Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "uteundervisning"

Sort by: Order: Results:

  • Nymark, Johanna (2019)
    Elevernas intresse för naturvetenskaper har minskat och en del elever anser att naturvetenskapliga läroämnen är onödiga och att undervisningen i dem är gammaldags. Ungdomar spenderar dessutom mycket mindre tid i naturen än tidigare vilket har lett till att deras kunskap och engagemang för miljön minskat. I dagens värld, med avancerad teknik och komplexa miljöproblem, är det dock viktigt att ungdomarna utvecklar en vetenskaplig och ekologisk läskunnighet för att kunna göra välinformerade och hållbara val. Syftet med den här avhandlingen var att bidra till en förnyelse av undervisningen i biologi genom att skapa aktiverande uteundervisningsuppgifter om växter. Utomhuspedagogik fungerade som didaktisk grund till uppgifterna eftersom undervisningen utförs utomhus och inkluderar aktiverande, undersökande, upplevelsebaserade, samt helhetsskapande och ämnesöverskridande element. Den här typen av undervisning föreskrivs i den nya läroplanen och forskningen påvisar dessutom att den höjer elevernas intresse och lärande i biologi samt främjar deras miljöengagemang. Det antogs finnas ett behov av färdiga undervisningsuppgifter eftersom uteundervisning är tidskrävande att planera och lärarna rapporterat om tidsbrist på arbetet. Uppgifterna fokuserade på växter eftersom kännedomen om dem generellt är sämre än kännedomen om djur och eftersom det befintliga utbudet av växtrelaterade undervisningsuppgifter är bristfälligt. Kvalitativa intervjuer och en webbenkät genomfördes med biologilärare i årskurs sju och åtta i grundskolan med avsikt ta reda på skolornas praktiska förutsättningar för uteundervisning, lärarnas åsikter om uteundervisning, samt deras önskemål jämte behov av uteundervisningsuppgifter. Fyra lärare intervjuades och 18 lärare svarade på webbenkäten. Enkäten analyserades och intervjuerna transkriberades och analyserades. Resultaten påvisade att lärarna saknar tid för att konstruera egna uteundervisningsuppgifter och att lärarna ansåg att färdiga uppgifter skulle underlätta deras arbete. Nio undervisningsuppgifter och en växtartlista skapades för att svara på lärarnas behov och inkluderade de åtta mest önskade arbetssätten. Utomhuspedagogikens fördelar utnyttjades i uppgifterna till exempel genom att mångsidigt begagna sinnesupplevelser och reflektion samt rörelse, samarbete och diskussion. Uppgifterna beaktade de praktiska förutsättningarna för uteundervisningen i skolorna genom att förlägga majoriteten av uppgifterna till hösten och våren och genom att göra uppgifterna anpassningsbara till olika naturtyper. Uppgifterna kan användas för att förverkliga läroplanens mål för utveckling av mångsidig kompetens samt de flesta målen för undervisningen i biologi, och inkluderade dessutom ämnesövergripande och helhetsskapande undervisning. Undervisningsuppgifterna som skapades kan användas för att förnya undervisningen i biologi och för att underlätta lärarnas arbete. Uppgifterna har, tack vare utomhuspedagogikens och det aktiva lärandets unika särdrag, potential att höja elevens intresse och lärande i biologi, kapacitet att utveckla kvalitativ kunskap och högre former av tänkande och dessutom utsikter att skapa ett personligt förhållande mellan eleven och naturen vilket i förlängningen kan leda till att eleven utvecklar en miljömedvetenhet och hållbar livsstil. En utmaning som synliggjordes var att lärarna inte verkar inse uteundervisningens kvalitativa mervärde utan istället antar en mer kvantitativ kunskapssyn vilket varken är förenligt med samtida forskning eller den nya läroplanen. Några av uppgifterna kommer att publiceras som en del av en nätpublikation som produceras inom ramen för ett lärarfortbildningsprojekt finansierat av Utbildningsstyrelsen och kommer således att bli tillgängliga för lärarna.
  • Nymark, Johanna (2019)
    Elevernas intresse för naturvetenskaper har minskat och en del elever anser att naturvetenskapliga läroämnen är onödiga och att undervisningen i dem är gammaldags. Ungdomar spenderar dessutom mycket mindre tid i naturen än tidigare vilket har lett till att deras kunskap och engagemang för miljön minskat. I dagens värld, med avancerad teknik och komplexa miljöproblem, är det dock viktigt att ungdomarna utvecklar en vetenskaplig och ekologisk läskunnighet för att kunna göra välinformerade och hållbara val. Syftet med den här avhandlingen var att bidra till en förnyelse av undervisningen i biologi genom att skapa aktiverande uteundervisningsuppgifter om växter. Utomhuspedagogik fungerade som didaktisk grund till uppgifterna eftersom undervisningen utförs utomhus och inkluderar aktiverande, undersökande, upplevelsebaserade, samt helhetsskapande och ämnesöverskridande element. Den här typen av undervisning föreskrivs i den nya läroplanen och forskningen påvisar dessutom att den höjer elevernas intresse och lärande i biologi samt främjar deras miljöengagemang. Det antogs finnas ett behov av färdiga undervisningsuppgifter eftersom uteundervisning är tidskrävande att planera och lärarna rapporterat om tidsbrist på arbetet. Uppgifterna fokuserade på växter eftersom kännedomen om dem generellt är sämre än kännedomen om djur och eftersom det befintliga utbudet av växtrelaterade undervisningsuppgifter är bristfälligt. Kvalitativa intervjuer och en webbenkät genomfördes med biologilärare i årskurs sju och åtta i grundskolan med avsikt ta reda på skolornas praktiska förutsättningar för uteundervisning, lärarnas åsikter om uteundervisning, samt deras önskemål jämte behov av uteundervisningsuppgifter. Fyra lärare intervjuades och 18 lärare svarade på webbenkäten. Enkäten analyserades och intervjuerna transkriberades och analyserades. Resultaten påvisade att lärarna saknar tid för att konstruera egna uteundervisningsuppgifter och att lärarna ansåg att färdiga uppgifter skulle underlätta deras arbete. Nio undervisningsuppgifter och en växtartlista skapades för att svara på lärarnas behov och inkluderade de åtta mest önskade arbetssätten. Utomhuspedagogikens fördelar utnyttjades i uppgifterna till exempel genom att mångsidigt begagna sinnesupplevelser och reflektion samt rörelse, samarbete och diskussion. Uppgifterna beaktade de praktiska förutsättningarna för uteundervisningen i skolorna genom att förlägga majoriteten av uppgifterna till hösten och våren och genom att göra uppgifterna anpassningsbara till olika naturtyper. Uppgifterna kan användas för att förverkliga läroplanens mål för utveckling av mångsidig kompetens samt de flesta målen för undervisningen i biologi, och inkluderade dessutom ämnesövergripande och helhetsskapande undervisning. Undervisningsuppgifterna som skapades kan användas för att förnya undervisningen i biologi och för att underlätta lärarnas arbete. Uppgifterna har, tack vare utomhuspedagogikens och det aktiva lärandets unika särdrag, potential att höja elevens intresse och lärande i biologi, kapacitet att utveckla kvalitativ kunskap och högre former av tänkande och dessutom utsikter att skapa ett personligt förhållande mellan eleven och naturen vilket i förlängningen kan leda till att eleven utvecklar en miljömedvetenhet och hållbar livsstil. En utmaning som synliggjordes var att lärarna inte verkar inse uteundervisningens kvalitativa mervärde utan istället antar en mer kvantitativ kunskapssyn vilket varken är förenligt med samtida forskning eller den nya läroplanen. Några av uppgifterna kommer att publiceras som en del av en nätpublikation som produceras inom ramen för ett lärarfortbildningsprojekt finansierat av Utbildningsstyrelsen och kommer således att bli tillgängliga för lärarna.