Browsing by Subject "sähkönkulutus"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2011)Få ämnen är lika laddade som regleringen av elproduktionen och -distributionen idag. Kyoto-avtal och allmän insikt i att våra naturresurser är begränsade har lett till en ökad reglering av produktion och distribution av el. Elmarknaden har i och med EU formellt öppnats för öppen konkurrens. Ändå råder i praktiken monopol på distribution och därigenom även strikt reglering av produktionen. Nya målsättningar om att allt större delar el skall produceras genom utnyttjande av förnybara energikällor indikerar att vi lever i en förändringens tid på elmarknaden. De finns stora vinster att göra om regeiverket är gynnsamt. I uppsatsen granskas den finländska elmarknaden och dess aktörer. En av aktörernas, den enskilda individens, rationella överväganden gällande elkonsumtion och -produktion anaiyseras mera ingående med hjälp av resuitat från en survey undersökning. För undersökningen används en för ändamålet utformad internetenkät med hjälp av vilken ett av Finlands befolkning representativt sampel samlats in. Resultaten indikerar att individen som aktör på elmarknaden i första hand strävar till ekonomisk rationalitet medan miljön endast av en relativt liten andel uppmärksammas vid de egna el anskaffningsbesiuten. Kunskapsnivån samt individens förestäliningar om elmarknaden och elproduktion är som oberoende variabler signifikanta för hur ofta ett hushålls el anskaffning konkurrensutsätts. Ur den för finländska befolkningen representativa survey undersökningsdata framgår att 73,8 % av Finlands fastighetsägare skulle ställa sig positivt till vindkraftsproduktion på eller i närheten av egen fastighet om de skulle få en del av vinsten. Dä ingen vinst utiovas är motsvarande andel 60,8%. Endast 6,3 % anger verkningar på miljö eller omgivning som en orsak till att de inte övervägt egen elproduktion. Som potentiell elproducent kan den finländska individen därför i relativt hög grad ses som ekonomiskt rationell.
-
(2022)Multi-local living is a complex social phenomenon that is tightly connected to human mobility. In previous research, the phenomenon has been mainly researched with official statistics that fail to capture the dynamic nature of people’s mobilities and dwelling. This thesis approaches multi-locality in Finland and in the county South Savo from the perspective of second homes with novel data sources like mobile phone data and electricity consumption data. These spatially and temporally accurate big data sources can be used to ensure sufficient coverage of population and geographic area. I approach multi-local living by analyzing the spatiotemporal changes in people’s presence with mobile phone data, and by examining how the changes relate to second homes in different areas separately for workdays and weekends. This is examined both for the whole country and by comparing different counties. In the thesis, mobile phone data is utilized as the ground truth to assess the performance of household occupancy detection methods for electricity consumption, and to examine how electricity consumption data captures the spatiotemporal dynamics of second home users in South Savo. The results indicate that people are generally more mobile during the summer, and the seasonal growth in people’s presence correlates strongly with second homes. This shows a prominent seasonal effect for multi-local living in Finland. Additionally, it is shown that the results vary spatially as there is variation in the results both between counties and within South Savo. The best performing second home occupancy detection method is revealed by correlation analyses between mobile phone data and electricity consumption data. Moreover, it is shown that electricity data correlates better with mobile phone data during the summer, and that the data captures the monthly dynamics of second home users well. This further highlights the seasonal effect of multi-local living. The thesis provides valuable insight into how the seasonal variation of population in different areas is connected to multi-local living in Finland. Furthermore, it is shown that novel data sources can capture the changes in people’s presence at multiple spatial levels with high temporal accuracy, and that they can be utilized to study multi-local living.
-
(2003)Työn tavoitteena oli muodostaa kokonaiskuva sähköjärjestelmän sisäisistä ja ulkoisista vuorovaikutussuhteista. Sähköntuotantoa tarkasteltiin ympäristöönsä kytkeytyvänä systeeminä tieteidenvälisestä näkökulmasta. Tätä tarkoitusta varten rakennettiin menetelmä laajan kokonaisuuden hahmottamiseksi ja sovellettiin sitä sähköntuotannon alalle. Menetelmäperustuu grounded theoryyn ja systeemiajatteluun: Aineisto kerättiin ja luokiteltiin grounded theorya soveltaen. Systeemiajattelua käytettiin aineiston analyysissä ja aihealuetta kuvaavien mallien luomisessa. Aineisto kerättiin haastattelemalla sähköntuotannon ja -kulutuksen asiantuntijoita. Sen pohjalta rakennettiin useita alamalleja kuvaamaan sähköntuotantokompleksin osajärjestelmiä sekä näitä yhdistävä päämalli. Alamallien aihealueiksi muodostuivat tekninen sähköjärjestelmä, sähköjärjestelmän talous, sähkönsäästö, yhteiskunnallinen vaikuttaminen, ympäristö sekä tuotantorakenteen uusiminen. Lisäksi työssä esitettiin aineistosta nousseita kriteerejä hyvälle sähköjärjestelmälle ja sähköjärjestelmään liittyviä toimijoita. Mallien yhteydessä käsiteltiin myöseri tuotantomuotojen ominaisuuksia. Työn tuloksia tarkasteltiin kriittisesti kirjallisuuden valossa ja arvioitiin luotujen mallien sovellettavuutta. Malleja on mahdollista hyödyntää tieteenalarajoja ylittävän energiatutkimuksen jäsentäjänä sekä arvioitaessa kestävämmän energiapolitiikan edellytyksiä järjestelmätasolla.
Now showing items 1-3 of 3