Browsing by Subject "spelarrättighet"

Forskningsobjektet för denna avhandling är spelaravtalsförhållandet mellan en lagidrottsorganisation och en professionell lagidrottare. I tidigare forskning har främst spelaravtalet i sig behandlats och därmed avtalsparternas rättigheter och skyldigheter, likaså har tidigare forskning betonat till exempel på vilka grunder spelaravtal kan hävas. I detta arbete är forskningsobjektet själva avtalsförhållandet för att på så sätt kunna fördjupa diskussionen angående de faktorer som påverkar avtalsförhållandet samt systematisera rättsverkningarna. Syftet med detta arbete är alltså att fördjupa förståelsen av spelaravtalsförhållandet som helhet och på så vis även lyfta fram hur spelaravtalet används inom förhållandet. Som huvudfokus för forskningen har varit hur de arbetsrättsliga normerna och idrottsrättsliga normerna samspelar när det kommer till problemsituationer. I praktiken är det fråga om hur hur spelarrättighetens anknytning till spelaravtalet, som är ett arbetsavtal, påverkar avtalsförhållandet. Trots att forskningsobjektet är spelaravtalsförhållandet i sig, så går det inte att bortse instrumentet för avtalsparternas samarbete, alltså spelaravtalet. Genom att spelaravtalet behandlas och detta forskningsarbetes första forskningsfråga, om spelaravtal bör anses vara en egen avtalstyp, besvaras så bygger det en brygga till den andra forskningsfrågan. Arbetets andra forskningsfråga bygger på att spelaravtalet i sig bör anses vara en egen avtalstyp med egna särdrag som gör att avtalstypen skiljer sig från andra närliggande avtalstyper. I detta arbete lyfts anknytning av spelarrättigheten till arbetsavtalet fram som den största åtskiljande faktorn. Således förs genom den andra forskningsfrågan fokus mera mot spelaravtalsförhållandet genom att behandla hur spelarrättighetens anknytning till arbetsavtalet mellan spelare och klubb påverkar avtalsförhållandet. Således besvaras två stycken forskningsfrågor i detta arbete. Denna första forskningsfrågan fokuseras på spelaravtalet och denna andra på spelaravtalsförhållandet. Angående den första forskningsfrågan om spelaravtal bör anses vara en egen avtalstyp så argumenteras i detta arbete för att det borde anses vara en egen avtalstyp. Med stöd av tidigare forskning och en djupare betoning på de särdrag som särskiljer avtalstypen från andra liknande avtalstyper går det genom beståndsdelsläran anse att samtliga kriterier fylls för att spelaravtal bör kunna ses som en egen avtalstyp med egna särdrag och säregna rättsverkningar. Som tidigare nämnts står sig spelarrättighetens anknytning till spelarens arbetsavtal som den största särskiljande faktorn från andra så kallade normala arbetsavtal. Hur denna anknytning påverkar spelaravtalsförhållandet systematiseras i detta arbete genom att analysera hur spelaravtals bindande verkan kan fokuseras på endera det gemensamma målet för avtalsförhållandet eller på avtalet i sig. Genom att avtalsparterna fokuserar den bindande verkan på det gemensamma målet kan avtalsparterna genom att lägga lojalitetsplikten i fokus avtala om hur avtalsförhållandet kommer fortsätta eller upplösas. Ifall parterna väljer att fokusera den bindande verkan på avtalet i sig går det att anse att spelaravtals bindande verkan är ännu starkare än i normala arbetsavtalsförhållanden på grund av spelarrättighetens anknytning till spelaravtalet och på grund av de idrottsrättsliga normer som även tillämpas på spelaravtal.