Browsing by Subject "socialvårdslagen"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2022)Tiivistelmä – Referat– Abstract Boendeservice regleras i socialvårdslagen (1301/2014) och baserar sig på en servicebehovsbedömning för klienter. Tjänsten är frivillig och kräver i praktiken en psykiatrisk diagnos samt en begränsad funktionsförmåga hos klienten, som föranleder boende med stöd. Med boendeservicen strävar kommunerna till att minska avdelningsvården inom psykiatrin och samtidigt ge klienterna en vardag som medför delaktighet i samhället. Avhandlingens syfte är att problematisera och förklara boendeservicen under socialvårdslagen genom en narrativ litteraturanalys av servicen i Finland och internationellt. Målsättningen är att genom en narrativ litteraturanalys av tidigare forskning och rapporter identifiera och belysa vissa problemområden med boendeservice som b.la. kortsiktigheten i kontrakten, behovet av en diagnos samt fragmenteringen av servicen bland serviceproducenterna. Dessa bildar sedan tematiska helheter inom analysen. Boendeservicen analyseras även utifrån en strukturell hållbarhetsram. Frågorna gäller boende som en bastrygghet, en problematisering av diagnosen som grund för servicebehovet och boendeservicen som en större tematisk helhet under hållbarheten. Ansatsen är holistisk, baserad på teorier av Lauri Rauhala och Erik Allardt för att se klienten inom boendeservicen som en hel och komplex människa. En holistisk ansats innebär att ord som självbestämmande och återhämning blir extra viktiga. Samtidigt borde avinstitutionaliseringen av psykiatrin främjar en klientbaserad insats med möjligheter till flexibla lösningar. Till det mänskliga varandet och återhämtning från sjukdom hör även materiella saker som en egen bostad eller en inkomst. Dessa behövs för att en individ skall känna sig trygg och klara av att återvända från sjukdom till en så funktionerande vardag som möjligt. Metoden för avhandlingen är narrativ litteraturanalys, en forskning om forskning. Materialet består av främst finländsk forskning men även internationella forskningar är aktuella för att belysa ämnet ytterligare. Den riktade narrativa materialinsamlingen baseras sig på en begränsad tid och ett begränsat urval. Analysen av materialet är tematisk. Sökorden, sökträffar och det funna materialet redovisas i avhandlingen i tabeller. Avhandlingens resultat visar att det uppstår vissa tematiska helheter under forskningsfrågorna. Dessa tematiska helheter återges som underrubriker och problematiseras. Tematiserade helheter är boendeservicen som en service, boendeservicens utgångspunkt i diagnosen och boendeservicen ur ett globalt hållbarhetsperspektiv. Resultaten visar att det uppstår motstridigheter när kommunen både köper och beviljar tjänster samtidigt som kommunerna själv övervakar köptjänsterna. Klienterna inom boendeservicen kan bli stämplade att förbli inom boendeservicen genom att den psykiatriska diagnosen hindrar dem från att erhålla annan service. Det kommer att krävas förändringar inom kommunerna för att boendeservicen skall vara en hållbar lösning på lång sikt. Socialarbetare behöver kunskap om psykisk ohälsa samtidigt som det krävs en förmåga att se en strukturell holistisk helhet i ett fragmenterat system. Flexibla lösningar och förebyggande åtgärder som riktar sig till hjälp i vardagen för klienten är att föredra framom anstaltliknande boenden, visar både nationell som internationell forskning. Anstaltliknande boenden är resultatet till trots den dominerande formen av boendestöd just nu.
-
(2019)Efter att den nya socialvårdslagen trädde i kraft år 2015 har arbetet inom barnskyddet förändrats. Tyngdpunkten i arbetet har flyttat från det korrigerande barnskyddet till det tidiga stödet enligt socialvårdslagen. Efter lagförändringen har socialarbetarna inom barnskyddet enligt tidigare forskning upplevt oklarheter gällande avgörandet att inleda endera ett socialvårdsklientskap eller ett barnskyddsklientskap. Finlands lagstiftning möjliggör rum för tolkning och därav har kommunerna kunnat implementera lagförändringen på olika sätt. Syftet med denna studie är att granska hur kommunerna implementerat den nya socialvårdslagen och ifall det finns kommunala skillnader. Mitt främsta intresse är att få veta vilka faktorer är avgörande då socialarbetare besluter att inleda ett barnskyddsklientskap och min forskningsfråga är hur motiverar socialarbetarna inledandet av barnskyddsklientskap. De teoretiska utgångspunkterna för forskningen är socialarbetarens kunskap och makt, bedömningsarbete och utvärderingsforskning. Det empiriska materialet i min studie består av webb enkäter som besvarats av socialarbetare och socialhandledare inom barnskydd och socialvård i tre kommuner. Enkäten har bestått av både slutna och öppna frågor. Den centralaste analysmetoden som använts är innehållsanalys. Resultaten i studien visar att oro över barnet är den avgörande faktorn för inledande av barnskyddsklientskap. Resultaten visar även att lagen implementerats på olika vis i olika kommuner och detta leder till ojämlikhet för invånarna. Resultaten visar även att socialarbetare inom socialvården och barnskyddet arbetar klientcentrerat och har en stor kunskap men även att den enskilda socialarbetaren har stor makt. Resultaten tyder på att det finns möjligheter till utveckling inom arbetet och det finns ett behov av gemensamma riktlinjer både inom och mellan kommunorganisationerna.
Now showing items 1-2 of 2