Browsing by Subject "textanalys"

I denna studie undersöker jag hur två olika berättelser behandlande samma händelse liknar och särskiljer sig från varandra. Detta för att ta reda på hur och i vilken form en berättelse genom själva texten förtäljer sitt budskap. Mitt övergripande syfte med denna studie är att med en jämförande textanalys granska hur två krigsberättelser beskrivande samma händelse skiljer sig från och liknar varandra beroende på de strukturella, tematiska och perspektiviska elementen i de återgivna texterna. Till denna specifika uppgift har jag därmed valt att granska två krigsberättelser, med olika författare, syften och målgrupper men likväl beskrivande samma historiska händelse. Berättelserna behandlar det finsk-ryska sjöslaget Slaget om Bengtskär som skedde under Finlands fortsättningskrig, den 26 juli 1941. Källmaterialet består av ett nedskrivet föredrag skrivet av löjtnant Fred Luther år 1986 och ett icke-filmatiserat filmmanuskript skrivet av författaren Olavi Paavolainen och filmaren Erik Blomberg år 1943. Jag använder mig som metod av en textanalys och ett narrativt tillvägagångssätt där jag utifrån relevanta teorier och modeller skapat en egen narrativ analys för att undersöka de tre delar som jag anser att bäst kan svara på mitt syfte, dvs. struktur, tema och perspektiv. Denna metod kallar jag sedermera för en strukturell berättelseanalys. Med utgångspunkt i denna analys besvarar jag därefter följande frågeställningar: ”Hur ser berättelsestrukturen ut i sin helhet?”, ”Vilka aspekter av krigshändelsen är det som ges plats i berättelsen?” och ”Vad använder sig berättaren av för perspektiv?”. I min undersökning av berättelserna i fråga finner jag att det specifikt är den värderande aspekten som går som en röd tråd genom såväl struktur och tematik som perspektiv. Jag kommer i min analys fram till att dessa berättelser getts olika strukturella fokus och därigenom även olika betydelser genom sätten de är uppbyggda på. De tematiska aspekter som berättelserna lyfter fram är dessutom helt olika, trots att det övergripande ämnet är detsamma. Perspektiven i de båda berättelserna är dock förvånansvärt lika, även om en del självklara skillnader förekommer. Krigets realitet och dess betydelse för finländarna såväl under tiden det pågick som efteråt är av största vikt för att vi ska kunna förstå den subjektiva prägel författarna gett åt sina respektive verk. Jag sluter mig därför till att Luther i sitt föredrag anser den militära gemenskapen vara viktigast, medan Paavolainen och Blomberg i sitt filmmanuskript lyfter fram kritiken mot den militära ledningen och tydligt är partiska gentemot den enskilda soldaten. Av detta frammanar bägge berättelser med sin subjektivitet även en underliggande berättelse som ”mellan raderna” uttrycker dolda känslor av brödraskap, hjältemod och fosterländskhet. Sammanfattningsvis konstaterar jag dock att två olika berättelser, fastän de behandlar samma historiska händelse, varierar avsevärt i sitt budskap beroende på deras respektive struktur, tematik och perspektiv.

Denna avhandling fokuserar på klarspråk i skrivprocessen och inkluderar både text och kontext. För att få en djupare bild av klarspråk och dess genomförande är det viktigt med tillgång till textens bakomliggande kontext, eftersom detta ger kunskap om skrivprocessen och verksamheten, som påverkar klarspråkets genomförande, genomslag och möjligheter. Studiens syfte är att undersöka hur redigeringen av en broschyr går till vid svenska bildningstjänster i Esbo stad, med fokus på ändringar och motiveringar, den bakomliggande processen samt verksamheten i koppling till genomförande av klarspråk. I avhandlingens bakgrund och teoretiska referensram redogör jag för myndighetsspråk och klarspråk (Nord 2011; Nyström Höög, Söderlundh & Sörlin 2012; Nord 2017), samt kopplar detta till den finländska kontexten och dess normer (Hanell 2011; Tolvanen 2014, 2016; Lassus 2017a). En viktig aspekt är även kopplingen mellan klarspråk och språkpolitik samt realiserad tillämpning av klarspråksprojekt (Lind Palicki 2014; Nord 2014; Lind Palicki & Nord 2015). På broschyren genomförs en klarspråksanalys, främst utgående från klarspråksprinciper i Sommardahl (2012), men inkluderar även andra verk så som Hedlund (2006), Språkrådet (2014) och klarspråkstestet (Språkrådet u.å.). Materialet består av broschyren Välkommen till skolan (2020) samt intervjuer med broschyrens två redigerare. Intervjumaterialet ger både en mer helhetsmässig bild av processen samt konkreta detaljer och exempel kopplade till broschyren. Utgående från intervjumaterialet har redigerarna bearbetat textens disposition, innehåll och information, främst med tanke på den tänkta läsaren. Flera olika aspekter har tagits i beaktande av redigerarna, och dessa motiveras bland annat med att underlätta förståelse och inkludera relevant, väsentligt samt tydlig information. Dock har redigerarna inte explicit fokuserat på eller tagit klarspråksprinciperna i beaktande under redigeringsprocessens gång. Studiens klarspråksanalys visar ändå att broschyrerna till en stor del följer klarspråksprinciperna, speciellt med tanke på textens disposition, informationsurval och perspektiv. Broschyrens läsare är något som understryks mycket under intervjuerna, och majoriteten av ändringarna i broschyren som har gjorts kan kopplas till den tänkta läsaren. Utgående från intervjuerna och klarspråksanalysen är broschyrens innehåll och språk i stor grad mottagaranpassat. I kontrast till tidigare studier gällande klarspråk, har mottagaranpassningen i denna fallstudie spelat en stor roll i skrivprocessen, vilket även syns i den färdiga broschyren. Verksamheten vid svenska bildningstjänster i Esbo verkar i relativt stor grad ge möjligheter för klarspråk i broschyren. Trots att det inte handlar om explicita verktyg eller hjälpmedel för att uppnå klarspråk i broschyren, finns det ändå underliggande aspekter som skapar möjligheter för klarspråk. Majoriteten inom enheten verkar ha en positiv syn på klarspråk, mycket samarbete ingår och redigerarna har haft tillräckligt med tid för att redigera broschyren. Den viktigaste aspekten handlar ändå om redigerarna själva, eftersom de i detta fall till en stor grad genomfört ändringar som kan kopplas till klarspråk.