Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "utomhuspedagogik"

Sort by: Order: Results:

  • Nymark, Johanna (2019)
    Elevernas intresse för naturvetenskaper har minskat och en del elever anser att naturvetenskapliga läroämnen är onödiga och att undervisningen i dem är gammaldags. Ungdomar spenderar dessutom mycket mindre tid i naturen än tidigare vilket har lett till att deras kunskap och engagemang för miljön minskat. I dagens värld, med avancerad teknik och komplexa miljöproblem, är det dock viktigt att ungdomarna utvecklar en vetenskaplig och ekologisk läskunnighet för att kunna göra välinformerade och hållbara val. Syftet med den här avhandlingen var att bidra till en förnyelse av undervisningen i biologi genom att skapa aktiverande uteundervisningsuppgifter om växter. Utomhuspedagogik fungerade som didaktisk grund till uppgifterna eftersom undervisningen utförs utomhus och inkluderar aktiverande, undersökande, upplevelsebaserade, samt helhetsskapande och ämnesöverskridande element. Den här typen av undervisning föreskrivs i den nya läroplanen och forskningen påvisar dessutom att den höjer elevernas intresse och lärande i biologi samt främjar deras miljöengagemang. Det antogs finnas ett behov av färdiga undervisningsuppgifter eftersom uteundervisning är tidskrävande att planera och lärarna rapporterat om tidsbrist på arbetet. Uppgifterna fokuserade på växter eftersom kännedomen om dem generellt är sämre än kännedomen om djur och eftersom det befintliga utbudet av växtrelaterade undervisningsuppgifter är bristfälligt. Kvalitativa intervjuer och en webbenkät genomfördes med biologilärare i årskurs sju och åtta i grundskolan med avsikt ta reda på skolornas praktiska förutsättningar för uteundervisning, lärarnas åsikter om uteundervisning, samt deras önskemål jämte behov av uteundervisningsuppgifter. Fyra lärare intervjuades och 18 lärare svarade på webbenkäten. Enkäten analyserades och intervjuerna transkriberades och analyserades. Resultaten påvisade att lärarna saknar tid för att konstruera egna uteundervisningsuppgifter och att lärarna ansåg att färdiga uppgifter skulle underlätta deras arbete. Nio undervisningsuppgifter och en växtartlista skapades för att svara på lärarnas behov och inkluderade de åtta mest önskade arbetssätten. Utomhuspedagogikens fördelar utnyttjades i uppgifterna till exempel genom att mångsidigt begagna sinnesupplevelser och reflektion samt rörelse, samarbete och diskussion. Uppgifterna beaktade de praktiska förutsättningarna för uteundervisningen i skolorna genom att förlägga majoriteten av uppgifterna till hösten och våren och genom att göra uppgifterna anpassningsbara till olika naturtyper. Uppgifterna kan användas för att förverkliga läroplanens mål för utveckling av mångsidig kompetens samt de flesta målen för undervisningen i biologi, och inkluderade dessutom ämnesövergripande och helhetsskapande undervisning. Undervisningsuppgifterna som skapades kan användas för att förnya undervisningen i biologi och för att underlätta lärarnas arbete. Uppgifterna har, tack vare utomhuspedagogikens och det aktiva lärandets unika särdrag, potential att höja elevens intresse och lärande i biologi, kapacitet att utveckla kvalitativ kunskap och högre former av tänkande och dessutom utsikter att skapa ett personligt förhållande mellan eleven och naturen vilket i förlängningen kan leda till att eleven utvecklar en miljömedvetenhet och hållbar livsstil. En utmaning som synliggjordes var att lärarna inte verkar inse uteundervisningens kvalitativa mervärde utan istället antar en mer kvantitativ kunskapssyn vilket varken är förenligt med samtida forskning eller den nya läroplanen. Några av uppgifterna kommer att publiceras som en del av en nätpublikation som produceras inom ramen för ett lärarfortbildningsprojekt finansierat av Utbildningsstyrelsen och kommer således att bli tillgängliga för lärarna.
  • Nymark, Johanna (2019)
    Elevernas intresse för naturvetenskaper har minskat och en del elever anser att naturvetenskapliga läroämnen är onödiga och att undervisningen i dem är gammaldags. Ungdomar spenderar dessutom mycket mindre tid i naturen än tidigare vilket har lett till att deras kunskap och engagemang för miljön minskat. I dagens värld, med avancerad teknik och komplexa miljöproblem, är det dock viktigt att ungdomarna utvecklar en vetenskaplig och ekologisk läskunnighet för att kunna göra välinformerade och hållbara val. Syftet med den här avhandlingen var att bidra till en förnyelse av undervisningen i biologi genom att skapa aktiverande uteundervisningsuppgifter om växter. Utomhuspedagogik fungerade som didaktisk grund till uppgifterna eftersom undervisningen utförs utomhus och inkluderar aktiverande, undersökande, upplevelsebaserade, samt helhetsskapande och ämnesöverskridande element. Den här typen av undervisning föreskrivs i den nya läroplanen och forskningen påvisar dessutom att den höjer elevernas intresse och lärande i biologi samt främjar deras miljöengagemang. Det antogs finnas ett behov av färdiga undervisningsuppgifter eftersom uteundervisning är tidskrävande att planera och lärarna rapporterat om tidsbrist på arbetet. Uppgifterna fokuserade på växter eftersom kännedomen om dem generellt är sämre än kännedomen om djur och eftersom det befintliga utbudet av växtrelaterade undervisningsuppgifter är bristfälligt. Kvalitativa intervjuer och en webbenkät genomfördes med biologilärare i årskurs sju och åtta i grundskolan med avsikt ta reda på skolornas praktiska förutsättningar för uteundervisning, lärarnas åsikter om uteundervisning, samt deras önskemål jämte behov av uteundervisningsuppgifter. Fyra lärare intervjuades och 18 lärare svarade på webbenkäten. Enkäten analyserades och intervjuerna transkriberades och analyserades. Resultaten påvisade att lärarna saknar tid för att konstruera egna uteundervisningsuppgifter och att lärarna ansåg att färdiga uppgifter skulle underlätta deras arbete. Nio undervisningsuppgifter och en växtartlista skapades för att svara på lärarnas behov och inkluderade de åtta mest önskade arbetssätten. Utomhuspedagogikens fördelar utnyttjades i uppgifterna till exempel genom att mångsidigt begagna sinnesupplevelser och reflektion samt rörelse, samarbete och diskussion. Uppgifterna beaktade de praktiska förutsättningarna för uteundervisningen i skolorna genom att förlägga majoriteten av uppgifterna till hösten och våren och genom att göra uppgifterna anpassningsbara till olika naturtyper. Uppgifterna kan användas för att förverkliga läroplanens mål för utveckling av mångsidig kompetens samt de flesta målen för undervisningen i biologi, och inkluderade dessutom ämnesövergripande och helhetsskapande undervisning. Undervisningsuppgifterna som skapades kan användas för att förnya undervisningen i biologi och för att underlätta lärarnas arbete. Uppgifterna har, tack vare utomhuspedagogikens och det aktiva lärandets unika särdrag, potential att höja elevens intresse och lärande i biologi, kapacitet att utveckla kvalitativ kunskap och högre former av tänkande och dessutom utsikter att skapa ett personligt förhållande mellan eleven och naturen vilket i förlängningen kan leda till att eleven utvecklar en miljömedvetenhet och hållbar livsstil. En utmaning som synliggjordes var att lärarna inte verkar inse uteundervisningens kvalitativa mervärde utan istället antar en mer kvantitativ kunskapssyn vilket varken är förenligt med samtida forskning eller den nya läroplanen. Några av uppgifterna kommer att publiceras som en del av en nätpublikation som produceras inom ramen för ett lärarfortbildningsprojekt finansierat av Utbildningsstyrelsen och kommer således att bli tillgängliga för lärarna.
  • Henriksson, Kajsa (2018)
    The purpose of this study was to find out how two different kindergartens with physical based activity are structured around physical activity. According to studies children aren’t physically active enough nowadays and according to recommendations children should be physically active three hours a day. That is why I thought it would be interesting to see how kindergartens with physical based activity fulfil the recommendations. From the purpose of the study I formulated these research questions: How does the physical based activity differ in two different kindergartens? How does physical activity based operations work in practice? What do the children think about physical activity based operations? The study was completed as a qualitative study, with both interviews and observations. I collected my material in two kindergartens where I did group interviews with children and interviews with staff and participating observations. The results show that the children have the possibilities to be physically active both indoors and outdoors and relate positively to the activities.
  • Rostedt, Frida (2020)
    Mål. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse utomhuspedagogiken har för elevers upplevda självförmåga i matematik. Tidigare studier visar att de råder en oroväckande utveckling vad gäller elevers attityder och upplevda självförmåga i matematik. Det är därmed viktigt att undersöka på vilka sätt läraren kan stödja en positiv utveckling av dessa. I läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen betonas bl.a. en användning av varierande arbetssätt och lärmiljöer för att främja elevernas motivation. Olika projekt visar på att utomhuspedagogiken börjar bli allt vanligare ute på fältet och uppfyller därtill många av de krav läroplanen ställer. Studien går ut på att undersöka hur utomhuspedagogiken kan utveckla elevens upplevda självförmåga i matematik. Därtill är jag intresserad av att undersöka ifall något särskilt delområde inom matematik gynnas specifikt av utomhuspedagogiken. Metoder. Studien har gjorts i form av en narrativ litteraturstudie. Jag har analyserat nio vetenskapliga artiklar och två progradu-avhandlingar som uppfyllde de förutbestämda kriterierna. Materialet har analyserats enligt en teoristyrd tematisk innehållsanalys. Resultat och slutsatser. Utomhuspedagogiken kan ha en betydelse för elevens upplevda självförmåga i matematik. Faktorer så som självreglering, problemlösning, lärande tillsammans och positiva känslor identifierades som betydelsefulla och växelverkade även med varandra. Problemlösningen var det område inom matematik som verkade gynnas mest av utomhuspedagogiken. Val av arbetssätt och metoder framgår dock som det avgörande för dessa faktorers och utomhuspedagogikens effekt på den upplevda självförmågan. Det går att konstatera att faktorerna inte är uteslutande för utomhuspedagogiken, utan går givetvis att identifiera och utveckla även i annan form av undervisning. Dock anser jag att utomhuspedagogiken ger goda möjligheter till att arbeta så att dessa tas i betraktande. Variation i undervisning och olika möjligheter att uttrycka sig på, som utomhuspedagogiken kan bidra med, verkar ge möjligheten att utveckla den upplevda självförmågan bland elever med olika förutsättningar, vilket är avgörande för en läroplansenlig och bra undervisning.
  • Holmberg, Fanny (2021)
    Mål. Forskningsuppgiften för avhandlingen är att skapa en bild av skillnaden mellan hur lärare i stadsskolor och landsbygdsskolor ser på möjligheten att använda skolans närmiljö i undervisningen samt att bidra till förståelsen av hur lärare förhåller sig till utomhuspedagogik som fenomen. Utomhuspedagogik kan ge möjlighet till mångsidigare och en mer varierande undervisning både arbetsmiljömässigt och arbetsmässigt. Metoder. Studien utfördes som en empirisk undersökning. Två lärare från en skola ute på landsbygden och två lärare från en stadsskola intervjuades. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bandades in och transkriberades. Efter att intervjuerna var genomlästa kategoriserade jag informanternas svar så de passade ihop med forskningsfrågorna. Resultat och slutsatser. Resultaten visade att både lärarna från landsbysskolan och stadssko-lan förhåller sig positivt till utomhuspedagogik och det är något som de gärna utnyttjar i undervisningen. Resultaten visade även att olika närmiljöer erbjuder olika möjligheter, men skolans geografiska läge har inte med utomhuspedagogikens kvalitet att göra. Utomhuspedagogik handlar mycket om att lära sig i varierade utemiljöer, där eleverna ges möjligheten att lära sig med alla sina sinnen och i interaktion med varandra.