Browsing by Subject "äldreomsorg"

Ledarskap och kvalitet inom social- och hälsovård utgör stora forskningsområden. Tidigare studier om kvalitet inom äldreomsorgen har långt utgått från kliniska kvalitetsfaktorer som används inom övrig hälsovårdsforskning. Nyare studier tyder på att det finns en kunskapslucka och behov av att undersöka chefernas uppfattningar om chefsarbetet och kvalitetsutevckling för att framskrida i forskningen om kvalitetsledning inom äldreomsorgen. Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom den kommunala äldreomsorgen i Finland konstruerar kvalitetsledning samt vilka subjektspositioner de påbjuds i sitt arbete. Som teoretisk referensram användes ett socialkonstruktionistiskt och diskursivt perspektiv. Studiens material bestod av elva semistrukturerade intervjuer med chefer verksamma inom effektiverade serviceboenden, det vill säga serviceboenden för äldre med heldygnsomsorg. Cheferna kommer från tre olika kommunala organisationer i Finland. Som metodansats tillämpades kritisk diskursiv psykologi. Resultatet visar på en förståelse för kvalitet inom äldreomsorgen enligt det personcentrerade förhållningssättet. Ur materialet växte det fram två dominerande diskurser: kvalitetsledning skapat genom arbetspraktiker samt skapande och hanterande av tillgängliga resurser. Inom dessa identifierades två tolkningsrepertoarer per diskurs inom vilka cheferna påbjöds olika subjektspositioneringar. Inom den stödjande ledarskapsrepertoaren påbjöds en subjektspositionering som tillgängliga bakgrundsfigurer. Inom rutinrepertoaren påbjöds en subjektspositionering som flexibla och perspektivtagande. Inom den organisatoriska- och personalresursrepertoaren påbjöds cheferna subjektspositioneringar som bekymrade (endast i personalresursrepertoaren), engagerade och lojala eller maktlösa och otillräckliga. Cheferna har möjlighet att identifiera eller disidentifiera sig med de påbjudna subjektspositioneringarna men deras handlingsutrymme är begränsat inom de breda samhällsdiskurserna. Resultatet av motstridigheter inom och mellan diskursiva konstruktionerna och subjektspositionerna resulterade i en komplex spänning, där konstruktioner av idealet ställs mot konstruktioner av dagliga arbetspraktiker. Studien bidrar till forskningen om kvalitetsledning med en djup analys av chefers konstruktioner av kvalitetsledning och chefsarbetet inom äldreomsorgen.

Finland står inför problem med en åldrande befolkning samt brist på vårdpersonal. Därtill avväger en del av dem som för tillfället arbetar inom vårdbranschen att sluta, på grund av mångfacetterade krav och belastande element i arbetet. Mycket av den existerande forskningen har utförts ur vårdarnas perspektiv, så därmed behövs det mer kunskap om chefer inom branschen. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen diskursivt konstruerar arbetsresurser och -krav, samt hur de balanserar dessa. Ytterligare granskades vilka subjektspositioneringar cheferna påbjuds i dessa konstruktioner. Materialet bestod av tio semistrukturerade intervjuer med chefer inom den kommunala äldreomsorgen i Finland. Som metodansats tillämpades kritisk diskursiv psykologi, som har sina rötter i socialkonstruktionismen. Resultaten visar att som arbetsresurser konstruerar cheferna meningsfullhet, självständighet och socialt stöd. Som arbetskrav konstrueras däremot tillgänglighet, ensamhet och utmaningar. Ansvaret av balanseringen av arbetsresurserna och -kraven ställs till stor del på individen. Subjektspositionerna som cheferna påbjuds i dessa konstruktioner är: nöjda, självständiga, stöttade, tillgängliga, ensamma, utmanade och ansvarstagande/självständiga. I materialet identifierades även två ideologiska dilemman: 1) utmaningar mot mening och 2) självständighet mot ensamhet. Resultaten tyder på att chefsarbetet är mångfacetterat och att spänningar finns, vilket innebär att många olika aspekter bör beaktas då ämnet studeras. Förslag till framtida forskning är fortsatta studier om chefsarbete inom vårdbranschen, på en djup nivå som lyfter fram chefernas perspektiv. Med hjälp av forskning är det även möjligt att framföra fler positiva aspekter om arbete inom vårdbranschen, med målet att förhoppningsvis öka dragningskraften inom branschen.

Vårdarbetet har utgjort ett centralt forskningsområde inom stressforskningen. Få studier på området har ändå utförts ur ett diskursivt perspektiv. Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur vårdpersonal inom den institutionella äldreomsorgen diskursivt konstruerar stress och stresshantering samt att granska ett hurdant agentskap vårdarna tillåts genom dessa konstruktioner. Materialet bestod av 20 semistrukturerade intervjuer som utförts med vårdare inom en offentlig äldreboendeorganisation i Nyland. Intervjuerna analyserades med hjälp av den foucauldianska diskursanalysen. Ur materialet växer det fram två dominerande diskurser: en normaliserande stressdiskurs och individualiserande stresshanteringsdiskurs. Genom dessa diskurser subjektspositioneras vårdarna till subjektspositionen av en professionell och handlingskraftig vårdare: en vårdare som förväntas se stress i vårdarbetet som normalt och hantera eventuell stress på egen hand. Vårdarna identifierar samt disidentifierar sig med den erbjudna subjektspositionen men saknar makt i att motsätta sig de diskursiva konstruktionerna helt. De dominerande diskurserna är så pass starka att de låser in vårdarna i den erbjudna subjektspositionen trots motstånd. Implikationerna för vårdarnas agentskap är att agentskapet begränsas till en individuell nivå. Vårdarna kan välja mellan att acceptera att stress är en del av arbetet och hantera eventuell stress på egenhand eller att lämna arbetet/branschen, men har inte möjlighet att ändra på arbetets uppläggning eller kräva mer stöd från organisationen. Studien lyfter ändå fram hur saker och ting kunde vara annorlunda. Vårdarbetet kunde vara upplagt på ett sätt som motarbetar/minskar stress och organisationer kunde ta till effektivare alternativ för att motarbeta/minska arbetstagares stress.

Det ökade antalet äldre i samhället och konsekvenserna av detta är ett bekant ämne för diskussion i massmedia. Frågor som tangerar äldreomsorgens utveckling och resurser är förekommande teman 1 debatten. Syftet med den här avhandlingen är att utforska hur äldreomsorgen diskuteras och vilka representationer och diskurser om äldre som lyfts fram i mediatexter. Jag fokuserar på texter från åren 1999 och 2009 ur två finländska dagstidningar, Vasabladet och Huvudstadsbladet. Materialet omfattar artiklar, insändare och ledare. Som teoretiska utgångspunkter har jag valt socialkonstrulctionism och empowerment. Empowerment perspektivet valdes främst på grund av maktaspekten dvs. hur den strukturella och diskursiva makten tar sig uttryck. Förutom att se hur äldrefrågor lyfts fram 1 texterna är jag intresserad av att utforska hur mycket de äldre själva framträder och huruvida empowerment har en del i skapandet av diskurserna. Jag använder mig av ett diskursanalytiskt närmelsesätt för att analysera det sätt på vilket man talar om äldrefrågor i dagstidningarna. En diskurs kan beskrivas som ett specifikt sätt att tala om nägot, en diskussion som går att utmärka enligt olikheter i språk och begrepp. Man kan också säga att det är en samling koncept och representationer som tillsammans bildar en sorts version av något. Att analysera diskurser ger möjlighet att närmare fokusera på språkets betydelse och utforska hur det sätt vi uttrycker oss både i tal och skrift påverkar sociala handlingar och praxis. Tidigare forskning om äldre 1 massmedia visar att äldre oftast representeras enligt polariserade bilder, antingen positivt eller negativt. Deras aktörskap och framträdande 1 tidningar har också visat sig vara svagt. Detta visar bland annat studier av Nilsson (2008) om konstruktioner av äldre i offentligheten och Markström (2009) som fokuserar på problembeskrivningar av äldreomsorgen i offentligheten. Andra viktiga undersökningar för min avhandling innefattar t.ex. Dozois (2005) Frail Gardeners and Super Seniors: Representation of Older Adults in Local Print Media samt Rozanova (2010) Discourse of successful aging in The Globe & Mail. Resultatet av den här studien omfattar te dominerande diskurser som på olika sätt beskriver diskussionen kring äldrefrågor i dagstidningarna. Den politisk-ekonomiska diskursen, ansvar- och moraidiskursen samt diskursen om äldre som resurs. Dessa diskurser har sin utgångspunkt i olika argurnent och åsikter och åskådliggör hur en samhällsfråga som det vid första anblick verkar råda relativt stor konsensus kring, egentligen är ett mycket mångfacetterat och komplext ämne. Empowerment visade sig inte ha en särskilt framträdande roll i debatten om äldres situation i samhället trots att förespnikande för deras behov och rättigheter nog lyftes fram i den offentliga diskussionen.

Med moraliskt exemplariska individer avses personer som lever upp till många av vårt samhälles etiska ideal. Tidigare studier visar bl.a. att dessa ofta har en positiv syn på sitt liv och andra människor, en förmåga att förlåta och vända motgångar till någonting positivt samt en stark tro på sin egen inverkan i livet. Därtill visar forskning att det finns olika typer av moraliskt exemplariska individer. Eftersom en stor del av forskningen inom området har fokuserat på kända personer eller personer som fått motta stor uppmärksamhet för sitt moraliska beteende, så är intresset för denna undersökning mindre uppmärksammade moraliskt exemplariska individer. Den här undersökningen fokuserar på moraliskt exemplariska vårdare från åtta äldreomsorgssenheter i Storhelsingfors. De moraliskt exemplariska vårdarna valdes ut av sina förmän utgående från närvårdarens etiska principer (SuPer, 2015). Deras medarbetare fick också delta i undersökningen som kontrollgrupp. Undersökningens deltagare var inte medvetna om vilka vårdare som hade valts ut som moraliskt exemplariska. Sammanlagt kunde svaren från 88 deltagare, varav 30 moraliskt exemplariska, beaktas i analysen. Samtliga deltagare fick fylla i en enkät som mätte deras yrkesidentifikation, arbetsvärden, personlighetsdrag, empatiska förmåga, religiositet samt moraliska stress. Gruppernas svar jämfördes sedan sinsemellan med en serie ANCOVA med ålder och kön som kovariater. Dessutom granskades sambanden mellan moralisk stress och de övriga variablerna med Spearmans rangkorrelationsanalys. Undersökningens resultat var att de moraliskt exemplariska vårdarna hade jobbat längre på sina enheter, värderade prestige lägre, var mera ångestfulla och mindre livfulla än kontrollgruppen. Moralisk stress korrelerade positivt med arbetsvärdet lön och fantasi samt negativt med socialt självförtroende. Resultaten kunde tillämpas genom att arbetsgivare inom vårdbranschen är extra uppmärksamma för tecken på psykisk påfrestning bland moraliskt exemplariska vårdare eftersom kombinationen av högre ångest och lägre livfullhet kunde vara en riskfaktor för t.ex. utmattningssyndrom. För att minska de negativa följderna av moralisk stress skulle det också vara viktigt att vårdpersonal erbjuds möjligheter till diskussion om situationer som väcker moralisk stress, t.ex. i form av arbetshandledning. Eftersom undersökningen innehåller många variabler så finns det en risk för falskt positiva resultat. Det behövs därmed ytterligare forskning som granskar de samband som hittades här.