Browsing by Subject "välmående"

Oron kring hur Covid-19 pandemin har inverkat på människors välmående har varit stor. Risken för illamående under pandemin har hävdats vara högre hos de äldre. Därtill tyder tidigare forskning på att immigranterna, jämfört med resten av befolkningen, skulle ha lidit i större utsträckning av de COVID-19 relaterade utmaningarna. Även om det har forskats relativt mycket kring välmående under pandemin både ur ett immigrations perspektiv samt ur de äldres perspektiv, så finns det endast lite forskning kring de äldre immigranternas välmående, trots att de kännetecknas av "den dubbla bördan." Därtill har få studier kring området utförts ur ett diskursivt perspektiv. Syftet med avhandlingen är att diskursivt undersöka hur rysktalande äldre immigranter i Finland konstruerar sitt sociala välmående i en ny kontext präglad av diverse restriktioner och social distansering, det vill säga under pandemin. Detta granskas i förhållande till deras uppfattning kring den nationella hanteringen av pandemin. Därtill granskas hur de rysktalande äldre immigranterna positionerar sig i kontexten av pandemin. Materialet består av 10 semistrukturerade intervjuer med rysktalande äldre bosatta i huvudstadsregionen. Intervjuerna har analyserats med hjälp av den kritiska diskursiva psykologin. Ur resultaten växer fem huvudsakliga tolkningsrepertoarer fram: 1) en högre ålder som risk för välmående under Covid-19 pandemin, 2) välmående som opåverkat av pandemin, 3) välmående som hotat av pandemin, 4) välmående som skyddat av korrekt pandemirelaterad information från media och 5) välmående som stött av hur de finska myndigheterna agerat under pandemin. Dessa tolkningsrepertoarer inrymmer olika subjektspositioner. Resultaten visar att det finns flera konkurrerande uppfattningar och stor variation i hur de rysktalande äldre immigranterna konstruerar sitt välmående under pandemin. Respondenterna både identifierar och disidentifierar sig med de erbjudna tolkningsrepertoarerna. Dock skapar tolkningsrepertoarerna ändå vissa ramar för vad som är möjligt för respondenterna att tänka och prata om beträffande sitt välmående under pandemin. Därtill visar tolkningsrepertoarerna hur de äldre immigranterna konstruerar sitt välmående i förhållande till sin egna kulturella ryska bakgrund. I resultaten illustreras hur de äldre immigranterna lämnas ensamma med hanteringen av de pandemirelaterade utmaningarna; de saknar makt att kräva samhälleligt stöd, och således individualiseras de pandemirelaterade utmaningarna. Resultaten bidrar till tidigare forskning genom att lyfta fram hur språkanvändning och följderna av de diskursiva konstruktionerna, vid sidan av de materiella- och sociala förhållandena, såväl möjliggör som begränsar de rysktalande immigranternas förståelse av sitt välmående under pandemin. Därtill illustrerar resultaten hur de olika förståelserna hör samman med tidigare kulturellt bundna uppfattningar kring äldre och immigranter.

Syftet med denna pro gradu-avhandling var att undersöka hur de copingstrategier som kabinpersonalen använder för att hantera arbetsrelaterad stress påverkar deras välmående. Den empiriska undersökningen genomfördes som en kvantitativ survey-undersökning bland kabinpersonalen på Finnair våren 2002 (N = 170, 58 %). Materialet analyserades med statistiska metoder. Avhandlingens teoretiska referensram utgick från Lazarus och Folkmans (bl.a. 1984) kognitiva stressmodell samt Dewe och Guests (1990) modell för att undersöka copingstrategier i en yrkeskontext. Dessutom utgick avhandlingen från tidigare forskning kring arbetshälsa (bl.a. Michie, 2002) samt kabinpersonalens arbetsvillkor och välmående (bl.a. Ballard m.fl., 2006, och Eriksen 2006). På basen av de teoretiska utgångspunkterna utformades ett frågeformulär som bland annat tog upp respondenternas demografiska (t.ex. ålder) och yrkesrelaterade bakgrund (t.ex. flygerfarenhet ), copingstrategier, stressfaktorer samt fysiska och psykiska stressymptom. Det huvudsakliga målet med forskningsfrågorna var att undersöka om det fanns ett samband mellan kabinpersonalens copingstrategier och välmående då effekten av respondenternas demografiska och yrkesrelaterade bakgrund kontrollerades. Kabinpersonalens välmående mättes som subjektivt upplevd stress samt som fysiska och psykiska stressymptom. Resultaten av de hierarkiska regressionsanalyserna visade att det fanns ett samband mellan kabinpersonalens copingstrategier och välmående (med alla tre mått) då effekten av bakgrundsvariablerna kontrollerades. Emotionellt utagerande hade det största sambandet med försämrat välmående. Denna copingstrategi hade också högst förklaringsvärde beträffande alla tre stressmått då de övriga variablerna kontrollerades. Högre grad av problemfokuserad coping hade samband med lägre grad av subjektivt upplevd stress. Copingstrategierna hade högst förklaringsgrad beträffande modellen för subjektivt upplevd stress (18 %). Enligt resultaten har problemfokuserad coping samband med högre grad av välmående i situationer som individen kan påverka medan emotionsfokuserade copingstrategier har samband med lägre grad av välmående i motsvarande situationer. Detta resultat stöder den kognitiva stressmodellen (Lazarus och Folkman, 1984). Sambanden mellan copingstrategier och välmående i denna yrkeskontext är dock inte entydiga utan de bör i framtiden undersökas mer ingående med beaktande av kabinpersonalens särart som yrkesgrupp. De viktigaste källorna: Lazarus och Folkman 1984; Lazarus 1999; Dewe och Guest 1990; Dewe m.fl. 2010, Elo m.fl. 1999, Ballard m.fl. 2006; Eriksen 2006 och 2007; Kelleher och McGilloway 2005, Partridge och Goodman 2006.

Previous studies have shown that school fatigue and school related burnout has increased among upper secondary school students, furthermore psychological wellbeing in general has decreased among youths. Top level athletes who seek to combine studies with sports are also at a high risk of burning out in school or in sport. Earlier studies have shown that interventions based on positive psychology can support both studies and sports and thus help prevent burnout. The purpose of this study is to explore how top-level athletes in Finnish upper secondary school experience that an intervention course based on positive psychology can support them in their sport, studies and well-being in general. The research material was composed of seven (7) semi-structured interviews with top-level athletes currently studying at a general upper secondary school in Finland. All participants had completed the course “Studera starkt” during the schoolyear 2020-2021. The interviews were conducted during the spring of 2021 by videocall and analyzed using qualitative content analysis. All participants expressed that the course had supported them in their athletic career in some way. All participants except one also experienced that the course had helped them with their schoolwork. On top of this all participants expressed that the course had improved their well-being in general. The conclusion was that the course “Studera starkt” effectively supported top-level athletes who also studied at a general upper secondary school with their athletic career, schoolwork and well-being.

Syftet med denna pro gradu är att undersöka finländska unga vuxnas upplevelser av sin medieanvändning i relation till välmående och stress. Även medieanvändning i relation till återhämtning är väsentligt i avhandlingen. Forskningen baserar sig på fem intervjuer. De intervjuade är fyra kvinnor och en man, i åldern 25 till 32 år. Genom att intervjua fem personer om hur de upplevt stress och återhämtning i förhållande till sin medieanvändning och relatera forskningsmaterialet till tidigare forskning om ungdomar, medieanvändning, stress och välmående i dagens samhälle, är syftet att om möjligt komma fram till nya insikter om hur dagens ungdomars välmående påverkas av deras medieanvändning. Forskningen sätter i synnerhet tyngdpunkt på den roll som användningen av digitala och sociala medier spelar för unga människors välmående i dagens Finland. Forskningens resultat visar att det främst är sociala medier, digitala medier och den ökade användningen av smarttelefon som orsakar mest stress och minskar välmående hos unga vuxna.

At the time of conducting this study, the Finnish upper secondary schools were facing a major change in the school system. Universities were changing their admission system, and a reform in upper secondary education resulted in a new curriculum for the school year 2021, five years after the current curriculum was put into use in 2016. Guidance counseling has gained a more prominent role in the curriculum and individual counseling and development has become increasingly emphasized. The proportion of upper secondary school teachers who often experience stress has risen from 14% to 17% between 2017 and 2019, and previous research indicates that guidance counselors are at risk of burnout. Stressors have been discovered to be lack of timely resources, lack of role clarity and a large workload. The purpose of this study is to investigate the Finnish guidance counselors’ well-being at work, and how they experience their workload. This is explored on the basis of the variables job satisfaction, satisfaction regarding job duties, social support, time resources, access to further training, experienced challenge and experienced stress. The data was collected with an electronic questionnaire sent out to the guidance counselors in Swedish speaking upper secondary schools in Finland, a total of N = 42. The questionnaire was answered by a total of N = 22, all of which were analyzed in the study. The program IBM SPSS 25 was used in the processing and analysis of the data. All group comparisons are performed with nonparametric tests: Mann-Whitney U-test, Kruskal-Wallis test by ranks and Spearman’s rank correlation coefficient. The results showed that the guidance counsellors generally experienced a high level of job satisfaction. Symptoms of stress or perceived burnout had a negative correlation with several factors: job satisfaction, perceived social support, timely resources at hand, and a higher experience of stress and challenge. Work experience was also significant for job satisfaction. Despite this, the guidance counselors with experiences of stress or burnout reported a high job satisfaction.

Den svenskspråkiga minoriteten i Finland är en minoritet som enligt flera olika test, studier och barometrar i snitt lever längre och friskare liv än majoritetsbefolkningen. Finlandssvenskarna är enligt denna forskning i allmänhet också nöjdare med sin hälsa och sin livssituation än den finskspråkiga majoriteten (Aromaa et. al, 1999, 2002, 2006; Hyyppä 2002, 2005). Syftet med denna avhandling är att granska det sociala kapitalets betydelse för hälsan hos den svenskspråkiga befolkningsgruppen i Finland. Avhandlingen granskar finlandssvenskhet som fenomen, det sociala kapitalets definitionsmöjligheter, riktningar och tillämpningsområden samt hur det finlandssvenska sociala kapitalet tar sig uttryck och vilken betydelse det möjligen har. Diskussionsdelen tar upp kritik av såväl det granskade materialet, de olika teoretiska riktningarna samt hur fokus ofta styrs i den vetenskapliga debatt som uppstår. Till slut föreslås även riktningar för framtida forskning och diskussion. Som en övergripande slutsats kan sägas att finlandssvenskar enligt den forskning som finns till hands verkar ha mera socialt kapital än de finskspråkiga, och att detta sociala kapital är till fördel för finlandssvenskarnas hälsa och välmående.

Bakgrund: Energidryckernas popularitet har de senaste åren stigit kraftigt i hela världen och just nu är 10-18 åringar den mest konsumerande åldersgruppen. Många ställer sig kritiska till huruvida dessa koffeinhaltiga läskedrycker är lämpliga att konsumeras av barn och unga. Målsättning: Studiens syfte är att se om det finns samband mellan intag av energidrycker under skoldagen och variabler rörande skolgång och välmående hos unga i årskurs 8-9 i Finland. Ytterligare mål är att beskriva storkonsumenten (intag oftare än 3 skoldagar/vecka) i förhållande till sociodemografiska bakgrundsfaktorer och levnadsvanor. Material och metoder: Folkhälsoinstitutets ’Enkäten hälsa i skolan’. Frågeformulär som besvaras under lektionstid i landets alla högstadieskolor. Totalt deltog 102 545 elever vilka var jämnt fördelade mellan årskurs och kön. Statistiska metoder som användes var korstabeller och logistisk regression. Ett signifikant p-värde ansågs vara < 0,001. Analyserna om samband till välmående- och skolgångsrelaterade variabler gjordes i två modeller, en där det individuella sambandet undersöktes och en där det korrigerades för sociodemografiska bakgrundsfaktorer och levnadsvanor. Resultat: Energidryckskonsumtion under skoldagen var vanligare bland pojkar än bland flickor. Av pojkarna drack 9 % 3-5 skoldagar/vecka medan motsvarande andel bland flickorna var 2 %. Nästan hälften av både pojkarna och flickorna drack aldrig energidryck under skoldagen. Elever som ofta drack energidryck under skoldagen hade större sannolikhet för att lida av sömnsvårigheter, trötthet, svag skolframgång, koncentrationssvårigheter och skoltrötthet jämfört med dem som aldrig drack energidryck. Efter att sambanden korrigerats för sociodemografiska bakgrundsfaktorer och levnadsvanor försvagades sambanden betydligt (OR sjönk från ca 3 till ca 1,5 för den största konsumtionsgruppen jämfört med ingen konsumtion). Sambanden var dock signifikanta även efter korrigeringen. Tecken på dos-responsliknande samband sågs inte. Storkonsumenter av energidrycker (intag oftare än 3 skoldagar/vecka) var typiskt elever som bodde i städer, hade tillgång på mycket fickpengar, hörde till låg socioekonomisk klass samt hade osundare levnadsvanor. Dessa levnadsvanor var kort sömn, lång skärmtid, oregelbundet måltidsmönster, intag av godis och läsk, rökning samt berusningssökande alkoholkonsumtion. Sambanden till läsk, godis och rökning var starkast. Slutsatser: Eftersom denna studie är en tvärsnittsstudie kan man inte dra några slutsatser angående eventuella orsakssamband eller uttala sig om riktningen på de funna sambanden. De funna sambanden mellan energidrycksintag och sämre välmående och skolframgång motiverar därmed för vidare forskning om orsakssamband. Eftersom sambanden inte uppvisade dos-responsliknande mönster och eftersom de försvagades betydligt efter korrigering för förvirrande faktorer är det dock sannolikt att andra faktorer än energidrycker spelar en större roll för elevernas förmåga att sköta skolgången. Denna studie erbjuder dock ny information om hurdana storkonsumenterna är, vilket kan vara till nytta för aktörer inom hälsofrämjande ifall framtida forskning visar att det finns orsak att försöka minska konsumtionen bland unga.

Ungdomsverkstäder finns till för att stödja ungdomar som inte är i förvärvsarbete eller har en studieplats. Dessa unga benämns ofta i politiska sammanhang och forskning för NEET-unga. Finland har infört ungdomsgarantin för att hjälpa NEET-unga finna sysselsättning. Ungdomsverkstäder är en möjlig sysselsättningsform inom ungdomsgarantin för dessa unga. Som teoretisk referensram i avhandlingen tillämpas Allardts (1975) tre välfärdsdimensioner - att ha, att älska, att vara, vilket definierat välmåendet i denna avhandling. Målsättningen har varit att med ett longitudinellt samt kvalitativt grepp få fram, hur de intervjuade svenskspråkiga ungdomarna själv resonerar kring främjande och hindrande faktorer gällande sitt välmående, samt vilken inverkan verkstaden haft på välmåendet. Metoden för datainsamlingen har varit semistrukturerade longitudinella intervjuer som har förverkligats inom forskningsprojektet Uppföljning ung (U2). I denna avhandling har fjorton av dessa intervjuer analyserats med hjälp av teoribaserad innehållsanalys. Informanterna har varit sju stycken, och varje informant har blivit intervjuad vid två tillfällen med cirka ett års intervall. Studiens centrala resultat var, att det inte fanns en radikal förändring i de ungas välmående då man jämför mellan första och andra intervjuerna. Ungdomarna hade ändå upplevt att verkstaden hade varit till stor nytta, och den var främst av vikt eftersom den gav de unga ett ställe att gå till och skapade en rutin. Ungdomarna beskrev främst främjande faktorer av sitt välmående, speciellt gällande älskandet. De unga hade alla framtidsdrömmar, vilket är en viktig del av välmåendet och hörde till en främjande faktor inom varandet. Hindrande faktorer på välmåendet fanns särskilt inom den mentala hälsan. Resultaten i avhandlingen stöds också av tidigare forskning som gjorts kring ungas välmående.

The national programme “Skolan i rörelse” aims at increasing the students’ physical activity and decreasing the sitting during the school day. The programme started in 2010 as a pilot project. The national Move! measurements in 2020 show that children’s and adolescent’s physical endurance has deteriorated. The aim of this dissertation was to chart how the target school has experienced the “Skolan i rörelse” programme. The aim was also to chart how the school is going to utilize the experiences and results of the programme. The research questions were: 1. Why the school wanted to participate in the “Skolan i rörelse” programme? 2. Which circumstances at school facilitated the “Skolan i rörelse” programme? 3. Which circumstances at school obstructed the “Skolan i rörelse” programme? The dissertation was made with a qualitative study and the collection of the material was made with semi-structured interviews. Three teachers participated in the interviews. A descriptive thematic analyses was used for analysing the responses. Factors that facilitate the implementation of the “Skolan i rörelse” programme are the dynamic operational culture, the facilities inside and outside together with the local environment of the target school. The experiences of the programme are positive and the school is going to con-tinue the activity. One thing that has made the implementation of the “Skolan i rörelse” pro-gramme more difficult, is the limited information about the programme in the target school. The entire staff is not familiar with the programme and the different teachers are unfamiliar about their role in the programme. Also the fact that the school has not fully succeeded in mo-tivating the ninth graders to participate in the activities has aggravated the implementation of the programme. A third factor that has complicated realizing the programme is the COVID-19 pandemic. The information about the “Skolan i rörelse” programme has to reach everybody at school in a systematic manner, this includes the whole staff including the school health care, students and moreover homes. When the school is recruiting new personnel or employing sub teachers, they must also get informed of this programme. Thus the target school will ensure that the “Skolan i rörelse” programme will be familiar for everybody.

A good occupational health is what every human wish for. Because people spend a lot of their time at the workplace the concept occupational health is an important factor to consider as a leader. Also due to a raise in the retairement age and changes in worklife, occupational health has become a current and known topic at workplaces. Occupational health refers to wellbeing at work and that an employee should experience physical, psychological and social wellbeing at the workplace. In this study the teachers occupational health is in focus. This study aims to find out wether a headmaster conducting a healthpromoting leadership would be of advantage for the teachers, when it comes to experiencing a good occupational health. It also aims to find out if teachers have any certain expectations regarding healthpromoting leadership and what thoughts they have conserning the topic occupational health and their own experienced occupational health. Background and contextual research consist of theory and previous studies on leadership, leadership in schools, healthpromoting leadership, educational leadership and occupational health. The thesis is a qualitative research project with a phenomenograpic perspectiv. The data was collected in fall 2019 and the sample consisted of eight teachers from swedishspeaking schools in the south of Finland. The data was collected through semistructured interviews and was later on analysed with help of inductive content analysis. The result refers to that most of the teachers have sometime during their career experienced a minor setback concerning their occupational health and consider therefore a healthpromoting leadershipstyle to be desireble. The teachers expectations are many and individual. Their expectations refer to being present, structured and flexible, and communicativ as a headmaster. Characteristics of the headmaster that the teachers refer to as being important for their occupational health are trust, honesty and personality. Other important leadership qualities for a headmaster to have is to give support and structure, and to be good at allocating resources and time. The research result can hopefully contribute to a better occupational health for the teachers true healthpromoting leadership. In addition, the result can give an indication, not only to the headmasters, but also to municipalities and state institutions, concerning what has to be accomplished and altered within education for the teachers to achieve a good and sustainable occupational health.