Browsing by Subject "riskhantering"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2022)Riskkapital är ett finansierings- och investeringsinstrument där riskkapitalbolag samlar kapital från professionella investerare för att köpa upp privata företag. Eftersom investeringsformen kännetecknas av hög risktagning för investerarna har man genom reglering infört stränga krav på marknadsföring till icke-professionella investerare vilket i praktiken innebär att endast professionella investerare tillåts investera. Avhandlingen undersöker de risker som existerar för riskkapitalinvesterare, samt vilka preventiva och reparativa riskhanteringsverktyg som finns investerarna tillhanda. Avhandlingen granskar även förhållandet mellan förvaltningsbolaget och investerarna, samt grunder på vilka investerare kan rikta skadeståndskrav gentemot fondförvaltarna ifall att skada uppstår. Avhandlingens undersöker därtill genomgående huruvida de olika riskhanteringsverktygen och den gällande regleringen av investerarskydd ger tillräckligt skydd för investerarna. Riskkapitalinvesterare blir huvudsakligen utsatta för risker som är förknippade antingen med fonden, eller med förvaltningsbolaget. Eftersom regleringen kring riskkapital traditionellt är dispositiv, har stor del av riskhanteringen kommit att förverkligas genom avtal som sluts mellan förvaltningsbolaget och investerarna. Typiska avtalsvillkor strävar till att likrikta intressen och begränsa förvaltningsbolagets handlingsfrihet. I efterdyningarna av finanskrisen 2008-2009 ansåg man dock att det dispositiva skyddet inte var tillräckligt och införde tvingande lagstiftning (AIF-direktivet) som strävar till att förbättra investerarskyddet också för investerare i riskkapitalfonder. Regleringen av investerarnas möjlighet att rikta skadeståndskrav gentemot förvaltningsbolaget, påverkas av såväl AIF-lagen, som bolagsrättsliga, skadeståndsrättsliga och avtalsrättsliga bestämmelser. Sammanfattande kan konkluderas att i fall då förvaltningsbolaget orsakat investerarana ekonomisk förlust genom vårdslöst agerande, kan ett skadeståndsansvar riktas mot förvaltningsbolaget. Avgörande för huruvida ansvar uppstår är huruvida förvaltaren kan bevisa att man inte agerat oaktsamt i egenskap av fondförvaltare. Trots de riskhanteringsverktyg som finns investerarna tillhanda, kan investerarskyddet för riskkapitalinvesterare inte konkluderande anses tillräckligt. Ett tydligt utvecklingsbehov som identifierats är enhetligare reglering av investerarskyddet. Genom enhetligare krav på registrering och auktorisering vid marknadsföring till såväl icke-professionella som professionella investerare kunde förvaltningsbolagen informationsskyldighet gentemot investerarna förbättras. Detta skulle bidra till ett förbättrat investerarskyddet för investerare i riskkapitalfonder.
-
(2019)Many drugs are associated with the risk of QT prolongation and torsades de pointes (TdP). The risk increases with other risks factors for QT prolongation. Recognizing risk factors and QT prolonging drugs is critical in the management of this drug-related problem. The aim of this master’s thesis was to study the prevalence of use of QT prolonging drugs in older adults receiving home care. Additionally, the aim was to study concomitant use of QT prolonging drugs as well as clinically significant QT prolonging drug-drug interactions in the participants. The secondary objective was to study the most commonly used QT prolonging in the participants. The material used in this master’s thesis originated from a randomized controlled trial in City of Lohja, Finland, which enhanced a coordination in medication risk management for older home care clients. The analysis of the baseline data collected in fall 2015 was only deepened regarding QT prolonging drugs. The participants (n=188) were older adults (≥65 years) receiving regular home care from City of Lohja, randomized into an intervention group (n=101) and a control group (n=87). The majority of the participants were women (69%). The mean age of the participants was 83 years. Data on the participants’ drugs were collected from their medication lists. Clinically significant drug-drug interactions were identified using the SFINX database. The QTDrugs Lists of CredibleMeds were used for identifying drugs associated with QT prolongation and TdP. On average, the participants (n=188) used 2.3 drugs (SD 1.3, median 2.0) associated with QT prolongation and TdP. Of the participants, 36% (n=67) used drugs with known risk of TdP (QTDrugs List 1). The most commonly used drugs with known risk of TdP were donepezil and citalopram. The prevalence of QTDrugs List 2 drugs (possible risk of TdP) was 36% (n=67). Most of the participants (n=156, 83%) used drugs which under certain circumstances are associated with TdP (QTDrugs List 3). One fifth (21%) of the participants used concomitantly 2-3 drugs associated with QT prolongation and TdP. QT prolonging drugdrug interactions (SFINX-D interactions) were found in 3% of the participants. The drugs involved in the drug-drug interactions were donepezil, (es)citalopram and haloperidol. The prevalence of use of clinically relevant QT prolonging drugs (QTDrugs Lists 1-2) was higher in this study compared with the prevalence in outpatients in previous studies. Concomitant use of QT prolonging drugs is common in outpatients. Health care professionals need to be educated on the risks of QT prolongation, TdP and the risks of using QT prolonging drugs concomitantly. Risk assessment tools considering patient-specific risk factors could be more widely used, as they may reduce modifiable risk factors, and actual events of QT prolongation and TdP may be avoided. There is a need for systematic procedures for assessing and managing the risks of QT prolongation and TdP in the Finnish health care system.
Now showing items 1-2 of 2