Browsing by Subject "självbestämmande"

Självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning har länge varit ett omdiskuterat ämne. I och med lagändringen i specialomsorgslagen som trädde i kraft i juni 2016 har detta ämne åter blivit aktuellt. Syftet med lagändringen är att stärka brukares självbestämmande samt minska på användningen av begränsande åtgärder inom specialomsorgen. Tidigare forskning visar att självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning är komplext, då självbestämmande blir mer komplicerat när man är i behov av stöd och hjälp av andra. Professionella har en viktig roll i förverkligandet av brukares självbestämmande men hamnar ständigt att hålla balansen mellan stöd och kontroll. Boendepersonal är ett exempel på just sådana personer. Balansgången mellan stöd och kontroll är inte aktuell enbart inom specialomsorgen med personer med intellektuell funktionsnedsättning utan inom många delar av det sociala arbetet. Hur ska man göra för att respektera en persons självbestämmande, samtidigt som man har ansvar för att personen inte ska komma till skada? Var går gränsen för självbestämmandet och när har man som professionell rätt att ingripa mot en persons självbestämmande? Självbestämmande i praktiken väcker många frågor. Syftet med denna avhandling är att lyfta fram boendepersonals tankar om självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att göra detta hoppas jag kunna bidra med en ökad kunskap om vad självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning innebär. Avhandlingens forskningsfrågor lyder: Hur resonerar boendepersonal kring brukares självbestämmande i olika boendekontexter? Hur upplevs balansen mellan stöd och kontroll i praktiken i olika boendekontexter? Hur förhåller sig boendepersonalen till lagändringarna i specialomsorgslagen och dess inverkan på deras praktik? Avhandlingen har en kvalitativ ansats och forskningsmaterialet består av två fokusgruppintervjuer som gjorts med boendepersonal från två olika boendeenheter inom Kårkulla samkommun. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitaitv innehållsanalys. Resultatet av undersökningen visar att boendepersonal stöter på olika etiska dilemman i sitt arbete relaterade till brukares självbestämmande. Undersökningen visar också att boendepersonal upplever att brukares självbestämmande ser olika ut i olika boendekontexter, och orsaken till detta är brukares förmåga eller oförmåga till kommunikation. Undersökningen visar även att det förekommer ett glapp mellan teori och praktik då boendepersonal upplever att lagändringen i specialomsorgslagen och de bestämmelser som finns där är svåra att tillämpa i verkligheten, och lagen utgör därför inte alltid ett stöd i hur boendepersonal ska göra i praktiken när det kommer till att hålla balansen mellan stöd och kontroll.

Avhandlingen handlar om barnets rätt till delaktighet i och självbestämmande över sin egen vård. Ämnet hör till barnrätten och tangerar medicinalrättens område. Syftet är att undersöka om 7 § i lagen om patientens ställning och rättigheter (patientlagen) tryggar barnets rätt till delaktighet och självbestämmande i den somatiska hälso- och sjukvården i ljuset av nationell lagstiftning och barnkonventionen samt hur Finlands patientlag står sig mot Sveriges och Norges patientlagstiftning för det minderåriga barnet. Metoden för avhandlingen är rättsdogmatisk, men har också en rättsjämförande aspekt. Barnets rättsliga ställning inom hälso- och sjukvården är inte helt entydig, trots att syftet med patientlagens 7 § är att betona den minderårigas vilja vid vårdbeslut. Då exakta kriterier saknas för bedömningen av barnets kompetens att ge sitt giltiga samtycke till vården, kan det uppstå utmanande situationer speciellt om åsikterna mellan barnet och vårdnadshavare går isär. Barnets skyddsbehov och barnets bästa måste också beaktas och i vårdsituationen finns även med läkare eller annan vårdpersonal, som ska göra mognadsbedömningen av barnets beslutskompetens på basen av hens ålder och utveckling. Patientlagens 7 § saknar åldersgräns för barnpatientens rätt till delaktighet och självbestämmande. Eftersom mognadsbedömningen alltid är specifik för varje vårdsituation och beror på den som bedömer, kan detta möjligen leda till en rättsosäker situation för barnet. Om den minderåriga patienten har rätt att ge sitt samtycke till vården kan hen även vägra vård. Avhandlingen visar att rättsläget för den minderåriga patienten är något oklar. För att underlätta bedömningen av i hur stor grad barnets åsikter ska tillmätas betydelse i vårdsituationen och när barnet besitter beslutskompetens, skulle lagstiftningen måsta förtydligas. Kan också konstateras att Norges patientlagstiftning ger tydligare direktiv då den innehåller klara åldersgränser för den minderårigas samtycke, medan Sveriges patientlag är något svagare än Finlands här.

Avhandlingens syfte är att undersöka vilka de faktorer är som påverkar delaktighet och självbestämmande inom den senaste forskningen bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Fokuset ligger på hur socialarbetare kan främja delaktighet i deras arbete tillsammans med klienten med intellektuell funktionsnedsättning. För att få båda gruppernas perspektiv synliga är mitt syfte med studien att också jämföra arbetarnas och klienternas synvinklar gällande ämnet och se ifall det finns likheter eller skillnader. Den teoretiska basen för studien består av teorier om delaktighet. Som metod använder sig studien av en litteraturöversikt som består av åtta artiklar från de senaste tio åren. Artiklarna samlas genom systematiska sökningar och kedjesökningar med hjälp av inkluderande och exkluderande kriterier. För att analysera artiklarna i litteraturöversikten använder sig studien av en induktiv innehållsanalys och som resultat uppstår det tre teman. Det första temat är relationen och interaktionen mellan arbetaren och klienten vilket bidrar till delaktighet och självbestämmande. Inom det första temat spelar bland annat kommunikationen och tilliten i förhållandet mellan klienten och arbetaren en stor roll. Det andra temat tar upp utmaningar som speciellt arbetarna upplevde med att främja delaktighet och självbestämmande. Utmaningarna är bland annat tidsbrist och resursbrister på arbetsplatsen och när den egna åsikten styr över arbetet. Det sista temat är hur valmöjligheter och stödbehoven påverkar delaktigheten och självbestämmandet. Temat lyfter bland annat fram hur olika steg före beslutet och efter beslutet påverkar klientens upplevelse av delaktighet och självbestämmande. Diskussionen jämför studiens resultat med den tidigare forskningen och teorin. Diskussionen lyfter upp likheter och skillnader som arbetarna och klienterna hade. Studien besvarar forskningsfrågorna och ger en bild av den senaste forskningen samt idéer och tankar kring vidare forskning.

I denna studie har socialarbetarnas uppfattningar av att jobba med klienter med en minnessjukdom studerats. I takt med att befolkningen åldras och livslängden ökar, kommer allt fler personer att drabbas av en minnessjukdom. Också inom det sociala arbetet kommer allt fler klienter inom servicen för äldre personer att vara personer med minnessjukdomar. Det här kan leda till vissa utmaningar inom det sociala arbetet och frågor om självbestämmanderätt, paternalism och klientens bästa aktualiseras. Syftet med den här studien har varit att öka förståelsen för hurdana upplevelser socialarbetare har av att jobba med klienter med minnessjukdom. Utmaningar i arbetet och samarbetet med klienters anhöriga har även studerats. Materialet för studien har samlats in genom att intervjua sex socialarbetare som jobbade inom servicen för äldre personer. Kriteriet för de intervjuade var att de hade erfarenhet av att jobba med personer med minnessjukdom. De semi-strukturerade intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att klientens självbestämmanderätt och gränsdragningen mellan självbestämmanderätt och paternalism ses som den största utmaningen i arbetet. Socialarbetarna upplevde att de vill ta klienters självbestämmanderätt i beaktande så långt som möjligt, men i något skede kommer en gräns emot då det inte mera är möjligt. Även etiska, strukturella och organisatoriska utmaningar lyftes fram. Många socialarbetare ansåg bl.a. att de inte kan erbjuda en passande service till klienten eftersom en sådan service helt enkelt inte fanns att erbjuda eller pga. att kriterierna för servicen var för höga. Den konstanta resursbristen ansågs också som problematisk. Att kunna läsa klienten och utnyttja icke-verbal kommunikation ansågs viktigt. Gällande unga personer med minnessjukdom upplevde många att det kan kännas tyngre att ha en ung minnessjuk som klient, speciellt om hen har minderåriga barn. Samarbetet med klientens anhöriga ansågs överlag fungera bra, men i närståendevårdarfall ansågs det viktigt att både ta klientens och närståendevårdarens situation i beaktande och att kunna se på helheten.

I min avhandling undersöker jag de maktstrukturer som ligger som grund för arbetet i UNHCR:s flyktingläger. Min forskning fördjupar sig i frågan om hur fältarbetare omsätter UNHCR:s strategier i praktiken. Hur används strategierna i det vardagliga arbetet och vilka maktrelationer är det arbete som fältarbetarna utför invävt i? Mitt empiriska material består av intervjuer med personer som arbetar eller har arbetat på fältet i flyktingläger för FN:s flyktingorgan UNHCR eller FN:s organ för palestinska flyktingar UNRWA. Jag har använt mig av samtalsintervjuer för att samla in mitt material och jag analyserar materialet med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och Erving Goffmans dramaturgiska sociologi. Utgående från mina forskningsfrågor har jag kommit fram till följande slutsatser. Strategierna och programmen som används av fältarbetarna i det dagliga arbetet i flyktinglägren är enligt mina informanter formade utifrån de behov som finns i lägren, både för flyktingarna och för fältpersonalen. Strategierna och programmen skall stöda arbetet och fungera som riktlinjer så att alla som arbetar för organisationen jobbar på samma sätt. Informanterna formar ändå strategierna utifrån de lokala behov som finns i lägren och utför arbetet på der sett de anser vara bäst. Jag gör en indelning i interna och externa maktrelationer som påverkar fältarbetarnas arbete i analysen av mitt empiriska material. Interna maktrelationer i organisationen som präglar arbetet på fältet går enligt mina informanters svar att identifiera i organisationens hierarkiska och byråkratiska kultur. De externa maktrelationerna som påverkar arbetet är relation till flyktingarna, till det internationella samfundet, till bidragsgivarna och till de lokala makthavarna. Jag undersöker hur organisationen arbetar med att öka kvinnors självbestämmandemakt med hjälp av strategier och program i flyktingläger. För att forma arbetet i relation till de externa maktrelationerna skapas program och strategier som ger en bild av UNHCR som en organisation som har makt och kunskap att genomföra sitt mandat. Jag använder mig av organisationssociologi utifrån Max Webers, Amitai Etzionis och David Silvermans teorier. Förenta Nationerna som organisation och kvinnors roll i utveckling utgör också en viktig del av min teoretiska diskussion i kombination med Michel Foucaults teorier om makt och styrning. Som en fördjupning av begreppen styrning och makt använde jag mig av forskningen om självbestämmandemakt.