in her writings on the Contagious Diseases Acts – legislation regulating prostitution – consisting of the four letters to the London Daily News in 1869, electoral placards and personal letters written c. 1871. In examining the different representations of women, I use content analysis to categorise Martineau’s rhetoric in her writings on the middle-class activists and lower-class sex workers. The three key concepts for this thesis are freethought, gender, and representation. By freethought I refer to the ideology of the organized 19th-century secularist movement that lobbied for the separation of political, cultural, and moral life from religion. I use the term gender as theorized by Joan Scott, conceptualising it as a constitutive element of social relationships based on perceived differences and as a way of signifying relationships of power. In utilizing the term representation, I use Stuart Hall’s definition of representation as “the process by which members of a culture use language to produce meaning”. The representations of women in Martineau’s writings on the Acts are varied and conflicting. I identify three representations of middle-class women: self-sacrificing patriots, moral guardians, and intellectual educators. Each is used to justify women’s move into politics. The emphasis on self-sacrifice and moral guardianship employs the dominant ideology of femininity in which women were passive but at the centre of the morality of the nation. However, at the same time Martineau challenges the dominant idea of femininity in presenting the female activists as active agents and intelligent educators. I identify three representations of lower-class sex workers: passive victims, sinners, and fellow English women. In the victimizing rhetoric, Martineau utilizes the common idea of the sex worker’s fallenness to evoke sympathy. However, she never differentiates between the sex workers by virtue, presenting all as victims of society. Most radically she portrays them as English women, equal subjects of the British law. This egalitarian representation challenges the hierarchical structure underpinning the victimizing rhetoric. I suggest Martineau’s representations draw from two distinct aspects: her middle-class background and her freethinking mission of bettering society through education. Her moral background explains the more traditional depictions of women. However, I argue that her belief in necessarianism motivates her egalitarian view of sex workers as fellow Englishwomen. I suggest that Martineau’s over-arching agenda was to educate the public. This is apparent in her appeals to the duty of citizens to learn and enlighten others.

Human trafficking is exploitation, which profoundly violates the freedoms and rights of the victim. The topic has received increasing public and academic attention in the past decades. Nevertheless, an understanding of the essence of human trafficking and its linkage with related phenomena has become clearer only recently. The main reason for conducting this study was the need to make the conceptual context of human trafficking more comprehensible. The present study analyses the conceptualisation and problematisation of trafficking in at a time when the language of ‘trafficking’ emerged, and the League of Nations took a coordinating role over the emerging international activist movement. The study examines the memorandums of the League of Nations’ Traffic in Women and Children Committee’s meetings from 1922 to 1932, the first decade of its operation. The Committee comprised representatives of some of the League’s member states and experts from key non-governmental organisations. The research approach of the study comes from conceptual history. The theoretical framework builds upon the English school of scholarship on international organisations and evolvement of certain norms as international prohibition regime. A research question-based method of qualitative content analysis supported structuring the conceptual analysis. According to the main finding of the study, the emerging international movement, coordinated by the League of Nations, perceived trafficking exclusively as exploitation for prostitution. Based on the data, the conceptualisation of the phenomenon emphasises, above all, problematising it through moral aspects. Moral questions constitute the unanimous basis for discussion and conceptualisation, despite other differences of opinion, which emerge from other meeting notes. The differing views, in turn, concern namely, prostitution as a profession, the benefits of legal prostitution and assessments of the best ways to help victims of trafficking without exposing the rest of the population to undesirable side effects. Whereas the official term ‘traffic in women and children’, implies recognising a higher vulnerability of certain groups, the overall conceptualisation of the term does not treat trafficking as a structural problem. According to the analysis, trafficking in human beings is primarily an international phenomenon, the diversity of which is most evident in discussions on labour or other immigration. However, the conception of ‘traffic in women and children’ translates primarily to the ‘traffic in prostitutes.’ The starting point for this study is that the diversity of phenomena with a meaningful connection to human trafficking has challenged comprehending and conceptualising the issue. These phenomena include, among others, mobility and sex work. The study shows that the significance of these relating phenomena was evident already at the beginning of the work against trafficking, even though the focus was merely on the form of exploitation for purposes of prostitution. Furthermore, the coordinating role of the League of Nations and the emphasis on moral perceptions support describing the ACTWC’s work as the evolvement of norms into prohibition regime, which regulates the moral perceptions of states, non-state actors, and individuals. However, the overtones of the emphasised moral aspects set the debate over general attitudes towards prostitution into the core of the conception – instead of prostitution involving trafficking or other exploitation. Notions on possible causes of trafficking, namely structures creating economic inequality are, hence, overshadowed. In the interwar period, the most likely unconscious ambiguousness around the conception of ‘traffic in women and children’ and prostitution eventually lead to ambivalent policies, which for many advocates were far from their original objectives.