Browsing by Subject "självbestämmanderätt"
Now showing items 1-5 of 5
-
(2022)I avhandlingen går jag igenom intressebevakning och hur dess system är uppbyggt, för att sedan kunna svara på forskningsfrågan om intressebevakningssystemet bidrar till kränkandet av självbestämmanderätten. Olika former av intressebevakning behandlas, samt hur och varför intressebevakning inleds. Jag förklarar för läsaren hur förordnandet av en intressebevakare kan gå till och vad en intressebevakningsfullmakt är, samt hur självbestämmanderätten kan förverkligas med hjälp av en sådan. Självbestämmanderätten är en väsentlig faktor som följer med längs hela avhandlingen. I avhandlingen pekar jag ut vilka problem som existerar inom intressebevakning, och var problemen möjligtvis har sin grund. Jag går in på allmän och privat intressebevakning, jämför de två formerna samt funderar över hur självbestämmanderätten på olika sätt förverkligas inom dem. I avhandlingen ger jag exempel på maktmissbruk med rättspraxis för att läsaren skall få en förståelse för hur det kan se ut i praktiken. Avslutningsvis funderar jag på intressebevakningssystemet ur ett strukturellt perspektiv och identifierar samt diskuterar var problemet egentligen ligger.
-
(2022)Den här avhandlingen försöker ge svar på frågan om en legalisering av eutanasi möjlig i Finland. Riksdagen har avvisat ett medborgarinitiativ om eutanasi år 2018, men det betyder nödvändigtvis inte att en legalisering är omöjlig i framtiden. I avhandlingen analyseras expertutlåtanden som gavs i riksdagens social -och hälsovårdsutskott efter en omröstning av medborgarinitiativet samt en rapport av en expertgrupp vid Social- och hälsovårdsministeriet, som framställdes efter behandlingen i riksdagen. Tolkning av hur de grundläggande rättigheter bör prioriteras i förhållande med varandra sker i avhandlingens sista kapitel. Analysen av materialet lyfte inte fram direkta juridiska hinder för en legalisering av eutanasi. I kärnan av debatten kring eutanasi finns två grundrättigheter och deras förhållande till varandra: rätt till liv och självbestämmanderätten. En legalisering av eutanasi skulle förstärka självbestämmanderätten, men kan anses som en kränkning mot rätten till liv. Eftersom rättssubjekten är själva villiga att överge rätten till liv, är en tolkning att självbestämmanderätten bör prioriteras över rätten till liv möjligt. Under den nuvarande lagstiftningen riskerar en läkare som utför eutanasi antingen straffrättsligt ansvar eller påföljder av hälsovårdens tillsynsmyndigheter. Därför skulle en legalisering av eutanasi kräva en ändring i strafflagen som frigör läkaren från straffansvar. Att utfärda en lag som möjliggör eutanasi i Finland är möjlig. För legalisering krävs dock politisk vilja, som inte fanns i riksdagen vid omröstningstidpunkten.
-
(2020)Tillfällena att utnyttja genetisk information inom hälso- och sjukvården ökar konstant i takt med att kunskapen om människans genom växer, teknologin utvecklas och regleringen på området skapar nya möjligheter för detta. Genetiska tester används redan idag inom hälso- och sjukvården och de förväntas bli allt vanligare inom de närmaste åren. Till fördelarna med ett effektivt utnyttjande av genetisk information kan man bland annat räkna en mer exakt diagnostisering av sjukdomar och individualiserad medicin. I avhandlingen undersöker jag förutsättningarna för utförandet av hälsorelaterade genetiska tester samt individens rätt till sin genetiska information. Med förutsättningarna för utförandet av hälsorelaterade genetiska tester avser jag såväl den aspekt som härrör sig till personuppgifter som den aspekt som härrör sig till individens självbestämmanderätt. Individens rätt till sin genetiska information kretsar likväl kring självbestämmanderätten. Det finns för tillfället ingen uttrycklig reglering gällande utförandet av genetiska tester i Finland. Detta läge kommer dock troligtvis att förändras inom en nära framtid i och med den nya genomlagen, som i avhandlingen granskas de lege ferenda. I avhandlingen framförs att den nya regleringen är välkommen, men att den i sin nuvarande form innehåller en hel del aspekter som borde förändras eller utvecklas. Hälsorelaterade genetiska tester samt individens självbestämmanderätt och rätt till sin genetiska information regleras på många nivåer. Den rättsliga ramen kan delas in i fem olika lager vilka är mänskliga rättigheter, grundläggande rättigheter, EU-rätt, Europarådets reglering samt nationell lagstiftning. Av dessa är biomedicinkonventionen samt biomedicinkonventionens fjärde tilläggsprotokoll om hälsorelaterade genetiska tester de mest centrala för avhandlingens innehåll. Därtill tillkommer diverse internationella rekommendationer, såsom UNESCO:s deklarationer. Individens rätt till skydd för privatliv och personuppgifter hör till de viktigaste aspekterna med tanke på utförandet av genetiska tester samt behandlingen av genetisk information inom hälso- och sjukvården. Såsom information som gäller privatlivet är genetisk information skyddad som en till privatlivets sfär hörande mänsklig och grundläggande rättighet. Därtill får genetisk information som gäller personen även skydd även från den grundläggande rättighet som gäller skydd av personuppgifter. Genetisk information tillhör s.k. särskilda kategorier av personuppgifter, dvs. känsliga uppgifter vars behandling som utgångspunkt är förbjuden. Individen kan dra stor nytta av att dennes genetiska information utnyttjas inom hälso- och sjukvården. Samtidigt finns risken att oväntade överraskningar dyker upp i samband med t.ex. vården av en viss sjukdom, såsom information om kommande sjukdomar, genavvikelser eller -fel. Därför är individens rätt att själv bestämma över sin egna genetiska information en av de mest centrala principerna inom rättsområdet. Individens samtycke utgör kärnan av självbestämmanderätten, varför individens samtycke står i fokus i avhandlingen. Självbestämmanderätten omfattar även individens rätt till sin genetiska information samt rätten att slippa veta. Av dessa kan framför allt den sistnämnda vara svår att tillämpa fullständigt i praktiken då rätten kan vara kopplad till problematiska situationer, såsom uppkomsten av sekundära fynd. Särställningen hos genetisk information är ett ämne som ständigt debatteras. Å ena sidan är genetisk information mer djupgående och permanent kopplad till individen; den både skiljer oss från alla andra och förenar oss med alla andra. Å andra sidan finns det även annan medicinsk information som kan ha en lika stor om inte större betydelse för individen. Genetisk information kan förutom för individen själv även vara viktig för dennes nära släktingar, eftersom genetisk information alltid är gemensam med andra. Detta kan ge upphov till en del etiska frågor. I nuläget är utgångspunkten i patientlagen att man inte får dela med sig av genetisk information ens till patientens nära släktingar utan dennes samtycke. Detta har ansetts vara ohållbart och kommer sannolikt att förändras i och med genomlagen.
-
(2020)Tillfällena att utnyttja genetisk information inom hälso- och sjukvården ökar konstant i takt med att kunskapen om människans genom växer, teknologin utvecklas och regleringen på området skapar nya möjligheter för detta. Genetiska tester används redan idag inom hälso- och sjukvården och de förväntas bli allt vanligare inom de närmaste åren. Till fördelarna med ett effektivt utnyttjande av genetisk information kan man bland annat räkna en mer exakt diagnostisering av sjukdomar och individualiserad medicin. I avhandlingen undersöker jag förutsättningarna för utförandet av hälsorelaterade genetiska tester samt individens rätt till sin genetiska information. Med förutsättningarna för utförandet av hälsorelaterade genetiska tester avser jag såväl den aspekt som härrör sig till personuppgifter som den aspekt som härrör sig till individens självbestämmanderätt. Individens rätt till sin genetiska information kretsar likväl kring självbestämmanderätten. Det finns för tillfället ingen uttrycklig reglering gällande utförandet av genetiska tester i Finland. Detta läge kommer dock troligtvis att förändras inom en nära framtid i och med den nya genomlagen, som i avhandlingen granskas de lege ferenda. I avhandlingen framförs att den nya regleringen är välkommen, men att den i sin nuvarande form innehåller en hel del aspekter som borde förändras eller utvecklas. Hälsorelaterade genetiska tester samt individens självbestämmanderätt och rätt till sin genetiska information regleras på många nivåer. Den rättsliga ramen kan delas in i fem olika lager vilka är mänskliga rättigheter, grundläggande rättigheter, EU-rätt, Europarådets reglering samt nationell lagstiftning. Av dessa är biomedicinkonventionen samt biomedicinkonventionens fjärde tilläggsprotokoll om hälsorelaterade genetiska tester de mest centrala för avhandlingens innehåll. Därtill tillkommer diverse internationella rekommendationer, såsom UNESCO:s deklarationer. Individens rätt till skydd för privatliv och personuppgifter hör till de viktigaste aspekterna med tanke på utförandet av genetiska tester samt behandlingen av genetisk information inom hälso- och sjukvården. Såsom information som gäller privatlivet är genetisk information skyddad som en till privatlivets sfär hörande mänsklig och grundläggande rättighet. Därtill får genetisk information som gäller personen även skydd även från den grundläggande rättighet som gäller skydd av personuppgifter. Genetisk information tillhör s.k. särskilda kategorier av personuppgifter, dvs. känsliga uppgifter vars behandling som utgångspunkt är förbjuden. Individen kan dra stor nytta av att dennes genetiska information utnyttjas inom hälso- och sjukvården. Samtidigt finns risken att oväntade överraskningar dyker upp i samband med t.ex. vården av en viss sjukdom, såsom information om kommande sjukdomar, genavvikelser eller -fel. Därför är individens rätt att själv bestämma över sin egna genetiska information en av de mest centrala principerna inom rättsområdet. Individens samtycke utgör kärnan av självbestämmanderätten, varför individens samtycke står i fokus i avhandlingen. Självbestämmanderätten omfattar även individens rätt till sin genetiska information samt rätten att slippa veta. Av dessa kan framför allt den sistnämnda vara svår att tillämpa fullständigt i praktiken då rätten kan vara kopplad till problematiska situationer, såsom uppkomsten av sekundära fynd. Särställningen hos genetisk information är ett ämne som ständigt debatteras. Å ena sidan är genetisk information mer djupgående och permanent kopplad till individen; den både skiljer oss från alla andra och förenar oss med alla andra. Å andra sidan finns det även annan medicinsk information som kan ha en lika stor om inte större betydelse för individen. Genetisk information kan förutom för individen själv även vara viktig för dennes nära släktingar, eftersom genetisk information alltid är gemensam med andra. Detta kan ge upphov till en del etiska frågor. I nuläget är utgångspunkten i patientlagen att man inte får dela med sig av genetisk information ens till patientens nära släktingar utan dennes samtycke. Detta har ansetts vara ohållbart och kommer sannolikt att förändras i och med genomlagen.
-
(2017)Individens rätt till självbestämmande är en i lag grundad mänsklig rättighet som gäller alla, oberoende av funktionsförmåga. Syftet med denna avhandling är att klargöra för begreppet självbestämmande och vad rätten till självbestämmande innebär för personer med utvecklingsstörning, både ur ett juridiskt och etiskt perspektiv, samt att visa hur man med hjälp av metoden stöd i beslutsfattande kan styrka förverkligandet av självbestämmanderätten för målgruppen i fråga. Avhandlingen är en systematisk litteraturöversikt som svarar på följande frågor. Vad innebär självbestämmande och hur ser problematiken ut kring den för personer med utvecklingsstörning? Vad är stöd i beslutsfattande? Hur inverkar metoden på självbestämmanderätten för personer med utvecklingsstörning? En kvalitativ innehållsanalys av aktuell forskning och litteratur om ämnet visar att trots att självbestämmanderätten är en i lag grundad rättighet, förverkligas den inte alltid i vardagen för personer med utvecklingsstörning då man ska tillämpa lagen. Bristerna beror på omgivningens attityder och brister i förmågan att självständigt göra välgrundade beslut. Stöd i beslutsfattande är ett sätt att stärka självbestämmandet. Den svarar på de samhälleliga kraven på rätten att styra och bestämma över sitt eget liv och är en bra metod att stärka självbestämmanderätten i den praktiska tillämpningen av lagen. Den ger personalen och omgivningen verktyg att stärka den kompetens som självbestämmande förutsätter.
Now showing items 1-5 of 5