Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "reklamanalys"

Sort by: Order: Results:

  • Harms, Anthea (2021)
    Inom reklamindustrin har man redan länge upprätthållit en viss bild av den accepterade normen om hur män och kvinnor presenteras i samhället. Kvinnor representeras och avbildas könsstereotypiskt i reklam och denna information utnyttjas i socialiseringen och har negativa samhälleliga konsekvenser specifikt för kvinnor. Bilder erhåller en kommunikativ makt och den mellanmänskliga kommunikationen har allt mer flyttat till sociala medier. Människor presenterar sig online i enlighet med vad som är önskvärt gällande den normativa synen på könsroller i sammanhang där man letar efter en parrelation. Därmed är det ändamålsenligt att undersöka och öka förståelsen för det visuella innehållets betydelse och om kommunicering av könsroller via media kan påverka eller bidra till självpresentationen och -objektifieringen med online dejting som kontext. Syftet är att undersöka hur visuell självpresentation uttrycker sig bland kvinnliga högskolestuderande i deras tinderprofilbilder jämfört med vad vi vet om tidigare studier om kvinnobilder och -ideal i reklamindustrin. Tinder är en dejtingapplikation som möjliggör att framställa specifika bilder om självet och vår kommodifierade kultur pressar människor till att marknadsföra sig själv inom olika livsområden. Därmed ligger det i samhällets intresse att forska kring huruvida den idealiserade och objektifierade kvinnokroppen påverkar hur kvinnor presenterar sig själv på Tinder. I magisteravhandlingen studeras om de tidigare observationerna i reklam om kvinnors roll i bilder går att upptäckas i profilbilderna och ifall den socialt konstruerade femininiteten går att observera i materialet. Avhandlingen är en mediastudie med ett socialpsykologiskt perspektiv och jag tillämpar ett socialkonstruktivistiskt synsätt i min avhandling. Centrala teorier är självpresentationsteorin samt självobjektifierings- och objektifieringsteorin. Materialet består av 21 tinderprofilbilder inskickade via mejl från frivilliga högskolestuderande och som metod används reklamanalys med inslag av multimodalitet. Studien är kvalitativ och därmed går resultaten inte att generaliseras. Centrala resultat är att alla deltagare hade åtminstone en bild av sig där man kunde observera en applicering av reklamanalysens dimensioner och feminina inslag av representerade kvinnoideal. Samtidigt förekom det också bilder i materialet där faktorerna inte var i enlighet med den tidigare forskningen. De slutsatser som kan dras i förhållande till det kvalitativa materialet är att självpresentationen i tinderprofilbilderna till en del styrs av samma kvinnoideal som vi ser i reklam. Materialet var väldigt selektivt vilket har en inverkan på resultaten. Framtida forskning borde pröva andra metoder för att få ett större sampel och mer forskning behövs för att kunna dra omfattande slutsatser.
  • Harms, Anthea (2021)
    Inom reklamindustrin har man redan länge upprätthållit en viss bild av den accepterade normen om hur män och kvinnor presenteras i samhället. Kvinnor representeras och avbildas könsstereotypiskt i reklam och denna information utnyttjas i socialiseringen och har negativa samhälleliga konsekvenser specifikt för kvinnor. Bilder erhåller en kommunikativ makt och den mellanmänskliga kommunikationen har allt mer flyttat till sociala medier. Människor presenterar sig online i enlighet med vad som är önskvärt gällande den normativa synen på könsroller i sammanhang där man letar efter en parrelation. Därmed är det ändamålsenligt att undersöka och öka förståelsen för det visuella innehållets betydelse och om kommunicering av könsroller via media kan påverka eller bidra till självpresentationen och -objektifieringen med online dejting som kontext. Syftet är att undersöka hur visuell självpresentation uttrycker sig bland kvinnliga högskolestuderande i deras tinderprofilbilder jämfört med vad vi vet om tidigare studier om kvinnobilder och -ideal i reklamindustrin. Tinder är en dejtingapplikation som möjliggör att framställa specifika bilder om självet och vår kommodifierade kultur pressar människor till att marknadsföra sig själv inom olika livsområden. Därmed ligger det i samhällets intresse att forska kring huruvida den idealiserade och objektifierade kvinnokroppen påverkar hur kvinnor presenterar sig själv på Tinder. I magisteravhandlingen studeras om de tidigare observationerna i reklam om kvinnors roll i bilder går att upptäckas i profilbilderna och ifall den socialt konstruerade femininiteten går att observera i materialet. Avhandlingen är en mediastudie med ett socialpsykologiskt perspektiv och jag tillämpar ett socialkonstruktivistiskt synsätt i min avhandling. Centrala teorier är självpresentationsteorin samt självobjektifierings- och objektifieringsteorin. Materialet består av 21 tinderprofilbilder inskickade via mejl från frivilliga högskolestuderande och som metod används reklamanalys med inslag av multimodalitet. Studien är kvalitativ och därmed går resultaten inte att generaliseras. Centrala resultat är att alla deltagare hade åtminstone en bild av sig där man kunde observera en applicering av reklamanalysens dimensioner och feminina inslag av representerade kvinnoideal. Samtidigt förekom det också bilder i materialet där faktorerna inte var i enlighet med den tidigare forskningen. De slutsatser som kan dras i förhållande till det kvalitativa materialet är att självpresentationen i tinderprofilbilderna till en del styrs av samma kvinnoideal som vi ser i reklam. Materialet var väldigt selektivt vilket har en inverkan på resultaten. Framtida forskning borde pröva andra metoder för att få ett större sampel och mer forskning behövs för att kunna dra omfattande slutsatser.